– Facken måste börja organisera de som arbetar via plattformar

– Intresset för delningsekonomi, eller plattformsekonomi som jag hellre kallar det, har exploderat sedan förra sommaren. Ibland skildras utvecklingen som om den är i fritt fall, vilket väcker dysterhet. Men jag tycker inte vi ska vara dystra. Trots allt börjar det växa fram en konsensus även hos tunga aktörer, som till exempel IMF och OECD, att vi kan inte fortsätta ha en arbetsmarknad med stagnerande löneökningar för de breda inkomstskikten. Vi ser också tecken på att både Airbnb och Uber öppnar sig för att skriva avtal med fackliga organisationer, säger Fredrik Söderqvist, utredare på fackförbundet Unionen, Sveriges största fackförbund för tjänstemän på den privata arbetsmarknaden. 

Fredrik Söderqvist är också expert i regeringens Digitaliseringskommission, vars mandat har förlängts till den 31 december i år. Han följer noga den snabba utvecklingen. Att förmedlingen av tjänster genom digitala plattformar skulle få det genomslag som Airbnb skulle skulle få, var det få som förutsåg bara för fem år sedan. Den tekniska utvecklingen och användandet av ny teknik har plötsligt öppnat för nya sätt att organisera arbetet. Fredrik Söderqvist jämför dagens utveckling med hur det var när ångmaskinen och senare elektriciteten kom.

– I båda fallen tog det ungefär 20 år innan uppfinningarna påverkade arbetets organisering. Dagens sätt att organisera genom plattformar är en parallell till det. Det tar tid innan en teknisk uppfinning förändrar arbetslivet i större omfattning, säger han.

Två branscher har hittills utmanats

Visserligen har digitala plattformarna funnits länge på en rad marknader, men det är först på senare år de börjat användas för att förmedla arbete i större skala som i Airbnb och Uber.

– Egentligen är det en ganska enkel idé, ett system som genom sitt ratingsystem kan skapa tillit mellan främlingar. Plattformarna möjliggör också att det går att organisera arbetet helt decentraliserat. Du behöver inte längre en fysisk arbetsplats för att leda och fördela arbetet, vilket på kort tid har kullkastat både hotell- och taxibranschen. Frågan är vilken bransch som står näst på tur, säger Fredrik Söderqvist.

Den snabba utvecklingen av Uber och Airbnb har fått representanter för både fackföreningar och stater att rynka sina pannor i viljan att finna strategier att möta utvecklingen. En rad sanningar eller etablerade arbetsmarknadsbegrepp ställs på huvudet. Vem är arbetstagare och vem är arbetsgivare? Vem ska betala skatt? Och hur ska trygghetssystemen kunna säkras upp för den som kör en Ubertaxi eller hyr ut sin lägenhet genom Airbnb? Också frågan om konsumentskydd ställs på sin spets.

Hög fackanslutning underlättar omställning

Fredrik Söderqvist sätter delningsekonomin i relation till den breda samhällsdebatten, där den fackliga anslutningsgraden internationellt sett har halverats sedan 70-talet, där utvecklade länder sett en försämrad produktivitetsökning och där inkomstklyftorna vuxit på ett oroande sätt. Tillväxten av nya jobb sker i de mest kvalificerade yrkena och i de enklare jobben, med lägst krav på kvalifikationer. De jobb som försvinner ligger ofta i mellanskiktet och där pekar utvecklingen på att den digitala tekniken kommer att innebära ytterligare rationaliseringar.

Ett talande exempel på utvecklingen ges i skriften ”Digieconomic och arbetet i framtiden”, skriven av Anna Breman, till vardags senior makroanalytiker på Swedbank. Skriften är en underlagsrapport till ”Arbetet i framtiden”, en delrapport av tre i regeringens satsning ”Uppdrag framtid”, där tidigare framtidsminister Kristina Persson samlade en rad experter med uppdrag att blicka framåt. En av dessa experter var Anna Breman och hon inleder sin delrapport med ett exempel som visar hur stora förändringar den digitaliserade ekonomin innebär. 

