Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Digitalisering: Norden i spiss i På cykel in i framtiden
På cykel in i framtiden
tema

På cykel in i framtiden

| Text: Björn Lindahl, foto: Foodora, Björn Lindahl

Ett rosa cykelbud med en stor låda mat på ryggen framför järnvägsstationen i Helsingfors. Ett exempel på att enkla jobb som inte kräver någon utbildning fortfarande skapas? Ja, men också ett innovativt sätt att utnyttja det nya digitaliserade ekosystemet som alla de nordiska länderna vill vara bäst på.

Ambitionerna är stora i Norden: "Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter". Danska verksamheter ska vara "bland de bästa  i Europa i att utnyttja IT, Big Data och e-handel för att skapa tillväxt". 97 procent av norrmännen har tillgång till Internet, Island är på tredje plats i världen inom informationsteknik,  medan finländarnas digikompetens sägs vara bäst i EU.

Trots de stora orden finns det emellertid också en oro för att Norden sackar efter, jämfört med USA och Kina. I alla de nordiska länderna har det därför gjorts, eller håller på att göras, omfattande utredningar om digitaliseringen. 

När den svenska digitaliseringskommissionen presenterade sin första delrapport i somras inleddes den lite överraskande med ett citat på latin:

Tempora mutantur nos et mutamur in illis.

Översatt till svenska blir det:

Tiderna förändras och vi med dem.

Det som framförallt driver på förändringen är just digitaliseringen, ett uttryck som också har latinska rötter. Digitus betyder finger eller tå. Fingrarna kan användas till att räkna med men är också oumbärliga i alla hantverk, en sorts jobb som underskattas i de flesta framtidsplaner. Att syssla med siffror är framtidsinriktat och det vi bör omställa oss till. Vi kan inte leva av att klippa håret på varandra, brukar det heta.

  • Ändå finns det 22 000 frisörer i Sverige. Det är 16 gånger fler än antalet anställda på Statistiska Centralbyrån. Frisörerna omsätter tio miljarder kronor per år – mer än det norska telekomföretaget Telenor gör i Sverige, påpekar Oréal i en rapport.
  • I Norden finns det 21 000 yrkesverksamma, certifierade massörer. Och det utbildas 2 500 nya varje år på skolor som drivs helt utanför den offentliga utbildningssektorn.
  • Stockholmarna sägs vara världens mest tatuerade folk. En tredjedel av svenskarna i åldern 18-49 har en tatuering. Varje dag sätter sig 6 000 svenskar i tatueringsstolen.

I en tid som förändras och där vi tvingas förändra oss med den, är det inte tryggare att råda sonen eller dottern att välja ett sådant yrke, istället för ett som kanske digitaliseras bort?

Digitalisering förändrar konkurrensen

Frågeställningen är emellertid fel. Digitaliseringen handlar inte primärt om att införa IT i verksamheten eller att robotarna tar över, utan om att utnyttja det nya digitala ekosystemet för att tillfredsställa kunderna eller ge bättre service till medborgarna. Digitaliseringen innebär en lika stor risk eller möjlighet för frisörer, massörer och tatuerare att ändra förhållandet till kunderna, som för andra tjänste- eller varuleverantörer.

På engelska finns det två ord för digitalisering, påpekar Markus Bylund i den svenska digitaliseringskommissionens utredning Det datadrivna samhället. 

Digitization kallas processen när analoga signaler görs om till digitala, på det sätt som vi redan har sett ske när musik på vinylplattor först hamnade som ettor och nollor på CD-skivor och därefter strömmades direkt över Internet.

Digitalization handlar om de förändringar i processer, organisation och system som användningen av digital teknik bidrar till.

- Båda dessa rymmer såväl möjligheter som begränsningar som bidrar till att sätta ramar för vad som går att uppnå med datadriven digitalisering, skriver Markus Bylund, som i vanliga fall är forskningsledare vid SICS Swedish ICT, ett forskningsinstitut för tillämpad informations- och kommunikationsteknik.

Analogt till digitalt

Utvecklingen där produkter eller hela branscher digitaliseras genom att analoga signaler omvandlas till digitala fortsätter. Norge kommer till exempel som det första landet i världen släcka sitt analoga radionät. Från och med 2017 blir det bara DAB-radio som gäller. Elbilar har beskrivits som datorer på hjul och smarttelefonen ersätter redan ett tiotal produkter som miniräknare, klockradio, skivspelare, kamera o.s.v. som år 2000 skulle ha kostat minst 6 900 kronor i den tidens penningvärde att köpa.

Men digitalisering i den andra betydelsen, där det handlar om processer, organisation och system kan gå minst lika fort. 

Vi har redan sätt hur taxibranschen utmanats av Uber, som  fungerar som en mellanhand som kopplar kunder med privata chaufförer, eller Airbnb, som på samma sätt kopplar ihop de som vill övernatta och privatpersoner som vill hyra ut en bostad för kortare perioder och därmed blir en konkurrent till hotellen.

Privatpersoner skulle förstås inte kunna fungera som taxichaufförer om inte digitala kartor var tillgängliga på Internet, med speciella appar som Google map, som visar hur man tar sig från en plats till en annan. För Airbnb handlar det mer om att företaget fungerar som det förtroendeskapande mellanledet som garanterar att kunden är nöjd och att uthyraren får sina pengar.

Foto: MatrixÄven frisörer kan påverkas av digital teknik, som när kameraglasögon används av frisörerna i Matrix exklusiva hårsalonger. Kunden kan då få med sig en video som visar exakt hur håret har behandlats. De kan då antingen själva lättare återskapa frisyren, eller visa den till sin lokala och billigare frisör.

Men de disruptiva förändringarna kommer när någon hittar ett nytt sätt att organisera verksamheten. Om vi fortfarande håller oss till frisörer som exempel har finska M Room snabbt blivit Europas största frisörsalongkedja för män, med 60 salonger i Finland och i full fart med etableringar i utlandet. Kunderna erbjuds ett medlemskap, där årsavgiften omfattar ett obegränsat antal hårklippningar i vilken som helst av kedjans salonger. Genom medlemskapet garanteras barberar-, raknings- och färgningstjänster utan att behöva boka tid. 

Foto: M Room

Genom en app eller via hemsidan kan medlemmarna se hur många som är i kö. Samtidigt byggs en kundlojalitet upp som gör det möjligt att sälja hårprodukter genom e-handel. M Room vänder sig uteslutande till män. Salongerna ser likadana ut och det finns inte skymten av några damtidningar. Istället finns det darttavlor.

Foodora skapar enkla jobb 

Att koppla ihop en efterfrågan med kunderna genom att utnyttja Internet, smarttelefoner och outnyttjade resurser kallas ofta för plattformsekonomi.

Det tyska Foodora är ett företag som etablerades 2014 och som erbjuder mat från restauranger som levereras till hemmet av cyklister. Företaget har haft en närmast explosiv tillväxt. Det är nu aktivt i tio länder, däribland Finland, Norge och Sverige.

Foto: Björn Lindahl

Ett av Foodoras 270 cykelbud i Oslo, där 150 restauranger nu samarbetar med företaget.

5 000 restauranger har tecknat avtal med Foodora, som garanterar att kunden mot en fast avgift får maten inom 35 minuter. Under de senaste tolv månaderna fördubblade företaget omsättningen varannan månad och dess mer än 750 cykelbud levererade under den tiden fyra miljoner måltider. På så sätt skapas samtidigt många okvalificerade nya jobb - i det här fallet jobbar cykelbuden inte så mycket med händerna, som med fötterna.

Med så snabb utveckling, vad är det myndigheterna kan göra för att skynda på de positiva effekter som digitaliseringen medför och begränsa de negativa effekter som också kan uppstå?

Det har uppstått en digital djungel av olika system som kunder, medborgarna och anställda måste förhålla sig till:

- Inom alltifrån transporter till hälsa och smarta städer, ser vi ett alltmer komplext ekosystem av olika tekniska implementationer växa fram. I dag är det ibland ett problem. Bara Stockholms Läns Landsting bedömer till exempel att man har 1 600 olika system, skriver Darja Isaksson, som är medlem av statsministerns innovationsråd. 

- Det skadar både arbetsmiljö och effektivitet när dessa fungerar dåligt tillsammans. Samtidigt vore motsatsen; få men gigantiska system, snarare en innovationshämmande dystopi än något att sträva efter. Tvärtom behöver det bli enklare och billigare att komplettera eller ersätta digitala lösningar med varandra, påpekar hon.

Fortfarande kan infrastrukturen byggas ut bättre. Inte ens Danmark, som är litet och platt, anser sig ha byggt ut sitt bredbandsnät tillräckligt. Regeringens mål är att alla hushåll och verksamheter ska ha tillgång till bredbandsförbindelse med minst 100 Mbit/s download och 30 Mbit/s upload senast 2020. Men den sortens konkreta mål är det inte så många av när man talar om statens roll för digitalisering.

Brist på personal

Utbildningen av kodare och andra yrken som är viktiga för digitaliseringen måste förstås vara tillräckligt stor för att inte flaskhalsar. De stora datamängderna som  nu samlas in gör det möjligt att mäta inte bara vad folk säger att de vill göra, men vad de verkligen gör. Det innebär att det kommer att bli brist på personal med utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Bristen blir särskilt stor på statistiker och matematiker.

Insamlingen av hur anonymiserade resenärer med mobiltelefoner med GPS beter sig kan ge oss bättre kollektivtrafik och algoritmer som jämför med historiska data kan förutspå hur trafikkorkar kommer att uppstå. 

Det måste både finnas standardisering, så att det går lätta att utväxla information mellan olika system, men också klara och tydliga regler för hur information får samlas in och användas.

Accepterar vi att vi får en högre försäkringspremie om våra livsmedelsinköpsmönster överensstämmer med en profil för risk för sjukdomar? Att vi inte bli kallade på anställningsintervju på ett jobb vi sökt för att datorn funnit att vår profil indikerar förhöjd risk för sjukfrånvaro? frågar Erik Lakomaa, som är en forskare på Handelshögskolan i Stockholm, i sitt kapitel.

Kanske måste forskarna som studerar digitaliseringen också använda okonventionella metoder? Den norska forskningsstiftelsen Fafo har fått i uppdrag att studera delningsekonomin av arbetsdepartementet. På sin hemsida uppmanar den alla besökare att komma med exempel på nya verksamheter inom delningsekonomin. Redan finns ett 50-tal företag upplistade.

arkivert under:
Läs de olika digitaliseringsrapporterna:

Klicka på bilden för att komma till rapporten

Danmark:

Framsidan av den danska digitaliseringsrapporten

Finland:

Omslag på Finlands digitaliseringsrapport

Norge:

Framsidan av den norska digitaliseringsrapporten

Sverige:

Framsidan på den svenska digitaliseringsrapporten

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment