Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2011 i Det likestilte Norden - visjon eller virkelighet? i Deltid har allt att göra med bristande jämställdhet
Deltid har allt att göra med bristande jämställdhet
tema

Deltid har allt att göra med bristande jämställdhet

| Text: Gunhild Wallin Foto: Cata Portin

De många ofrivilliga deltiderna är sprungna ur vårt sätt att värdera kvinnors arbete. Det hävdar Annelie Nordström, fackförbundet Kommunals ordförande. Förbundet har krävt rätt till heltid i 30 år. Det har gått trögt och efter den ekonomiska krisen 2009 har det blivit svårare.

- Frågan om rätten till heltid har fallit tillbaka. När det är ekonomisk kris är det de heltidsarbetslösa männen från industrin som uppmärksammas, trots att också kvinnor drabbas. Vi ser att vårdbranschens motsvarighet till industrins uppsägningar i svåra ekonomiska tider är att sänka sysselsättningsgraden, säger Annelie Nordström.

När hon börjar prata om rätten till heltid och vad det betyder för jämställdheten tycks hon inte kunna sluta. Tveklöst brinner hon för detta och värderar det som en av de viktigaste frågorna som rör kvinnors rättigheter. Deltid ger lägre lön och i förlängningen sämre pension, det ger färre utvecklingsmöjligheter i arbete, ökad ohälsa och dessutom blir ersättningen lägre om man blir sjuk. Visst finns många familjer som väljer att kvinnan jobbar heltid, men bakom det valet döljer sig ofta brist på jämställdhet. Den som tjänar minst blir hemma med barnen och många kvinnor fastnar i det.

Kvinnors arbete värderas lägre

Annelie Nordström Hellander 2- Att kvinnor jobbar deltid har sitt ursprung i att arbetsgivarna värderar kvinnors arbete mindre. Många män vill dessutom ha kvinnorna hemma mera för att kvinnorna ska ta huvudansvar för familjens behov, det vill säga deltiden är ett uttryck för bristande jämställdhet i hemmet,
säger Annelie Nordström.

Ett antal branscher utmärker sig för särskilt många deltider, frivilliga eller ofrivilliga, och de är i Sverige som liksom i resten av Europa, skolan, äldreomsorgen och handikappomsorgen. Av Kommunals drygt 500 000 medlemmar jobbar ungefär hälften deltid. Av dem är en fjärdedel så kallad ofrivillig deltid. Resten verkar välja deltid, men Annelie Nordström är tveksam till det. Arbetslöshetskassan tillåter deltidsanställda att stämpla i 75 dagar, sedan måste de välja hel arbetslöshet eller inte stämpla alls. Det gör att de som vill gå upp i tid inte blir synliga i statistiken. Man ska också ha klart för sig, betonar hon, att det inte handlar om rena halv-, eller trekvartstider. Deltiderna idag tar sig många tidsmässiga uttryck. Arbetsgivarna lägger ett schema och arbetstiden räknas ut efter det, ofta i udda procentsatser.

- I dag har det också blivit vanligare med delad tur, det vill säga man går in och jobbar på morgonen några timmar och kommer tillbaka på kvällen. Det skapar stora problem. Familjelivet blir lidande, men det innebär också att kvinnorna jobbar när arbetspasset är som allra mest intensivt. Många orkar därför inte gå upp på heltid, säger Annelie Nordström.

Lokala förebilder

Kommunal har angripit frågan på många olika sätt under de trettio år man arbetat med frågan. Man har utan framgång krävt lagstiftning, man har i avtalsrörelse efter avtalsrörelse krävt rätt till heltid, men fått nej. Man har tagit fram rapporter som visar att det lönar sig med fler heltider, till trots för vad arbetsgivarna ofta tror. Man har också erbjudit hjälpt vid genomförandet av deltid till heltid. Centralt har politikerna tvekat att skapa bindande lagar eller avtal. Nu provar man att påverka politikerna för att de ska avtala om rätten till heltid i skattefinansierade verksamheter. Man har också, efter beslut i senaste avtalsrörelsen, bildat en arbetsgrupp tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting som ser på lokala lösningar av arbetstidsfrågan.

- Fram till 2030 går 150 000 personer inom vården i pension. Samtidigt minskar ungdomarnas intresse för gymnasiets vårdlinjer drastiskt. Det är väldigt negativt. Vi måste skapa attraktiva arbetsplatser med goda löner och bra arbetsvillkor så att det blir intressant att jobba på en av framtidens stora arbetsmarknadsområden, säger Annelie Nordström.

Lokalt varierar viljan och modet att verka för rätten till heltid. Några kommuner infört rätt till heltid i sina arbetstidsavtal, bland annat i Bollnäst, Luleå, Munkfors och Söderhamn. Andra kommuner har infört rätt till heltid inom vård och omsorg.

I Nynäshamn har man jobbat länge med att få upp deltiderna inom vården till heltid. Kommunal sektionsordförande Birgitta Alkvist berättar att hon får många samtal från kommuner runt om i Sverige, som vill höra hur de framgångsrikt lyckats omvandla så många deltider till heltider, sammanlagt nästan hundra tjänster inom vården på cirka fyra år. Hon är glad över uppmärksamheten, samtidigt måste de ju hinna jobba med genomförandet i praktiken och det kräver tid och engagemang.

- Rätten till heltid är den största jämställdhetsfråga som finns. Kvinnor behöver och ska ha rätt till en egen inkomst, konstaterar Birgitta Alkvist.

