Jämställdhet även i trossamfunden en viktig fråga

Den 15 juni 2014 blev Antje Jackelén ärkebiskop i Uppsala stift och därmed primas i den svenska kyrkan. Sedan oktober 2011 har Helga Haugland Byfuglien fyllt den rollen i Norge och i Island, som bara har ett stift, blev Agnes M. Sigurðardóttir vigd till biskop den 24 juni 2012. 

15 av de 26 miljoner invånarna i Norden bor alltså i länder där den högsta auktoriteten i den största religionen är kvinnor. Oavsett vilken trosuppfattning man tillhör eller om man alls är religiös, har det en stor symbolisk roll.

De nordiska statskyrkorna har i större eller mindre grad blivit självständiga och andelen av befolkningen som tillhör statskyrkan har minskat, men religionen spelar idag en viktigare roll i politiken än vad den gjort på flera decennier.

Religiösa friskolor

- Även om Sverige i stort sett är förskonat från de mera extrema rörelserna ser vi också här ett ökat religiöst inflytande över politiken. 1991 kom Kristdemokraterna in i riksdagen. Några år senare fick man igenom att en ändring i läroplanen för grundskolan som innebar att skolans verksamhet bland många andra värden också skulle vila på ”kristen tradition” vilket gäller än i dag, skriver professor i statsvetenskap, Bo Rothstein i en debattartikel i Dagens Nyheter.

- Till detta har kommit att vi numera har ett utbildningssystem där även tämligen fundamentalistiskt religiösa friskolor erhåller fullt statsbidrag.

De religiösa samfunden är de sista där jämställdhetslagarna inte praktiseras. Det är ingen myndighet som kräver att trossamfunden ska vara könsneutrala när de anställer imamer eller rabbiner. Men myndigheterna kan ställa krav för att stödet ska betalas ut.

I Norge genomförde polisen för några dagar sedan en razzia mot den katolska kyrkan. Den misstänks för att ha lurat till sig 50 miljoner norska kronor i statsbidrag genom att leta upp ”katolska namn” i telefonkatalogen, skaffa personnummer och därefter uppföra dem som medlemmar i kyrkan.

Ärkebiskop Antje Jackelén

Samtidigt spelar trossamfunden en allt större roll i försöken att läka de sår som uppstår efter terrorattacker, som den i Norge 22 juli 2011. Under minnesceremonin samma sommar deltog även en ateist, vid sidan av en präst och en imam. Ärkebiskopen Antjé Jackelén bjöds in för att träffa palestiniernas president Mahmud Abbas när han besökte Sverige. Det var stor spänning i fjol om Sverigedemokraterna skulle sitta kvar i kyrkan när hon höll en gudstjänst i samband med Riksdagens öppnande – året innan lämnade Sverigedemokraterna gudstjänsten i protest. En PR-byrå hade kort innan utropat Antjé Jackelen som ”Hetast i Almedalen” (politikerveckan på Gotland).

Några av de viktigaste initiativen kommer utanför de etablerade religiösa hierarkierna, som när norska muslimer bildade en kedja utanför synagogan i Oslo efter att en terrorist sköt ihjäl två personer i Köpenhamn i februari, därav en vakt i synagogan.

Fatima Dugan och Hibaq Farah, två av de mer än tusen muslimer som bildade en "Fredens ring" vid synagogan i Oslo. (Foto: Björn Lindahl)

Trossamfunden är organisationer som bokstavligt talat har tusentals år på nacken. När man talar om jämställdhet inom religionen finns det olika nivåer. Den första, om vi håller oss till kristendomen, är om kvinnorna har möjlighet att praktisera religionen för sin egen del och praktisera ett visst självstyre, till exempel som nunnor i ett kloster. Den andra nivån är om kvinnor tillåts förkunna religionen, som prästerna gör. Den tredje nivån är vem som styr prästerna och den fjärde och översta nivån är vem som styr biskoparna.

Inom den katolska kyrkan finns det nunnor, men inte kvinnliga präster. Tanken på en kvinnlig kardinal eller en kvinnlig påve är fortfarande utopier. I såväl islam och judendomen finns det kvinnliga imamer respektive rabbiner, men än så länge mest i länder som USA och Kanada.

Första anglikanska biskopen i Storbritannien

Den anglikanska kyrkan i Storbritannien har emellertid utsett sin första kvinnliga biskop på 500 år. Så länge sedan är det sedan den anglikanska, liksom de övriga lutherska kyrkorna bröt sig ur den katolska.

Libby Lane är sedan den 26 januari i år biskop i Stockport. Hon är 49 år och prästvigdes 1994. Hon är gift med en annan präst och har två barn. Enligt premiärminister David Cameron var det ett ”historiskt beslut och ett viktigt steg framåt för kyrkan mot ökad jämställdhet på ledande positioner.”

I Kanada vigdes en anglikansk biskop redan 2007. 

Att det är i just den lutherska kyrkan som jämställdheten kommit längst är ingen självklarhet.

Martin Luther själv, hade inte särskilt höga tankar om kvinnorna och gav Eva i paradiset skulden för arvssynden.

- Han såg kvinnor som lägre än män, i den hierarki som universet var uppbyggd som. De var mindre rationella i ett system där rationell innebar att man var bättre; kvinnorna var mer emotionella. --- Alla kvinnor, var enligt hans uppfattning, upptagna av att vara sällskapliga och att pladdra, skriver Susan C Karant-Nunn och Merry E Wiesner-Hanks I boken Luther on Women, A Sourcebook.

Inte särskilt jämställt i buddhismen

Att kvinnorna inte får delta i religionen på lik fot med männen handlar mer om tradition än vad religionsstiftarna själva ansåg. Muhammed var upplyst för sin tid och gav kvinnorna rättigheter som de var tvungna att vänta på i hundratals år i kristendomen.

Utanför de abrahamitiska religionerna är det framförallt inom buddhismen det finns en viss jämställdhet bland könen. De buddhistiska munkarna kallas i Indien för bhikkhu och en nunna för bhikkhuni. 

I Buddhas lära finns det ingen skillnad mellan kvinna och man. De har samma förutsättningar att lyssna, lära och ta till sig buddhismens budskap. Buddha betonade att om en kvinna följer den åttafaldiga vägen kan hon bli upplyst och nå Nirvana, lika väl som mannen.

- Buddhismen kom på allvar till Sverige under 1970- och 80-talet. Men redan i början av 1900-talet fanns ett litet fåtal buddhister. Den första som bekände sig som buddhist var en kvinnlig socialdemokrat som hette Kata Dalström. Ett halvt sekel senare, år 1955, ordinerades Ingrid Wagner som buddhistisk nunna och fick namnet Amita Nisatta tillsammans med maken Karl-Henrik Wagner, som fick namnet Anagarika Sugato, skriver Dietmar Dh. Kröhnert på buddhisminfo.se.

Han påpekar att Sverige officiellt fick religionsfrihet först den första januari 1952. Innan religionsfrihetslagen antogs, var det förbjudet att gå ur Svenska Kyrkan.

I praktiken blev det emellertid ingen jämställdhet mellan könen inom buddhismen, eftersom de buddhistiska nunnorna ska följa 311 levnadsregler och klosterregler, medan en manlig munk endast har 227 regler att hålla sig till. De 84 extrareglerna är kopplade till könet. Den första regeln slår fast att en nunna alltid ska vara underställd en manlig munk, hur ung han än är och hur kort tid han än har varit munk. En kvinna kan ha varit nunna i hundra år, medan en man kan ha varit munk i en dag, preciseras det.

Se alla artiklarna i tema