2014 såldes spelet Minecraft till Microsoft av företaget Mojang, som utvecklat spelet. Köpesumman blev 2,5 miljarder dollar, vilket kan jämföras med de 1,3 miljarder som blev priset när Volvo några år tidigare såldes till kinesiska Geely. Volvo hade vid försäljningen 21 000 anställda, Mojang hade 39. Anna Breman beskriver Mojang som, tillsammans med Spotify, Klarna och King, är exempel på en typ av framgångsrika företag som karaktäriseras av att de är digitala, globala och urbana 

”Stora framgångar och få anställda i dessa bolag har skapat en debatt om jobben på framtidens arbetsmarknad. Dessutom visar ett flertal studier att cirka 50 procent av jobben kan försvinna de närmaste 20 åren till följd av automatisering, digitalisering och robotisering. Kommer den teknologiska utvecklingen effektivisera bort jobb snabbare än vi kan skapa nya jobb?, skriver Anna Breman.

Samtidigt betonar Fredrik Söderqvist att samhällen gång på gång gått igenom stora förändringar och ställt om sig, om än det under perioder skapat stor oro, med risk för rop på starka ledare med enkla lösningar.

– I samhällen med hög facklig anslutningsgrad, har det funnits en större beredskap för att hantera de negativa effekterna av globalisering och strukturomvandling. Strukturomvandlingar finns och har funnits överallt men blir lättare att möta om samhällets institutioner är riggade för att hantera dessa utmaningar. Och detta garanterar starka fackföreningar, säger han.

Tecken på regleringar

Fredrik Söderqvist tycker sig se flera tecken på att delningsekonom trots allt kommer att regleras. Nyckeln till framgång på plattformarna ligger i en ökad standardisering av utbud och kontrakt och då uppstår ett ojämlikt partsförhållande till utförarnas nackdel, anser Fredrik Söderqvist och också många forskare.  Det blir en skevhet i förhandlingsmakt, ett ”take it or leave it” för utföraren. Om plattformarna dessutom har en tendens att bli starka monopol på sin marknad förstärks detta.

– De som jobbar tillsammans kommer att ha synpunkter, men hur ska man föra talan mot en plattform? Jo, genom att organisera sig fackligt. Att få en samlad röst är det enklaste sättet att ta till sig kritik, säger Fredrik Söderqvist.

Till exempel har chaufförerna för Uber i New York strejkat som protest mot sänkt taxa, vilket inneburit att Uber nu slutit ett avtal med ett amerikanskt gille som organiserar chaufförer. Också Airbnb har visat vilja till regleringar, bland har företaget förhandlat med ett amerikanskt fack som organiserar servicepersonalföretag för att teckna ett avtal för städpersonal som städar lägenheter mellan gästerna. Och regleringar är viktiga, vilket gynnar de länder som har hög facklig organisationsgrad, anser Fredrik Söderqvist. Därför är det viktigt att facken funderar över hur de ska få fler att ansluta sig.

– Man måste se över sig själv, se hur man kan orientera sig i en ny tid och hur man kan värva människor. Vi behöver bli bättre på att utnyttja teknikens möjligheter när vi organiserar våra medlemmar, säger han.

Facket måste förnya sig

Fredrik Söderqvist ser stora utmaningar framöver. Flera länder, däribland Estland och Norge, håller på att utveckla sätt att lägga in direkta skattebetalningar i plattformsbaserade tjänster för att säkra skatteintäkter. Från statligt håll, i till exempel Sverige, tittar man på hur trygghetssystemen kan bli mer flexibla och bygga på en variation eller kombination av anställningsformer och företagande.

Att försöka stoppa utvecklingen eller vara emot den, är ingen lösning, enligt Fredrik Söderqvist.

– Det här är en teknikdriven utveckling som är omöjlig att stoppa eller ta ställning emot. Däremot behöver vi förnya facket roll. Vi kan heller inte vänta utan måste springa på den här utvecklingen, vilket innebär att verka för regleringar och se till att villkoren är justa.

Se alla artiklarna i tema