Bra grundbemanning behövs

Hon berättar att hon arbetat för rätten till heltid sedan hon blev ordförande för Kommunals sektion i Nynäshamn 1995. Det har varit trögt. Arbetsgivarna har varit rädda för att det ska kosta för mycket och att det ska bli svårare att driva vårdens verksamheter. Men 2007 fick en medlem nog. Hon och Birgitta Alkvist sökte upp kommunstyrelsens ordförande och visade att kommunen använde 45 miljoner kronor till vikarier. ”Det låter inte klokt”, sa han och där och då påbörjades arbetet att skapa heltidstjänster för alla.
Kommunen tog hjälp av Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi och bland annat expert på bemanningens ekonomi. Hon utbildade fackliga företrädare och lyfte fram varje arbetsplats ekonomi för att se hur man kunde skapa utrymme för heltidstjänster.

- Man måste ha kunskap och kunna räkna när deltider ska bli heltider. Förutsättningen för att det ska lyckas är att man har en bra grundbemanning, säger Birgitta Alkvist.

Lösningen har varit att alla anställda inom vården har fått en så kallad ”flyt” tid, även de som från början har haft en heltid. Meningen är att huvuddelen av arbetet sker på en plats och att en del av anställningen är rörlig och att man då jobbar på andra avdelningar eller vårdenheter.
Från början fanns ett visst motstånd, men nu verkar de flesta tycka att det är intressant att se olika delar av verksamheten. Det har heller inte blivit dyrare för kommunen, tvärtom, berättar Birgitta Alkvist.

Problemet nu, som riskerar att föra arbetet bakåt, är de besparingar som görs i de sociala nämnderna. Det försvårar möjligheten till heltid för alla som vill. Arbetet blir stressigare och i äldrevården har det också blivit tyngre eftersom de gamla idag är både äldre och sjukare än för tio år sedan. Färre orkar hoppa runt på olika ställen.

- Lösningen är att heltiden räknas i färre timmar. Det är trots allt skillnad på tjänstemän och fotfolk, vad man än säger, säger Birgitta Alkvist.

Hoforsmodellen

En annan kommun som var tidigt ute med rätten till heltider för alla var Hofors kommun. En av initiativtagarna var Sven Fernlund Skagerud, idag verksam i Avesta kommun där han arbetar för att göra deltider till heltider. Också hans arbete väcker nyfikenhet i kommunerna och han reser ofta ut och berättar. I Avesta har man gått från 40 procents deltider till i stort 100 procent heltidsanställda. Hemligheten är att de använder sig av ordinarie personal, istället för timvikarier. Liksom i Nynäshamn kräver övergången solidaritet mellan de som har heltid och de som har deltid. Heltiderna får finna sig i att en del av tjänsten blir så kallad rörlig, det vill säga man kan flyttas till en annan arbetsplats en viss del av arbetstiden.Sven Fernlund Skagerud

- En del är emot. Cheferna är rädda för att inte hålla budget, facket kan sakna kunskap och av heltiderna krävs ändrade rutiner och att de är solidariska med dem som gått upp i tjänst, berättar Sven Fernlund Skagerud.

Det krävs tydliga beslut för att deltider ska bli heltider, hävdar han. Politikerna måste peka med hela handen. Men går man igenom detta kommer man ut med äran i behåll. Erfarenheterna från Hofors, där man började med arbetet redan 2003 visar att sjukfrånvaron sjunker, att man trivs bättre, mår bättre och att man kan påverka sin ekonomi.
Tveklöst är deltid en jämställdhetsfråga, säger Sven Fernlund Skagerud.

- Hade hemtjänsten bemannats av män hade det inte varit några deltider där, säger han.

 

 

Fakta:

Deltidsarbetet för både män och kvinnor ökar i Europa, visar en färsk rapport ”Part- time work in the Europe” från ”The European Foundation for the improvement of Living and Working Conditions”. Initiativet har tagit av EU Kommissionen och syftet är bland annat att väcka en debatt om deltider.

Fortfarande dominerar kvinnor kraftigt bland de deltidsarbetande och det är fyra gånger så vanligt att kvinnor arbetar deltid som män.

I rapporten poängteras att det är stora skillnader mellan de europeiska länderna och att deltiderna kan reflektera olika fenomen, till exempel acceptans av deltid eller brister i lagar och regler. Kvinnors deltider kan också vara ett uttryck för bristande barntillsyn.

Rapporten slår också fast att arbetsvillkoren skiljer sig mellan de som har ett heltidsarbete och de som arbetar deltid. Deltidarna har inte samma möjlighet att utföra komplicerade arbetsuppgifter, de är mera pessimistiska inför sina möjligheter att utvecklas på jobbet och de har sämre möjlighet att få vidareutveckling eller fortbildning i arbetet.

Totalt arbetar cirka en femtedel av arbetskraften i EU:s 27 länder deltid. I Nederländerna och de några av de nordiska länderna är siffran högre, mellan 25 och 30 procent. En förklaring är att deltider ökar när länder har hög sysselsättningsgrad.  I alla de Europeiska länderna är deltidsarbete vanligast inom vård, skola och omsorg. Flest deltider 2009 finns i Nederländerna, följt av Sverige där 28 procent av arbetskraften har deltidsjobb.

Ser man till kvinnornas deltid arbetar 36 procent av kvinnorna i de nordiska länderna deltid. På Färöarna är det mer än hälften av kvinnorna som har deltidsjobb, i Norge är det 43 procent och i Sverige 41 procent av kvinnorna. Finland skiljer sig från övriga länder. Där arbetar 18,5 procent av kvinnorna deltid och bara 8,3 procent av männen.

Alla de nordiska länderna har haft en ökning av personer som arbetar deltid sedan 2000, med undantag av Island, som har haft en minskning av antalet deltidsarbetande kvinnor.

 

Källor:

Nordisk statistik årsbok 2010 

Part- time work in Europe

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment