De finska kvinnorna har erövrat de viktigaste maktpositionerna

Glädjen förtas något av att den första  kvinnliga statsministern tvingades avgå på grund av en politisk skandal och den nuvarande fick ställningen på grund av en annan.

När Anneli Jätteenmäki från Centerpartiet blev Finlands första kvinnliga statsminister våren 2003 var det efter en valkampanj där hon utnyttjat hemligstämplade dokument om Finlands förhållande till USA och kriget i Irak. När det visade sig att hon ljugit om hur hon fått tag på dokumenten tvingades hon att avgå, efter bara 68 dagar.

Matti Vanhanen övertog och bildade sin andra regering efter valet 2007, som slog världsrekord i antal kvinnor – åtta av tolv ministrar var kvinnor, eller 60 procent. Men även Vanhanen förföljdes av en politisk skandal, denna gång handlade det om finansieringen av Centerpartiets valkampanj. Efter att Vanhanen föreslog att pensionsåldern i Finland ska ökas från 63 till 65 år fick han fackförbunden mot sig. Den 22 juni 2010 avgick han och Mari Kiviniemi övertog.

Finlands president Tarja Halonen har däremot inga politiska skandaler i bagaget och har för finländarna blivit en symbol för tryggheten. Hon valdes första gången år 2000 och hennes nuvarande period går ut 2012.

Kvoteringslag infördes 1995

Kvinnornas starka ställning i rikspolitiken återspeglades inte i lokalpolitiken och arbetslivet på samma sätt. Finland var det sista nordiska landet som fick en jämställdhetslag 1987.

1995 förstärktes den med en kvotering så att varje kön ska ha minst 40 procent vid sammansättningen av kommunstyrelser och kommunala nämn­der.

Kvoteringslagen gäller också vid sammansättningen av statsförvaltningens kommittéer och arbetsgrupper. Trots detta har andelen kvinnor i den högsta ledningen inom staten fastnat på 28 procent, trots att nästan hälften av de statligt anställda är kvinnor.

- Inte heller det faktum att den mansdominerande ledningen håller på att gå i pension har hastigt ökat antalet kvinnliga chefer, heter det i den senaste redogörelsen om jämställdheten mellan kvinnor och män från socialdepartementet.

Kvotering även för börsbolagen?

I regeringens jämställdhetsprogram för  2008–2011 är målet att öka andelen kvinnor i statliga bolagsstyrelser till 40 procent. I börsbolagens styrelser var kvinnornas andel 17 procent 2010. En diskussion har förts i Finland om det ska införas en kvoteringslag enligt norsk modell utan att det fattats något beslut om att ta det steget. Men kvoteringen kunde lika gärna behövas bland arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer. 

• 2009 var endast 13 procent av löntagarorganisationernas ordförande kvinnor och endast en fjärdedel av styrelsemedlemmarna kvinnor, trots att mer än hälften av hela medlemskåren var kvinnor.
• På arbetsgivarsidan var endast 14 procent av styrelsemedlemmarna och suppleanterna i Finlands Näringsliv (EK) kvinnor 2009. Styrelsens ordförande och samtliga viceordförande var män. I fullmäktige, som är det högsta beslutsfattande organet, var andelen kvinnor samma år åtta procent.