Send denne siden

Den borgerliga regeringen i Sverige kommer inte att föreslå ett femte så kallat jobbskatteavdrag i höstens budget. Det försämrade ekonomiska läget gör att det är viktigare att satsa på områden som mer direkt ger arbetstillfällen och att behålla en ekonomisk handlingsfrihet. Därmed slipper regeringen också risken att gå på ett nederlag i Riksdagen, där Sverigedemokraterna sagt att de inte kommer att stödja jobbskatteavdraget, i likhet med resten av oppositionen. Ett förslag om att halvera momsen för restaurangnäringen ligger fast. Den beräknas kosta 5-6 miljarder kronor och skulle enligt branschens egna beräkningar kunna ge 10 000 nya jobb. Nästan 58 procent av alla anställda i hotell- och restaurangbranschen är ungdomar. Under finanskrisen 2008–2009 steg ungdomsarbetslösheten från 14 till 20 procent, medan den totala arbetslösheten ökade från 6,1 till 8,4 procent. 

Danmark

För tre år sedan sa Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen att landets arbetslösa inte ens skulle fylla Parken, den största idrottsstadion i landet. Han var då finansminister och överdrev något – anläggningen rymmer 42 000 personer och antalet arbetslösa var 44 000. Men idag skulle de arbetslösa fylla nio av de största fotbollsarenorna i landet. Arbetslösheten har stigit till 163 000 personer och 18 000 fler danskar blivit marginaliserade sedan 2008, det vill säga de har varken jobb eller plats på en utbildning.

Valkampanjen inför det danska folketingsvalet den 15 september har därför dominerats av de ekonomiska frågorna. Danmark har rasat ned från sjunde till 17 plats över de länder som har högst produktivitet, samtidigt som landet har den näst högsta lönenivån inom OECD.

Norge

Även i Norge pågår valkampanjen för fullt, inför kommunalvalet den 12 september. Tonen i debatterna är dämpad efter terrordåden den 22 juli, men norrmännen oroar sig mindre än andra för att drabbas av en ekonomisk kris.

Enligt den norske finansministern Sigbjørn Johnsen har Norge klarat sig väl igenom det kraftiga tillbakaslaget som drabbat många länder i kölvattnet av finanskrisen. Aktiviteten i fastlandsekonomin har ökat sju kvartal på rad, Arbetslösheten håller sig runt 3,25 procent under det första halvåret, vilket är 0,25 procent lägre än nivån var 2010. Arbetslösheten är lägre än genomsnittet för de senaste 20 åren.

Även för oljeindustrin går det bra. Hittills i år har två stora oljefynd gjorts.

Den finska finansministern Jytta Urpilainen vill strama åt utgifterna i den finska statsbudgeten. Den förra regeringen har under tre år haft stora budgetunderskott. Pengarna har använts för att stimulera ekonomin och bekämpa arbetslösheten efter finanskrisen som drabbade Finland hårt.

När sex olika partier blev eniga om att bilda regeringen den 22 juni i år, gjordes också en överenskommelse om att utgifterna skulle skäras ned. Nu kommer mycket av de åtgärderna att tidigareläggas. Utgifterna ska skäras ned med 1,16 miljarder euro nästa år och skatterna ska ökas med 1,1 miljarder euro, enligt Urpulainen. Det kommer förbättra balansen i budgeten så att underskottet blir 6,8 miljarder euro istället för 8,3 miljarder euro.

Island

Återhämtningen i Island har skett snabbare än de flesta bedömare trodde var möjligt. Ett stort orosmoln har hittills varit förhandlingarna med Storbritannien och Nederländerna om Icesave, som ägdes av den isländska Landsbanki. När den gick konkurs vägrade den isländske presidenten att godkänna avtalet om att betala de utlänningar som hade konto i banken kompensation. Två gånger har också islänningarna sagt nej till Icesave. Men enligt de senaste beräkningarna överstiger Landsbankis tillgångar kraven från kreditorerna. Frågan ska behandlas av Efta-domstolen.