Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2015 i Flyktingarna - tillväxt eller belastning? i Finska entreprenörer med tydligt budskap om flyktingar
Finska entreprenörer med tydligt budskap om flyktingar
tema

Finska entreprenörer med tydligt budskap om flyktingar

| Text: Carl-Gustav Lindén, foto: Marku Rantanen

Finland har tagits på sängen av en flyktingström som landets befolkning inte upplevt sedan andra världskriget och utrymningen av Karelen. Många privatpersoner har velat vara med och ta hand om de nyanlända genom att erbjuda mat, kläder och husrum. Nu har även entreprenörerna dykt upp vid flyktingförläggningarna.

Regeringen uppskattar att ungefär 30 000 asylsökande kommer till Finland i år och ytterligare 15 000 nästa år 2016 samt att drygt var tredje får uppehållstillstånd. På bara två anländer alltså fler betydligt flyktingar än vad som anlände under fyrtio år – från 1973 till 2012 (40 742 personer).

- Antalet nyanlända har ökat fort. Även om det föreslås tilläggsanslag, måste nya och kostnadseffektiva handlingsmodeller införas i integrationsfrämjandet, sade justitie- och arbetsminister Jari Lindström när han i november bad riksdagen om tilläggsfinansiering för att ta hand om flyktingarna.

Regeringen har fått hjälp från oväntat håll. På hösten drog två äventyrare och entreprenörer, Riku Rantala och Tuomas Milonoff, igång ett nytt initiativ, Startup Refugees. Avsikten är att kartlägga kompetensen hos de nyanlända och försöka få dem i arbete så snabbt som möjligt.

Startbidrag

En tanke är att många flyktingar redan arbetat som företagare i sina hemländer och därför borde ha förutsättningar att starta eget. Avsikten är att var och en asylsökande kan få ett startbidrag på ettusen euro som får disponeras fritt. Riku Rantala säger att ändamålet kan vara vad som helst.

- En liten initialinvestering, arbetsredskap, hygienpass, en kurs i arbetarskydd eller språk, frisörsredskap, en dator, en mobiltelefon, pengar till bussbiljetter så de kan åka till jobbet, ett dataprogram.

De senaste veckorna har flera hundra studerande vid högskolor och yrkeshögskolor över landet kartlagt kompetensen hos asylsökande vid flyktingförläggningarna. Johanna Vierros är en av dem som koordinerar arbetet och hon konstaterar att uppdraget inte är helt lätt eftersom den största delen av dem som intervjuas inte förstår engelska.

- Vi befinner oss nu i datainsamlingsskedet. Vi skapar profiler, vilka de är, vad de har gjort tidigare, vilka högskolor och universitet de gått, vilka som är läkare eller jurister.

Det andra problemet är att förstå vilken motsvarande nivå på utbildning kunde vara i Finland.

Intresset är stort. Varje dag ringer företagens representanter till Startup Refugees kontor för att höra hur de kan bidra till projektet.

- Det här är mäktigt, säger Rantala som själv fick stående ovationer när han presenterade sina planer på den globala entreprenörskonferensen Slush i Helsingfors.

Rantala och Milonoff har själva rest kors och tvärs över jordklotet medan de filmat sina äventyr för den internationellt distribuerade tv-serien Madventures och uppföljaren Docventures.

- Jag ser hur stor styrka det är med folk som förstår olika kulturer, marknader, språk – hur många i Finland förstår sig till exempel på den arabiskspråkiga marknaden?

Spelutvecklare

Ett av de företag som bidrar med finansiering är ägarna till spelutvecklaren Supercell, Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja, som blev sagolikt rika när de sålde aktiemajoriteten till japanska Softbank år 2013 och ytterligare aktier tidigare i år. Softcell har bland annat utvecklat det populära spelet Clash of Clans. Paananen och Kodisoja betalade mer än hundra miljoner euro i skatt på sina försäljningsinkomster.

Paananen och Kodisoja har grundat stiftelsen Me-säätiö vars uppgift är att minska klyftorna i samhället, bland annat genom bättre offentlig förvaltning. Verkställande direktör är Ulla Nord, som tidigare hade olika roller inom den allmännyttiga Helsingfors Diakonissanstalt där hon i över tjugor år arbetade med att motverka utslagning bland barn och ungdomar.

Ulla Nord- I de största städerna är den stora utmaningen att där finns så många ungdomar med utländsk bakgrund som inte har en plats i samhället, som varken går i skola eller arbetar.

Ulla Nord säger att andelen i Helsingfors närmar sig en fjärdedel mot omkring fyra procent bland ungdomarna i stort. Därför var beslutet inte svårt att fatta när stiftelsen fick frågan om man ville vara och stöda Startup Refugees.

- Vi ville vara med och skapa möjligheter för personer med flyktingbakgrund, att göra dem till en del av det finländska samhället, dess kultur och språk, säger hon.

Stiftelsen delar årligen ut cirka sju miljoner euro och kapitalet består av aktier i bland annat Supercell, vars dividend används för verksamheten. Nyligen gav stiftelsen även 2,5 miljoner euro till ungdomscentralen vid Helsingfors stad för ett femårigt projekt som syftar till integration av invandrarunga.

Långsiktigt

Riku Rantala säger att företagen också har eget intresse av en välfungerande integration.

- Vi insåg att vi måste få företagen med på det här, de har en egen nytta. De behöver rekrytera folk, få nya innovationer och detta måste nödvändigtvis inte finansieras med skattepengar.

För Rantala är Startup Refugees inte ett plötsligt infall.

- Jag vill betona att detta är ett långsiktigt projekt – en investering i framtiden. 

Flyktingar har rätt att söka arbete inom tre till sex månader efter att de lämnat in sin ansökan om asyl, men systemet har grötat till sig och i praktiken kan det ta ett år innan en flykting kan börja söka efter ett jobb. Dessutom är konkurrensen med andra nyfinländare hård: arbetslösheten bland invandrare betydligt högre än hos den infödda befolkningen, i Finland 2,5-3 gånger högre.

Se alla artiklarna i tema

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment