Norge har varit det hetaste landet i jämställdhetsdebatten ända sedan kvoteringslagen trädde i kraft 2008. De allmänna aktiebolagen, oftast större börsbolag, måste ha minst 40 procent av varje kön i sina styrelser. Men samtidigt har kvinnorna tappat fler maktpositioner i Norge än något annat nordiskt land.
Fram till för fyra år sedan var Gerd-Liv Valla LO-ordförande i Norge. Hon avgick den 9 mars 2007, dagen efter kvinnodagen, och efter att ha anklagats av en av sina anställda för att ha använt härskartekniker. Valla hann leda Norges största fackförbund i sex år – samtidigt som Randi Bjørgen ledde det största tjänstemanneförbundet YS och akademikerna hade två olika kvinnor i toppen, Aud Blankholm som blev den sista ordföranden i AF, som lades ned, och Christl Kvam i Akademikerne. Idag leds alla de tre fackförbunden av män.
Samtidigt avgick Kristin Halvorsen som finansminister efter valet 2009, och valde istället att bli undervisningsminister. Som partiledare behövde hon ägna mer tid åt sitt parti, SV, än vad hon kunde som finansminister. Med några andra rockeringar i regeringen har kvinnornas andel av maktpositionerna minskat kraftigt.
Vi har sett på om det är en man eller kvinna på 24 olika maktpositioner i varje nordiskt land. Några positioner, som statsministeren får fler poäng än andra. För Norge hade kvionnorna mest makt 2005, då de fick 17 poäng.
Det känns länge sedan Gro Harlem Brundtlands ”kvinnoregering” 1986, med 44 procent kvinnor, som den gången var ett världsrekord.
Ska man välja den mäktigaste kvinnan i Norge idag är det troligen arbetsminister Hanne Bjurstrøm, som ansvarar för en tredjedel av den norska statsbudgeten.
Eftersom två av de tre partiledarna i den rödgröna regeringen är kvinnor märks det inte fullt så mycket i mediebilden att kvinnornas positioner försvagats. Norge fick 2010 också sin första kvinnliga ordförande i arbetsgivarorganisationen NHO, Kristen Skogen Lund.
Kvoteringslagen, som började verka den 1 januari 2008, följdes med stort intresse inte bara av Norge, men många andra länder. Det visade sig att samtliga allmänna aktiebolag lyckades uppfylla antalet kvinnor som krävdes i styrelserna. För statligt ägda bolag infördes kvotering redan 2006. Från 2012 kommer alla företag som ägs till 2/3 eller mer av kommuner också omfattas av kvoteringen.
Därmed har Norge på det området en suverän första plats i Norden. Kvinnoandelen bland de börsnoterade bolagens styrelser ökade från på fem år från nio procent 2004, till 36 procent. Att det inte blev fullt 40 procent beror på att det kravet gäller först när en styrelse har tio medlemmar eller mer. I en styrelse med t ex tre personer räcker det med att bägge kön är representerade, vilket ger 33 procent.
Marit Hoel i Center for Corporate Diversity har följt utvecklingen av kvinnoandelen i nordiska styrelser de senaste åren. Hon rapporterer följande jämförbara tal för de största nordiska företagen 2010:
Land | Antal styrelsemedlemmar | Därav kvinnor | Andel |
---|---|---|---|
Norge | 732 | 229 | 31,3 |
Sverige | 1550 | 339 | 21,9 |
Finland | 678 | 114 | 16,8 |
Danmark | 893 | 109 | 12,5 |
Här ingår inte bara det allmänna aktiebolagen, utan det är en bredare grupp företag.
Det finns nästan ingen forskning kring kvinnor och kön i börsnoterade företag på Island. Men enligt Statistiska Centralbyrån var kvinnoandelen bland styrelsemedlemmarna i de största företagen på Island 13 procent 2008, mot 8 procent 2007.
var LO-ordförande 2001-2007 och den första kvinnan på den posten. Bilden ovanför är när hon talar till Arbeiderpartiets kongress 2002.