Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Jakten på høykompetent arbeidskraft i Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer
Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer
tema

Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer

| Text: Carl-Gustav Lindén; Foto: Mikael Nybacka

De indiska IT-ingenjörerna Naveen Kumar Korupolu, 32 år, och Basa Ravikiran, 33 år, kom från Hyderabad till Helsingfors med sina familjer för fem år sedan och trotsar med framgång såväl vintermörker som kulturskillnader. Finländarna är hyggliga och livet känns tryggt.

- Jag har en bastu i mitt hem. Den är flitigt i bruk på vintern, säger Basa.

De två jobbar åt det indiska industri- och konsultföretaget Wipro som säljer sina tjänster bland annat till Nokia. Jobbet går ut på att testa ny programvara som ska användas i mobiltelefoner. Jämfört med Indien är arbetet välorganiserat, flexibelt och stressfritt, dagarna korta.

- I Indien jobbar man tio timmar. Till det kommer tre timmar på väg till och från jobbet. Här har jag fem timmar mer per dag att tillbringa med familjen, säger Basa.

Bådas hustru jobbar likaså medan barnen går i daghem. Lönen ligger dubbelt upp jämfört med Indien och även om skatter och högre levnadskostnader äter upp skillnaden har ingendera någon tanke på att återvända till Indien. Socialskyddet får beröm.

- Det känns som om jag får tillbaka mera än det jag betalar i skatt, säger Naveen.

Och viktigt för en sydindisk vegetarian är att utbudet av grönsaker från Indien har ökat de senaste åren.

Saknar föräldrarna

I Finland arbetar hundratals indiska ingenjörer, bara vid Nokias forskningscentrum i Helsingfors är de uppemot 100. Wipro sysselsätter omkring 300 personer i Finland, konkurrenten Tata Consultancy Services 600. Naveen känner flera indier som gått över till att jobba för finländska företag och slagit sig ner för gott. Själv ser han inte den möjligheten. Så småningom kommer föräldrarna att behöva hjälp för att klara sig hemma i Hyderabad och då är det hans plikt att återvända eftersom där inte finns något socialskydd att tala om. Med dagens lagstiftning är det också omöjligt att ordna uppehållstillstånd för föräldrarna i Finland och visumbestämmelserna gör att de bara kan besöka Finland en gång per halvår.

- Det är illa att vi inte kan ta hit våra föräldrar, de behöver vårt stöd och i Indien är vi mycket fästa vid våra föräldrar, säger Naveen.

Den yngre broderns son har han knappt sett och saknar de gemensamma högtiderna och familjefesterna.

Debatten hårdnar

Men även om Basa och Naveen inte känner av några motsättningar har inställningen till utländsk arbetskraft hårdnat i takt med att den ekonomiska krisens grepp om Finland hårdnar.

Samtidigt inbjuder riksdagsvalet nästa år till en politisk debatt om invandringen som börjar få alltmer populistiska drag. Den borgerliga regeringen arbetar aktivt för att få in fler utländska arbetstagare och hittills har den politiken ifrågasatts enbart av missnöjespartiet sannfinländarna.
Nu vänder vindarna. Häromdagen gick socialdemokraternas förre ordförande Eero Heinäluoma ut och krävde att regeringen börjar dämpa invandringen och istället försöker erbjuda jobben till arbetslösa finländare. Heinäluoma, som leder partiets riksdagsgrupp, har mötts av hård kritik inte bara från regeringshåll utan även inom det egna partiet för att han ställer arbetslösa mot invandrare. Ändå är det uppenbart att han får stöd av löntagarnas organisationer.

Ingenjörerna hör till den grupp drabbats hårdast av krisen eftersom många jobbar inom exportindustrin. Elvatusen ingenjörer söker för tillfället jobb och Nya ingenjörsförbundets ordförande Pertti Porokari motsätter sig starkt att det officiella Finland lockar utländsk arbetskraft. En ”fosterländsk politik” borde rikta in sig på att sysselsätta de som är arbetslösa även om han i princip inte motsätter sig invandrare som integreras i samhället.

För många studenter

Problemet är också att det utbildas för många ingenjörer i Finland, Porokari anser att antalet studieplatser borde skäras ner med en tredjedel eftersom studieutbudet planerades då världen såg annorlunda ut.

- Det finns en inre tröghet, man borde kunna förutspå läget om fyra fem år då ingenjörerna kommer ut på arbetsmarknaden.

Därtill borde gratis utbildning slopas för utlänningar eftersom de flesta enligt Porokari ändå åker hem när de är klara, utan att tillföra Finland något. Arbetsgivarnas argument att specialkompetensen hos utländsk arbetskraft behövs ger han inte mycket för.

- Det finns något mytiskt i det som sägs om att indierna är så matematiskt begåvade.

Det verkliga argumentet, enligt Porokari, är att arbetsgivarna på det här sättet kan pressa ner lönenivån.

Finland lockar

Vid Tekes, den statliga utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, ser man dock bara positivt på utvecklingen.

- Det är glädjande att den finländska innovationsmiljön lockar indiska företag som vill placera affärsverksamhet och indiska experter, säger teknologidirektören Kari Komulainen.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment