Busschaufförer - ett utdöende yrke när Finland satsar på digitaliserad trafik?

Bussen är fylld med teknologer och entusiaster. Max tio personer ryms ombord samtidigt, med sex sittplatser.

Elbussen EZ10 sätter sig sakta i rörelse för att köra den knappt halva kilometern, mellan tre hållplatser. Den rör sig långsamt, max 11 km/timme, mjukt och tystlåtet.

Denna höst prövas för första gången två självkörande bussar ute bland andra fordon i den finländska trafiken. Först i Helsingfors hamnområde, sedan teknologbyn Otnäs i Esbo och efter det Tammerfors.

Trafik och mobilitet som serviceform

Harri Santamala från Metropolia yrkeshögskola koordinerar projektet som kan bli en del av den finländska regeringens mål om intelligenta trafiksystem. 

Bussen är liten och lätt, men rymmer också varor. Den kan stå för matartrafik och de sista kilometrarna i samordnade resekedjor från hem till arbetsplats. Nu gäller det bara att utveckla en hållbar businesside, enligt Santamala.

Detta kunde bli en del av den finländska transportbalken, som ska skapa förutsättningar för trafik och mobilitet som serviceform (Mobility as a Service, ”Maas”)

Långt ifrån självkörande

Det finns ingen förarplats på EZ10. Den går lika bra i båda riktningar. Bussen kommer från Frankrike, från företaget Ligier som har specialiserat sig på mopedbilar.

Bussen har senaste teknologi, såsom sensorer, kamera, laser och GPS.

Den rör sig mycket exakt på en förberedd rutt. På en sandväg skulle spåren som mest avvika från föregående körsel med 1,5 centimeter, förklarar Santamala, (till vänster på bilden nedanför.)

På vår provtur står han för förklarandet, men han har med sig en operatör som rycker in om det blir problem – t.ex. får han ringa i ringklockan för att uppmärksamma en taxi framför, som har stannat i vår väg.  Så intelligent är den här robotbussen inte att den skulle våga sig på en omkörning.

Vid sidan av rutten står en tredje medhjälpare. Han styr de nyuppsatta trafikljusen längs specialrutten, så vår buss alltid har grön signal. All annan trafik stoppas av röd signal. Han kan också ta över den manuella styrningen av bussen med en fjärrkontroll.

”Säker och flitig, men korkad”

När transportfacket AKT:s medlemstidning gjorde reportage om bussen kallades den flitig och uthållig, men korkad.

Bussen kör bra om allt går enligt manus, med stor säkerhet. Men den är inte speciellt intelligent, kan inte förutspå hur de förbipasserande reagerar eller beter sig.

Robotbilar har nyhetsvärde.  Intresset är stort bland förbipasserande studenter och lärare i Otnäs. Många vill åka med, men ännu fler tar bilder med sina mobiltelefoner, också medan de kör förbi i bil eller på cykel. Det är inte bra, säger Harri Santamala.  Olycksfall är det sista man vill ha i det här experimentet.

Inget hot mot transportjobben - ännu

Tillsvidare klarar bussen inte den finska vintern eller halt väglag. Eventuellt inte heller djur, till exempel älgar som lär dyka upp i Otnäs-campuset.

Experimentet avbryts när det börjar snöa. Bussen kan inte avgöra om det är krypande barn eller en plogad snövall vid vägkanten. Det finns inget värmesystem heller.

Den prototyp man kör med nu har ingen förmåga att lära sig – men det kommer säkert, automationen går vidare.

Harri Santamala lugnar ändå oroliga transportanställda. Också här behövs anställda för kontroll, underhåll mm. Bussar som på riktigt är självkörande kommer inte i trafik före år 2030, enligt Santamala.

Chaufförerna är ändå oroade  - kan roboten ge trygghet åt passagerarna, kan den byta däck om det blir punktering? Från transportproffsens håll påminner man om den service som chaufförerna i busstrafiken har kunnat ge. Den nya teknologin kan också sitta illa i de äldres händer, eftersom både tidtabellkoll, beställning och betalning i framtiden ska ske genom mobiltelefonen.

Fler eller färre jobb?

Den nya transportbalken är ett led i regeringens spetsprojekt för att skapa en digital tillväxtmiljö. Målet är ett ”produktivitetssprång” inom både offentlig service och privatsektorn. Det sker genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter och avveckla onödig reglering och byråkrati.

Man vill skapa förutsättningar för ny teknik, digitalisering och nya affärskoncept inom transportsektorn. Miljön blir bättre då den kollektiva trafiken blir bättre och mer kundnära, så att privatbilismen blir onödigare.

Det ska bli billigare också, både de statligt stödda transporterna och privatresorna.

De finländska privathushållen satte år 2012 19 miljarder euro på trafiken, d.v.s. 17 procent av hushållens konsumtionsutgifter. Regeringen talar om ett betydande marknads- och effektiviseringspotential inom trafiken, när t.ex. skoltaxin också kan transportera varor och post, och privatpersoner kan dela transporter.

Alla vet att effektivisering kan betyda färre arbetsplatser. Men den finländska regeringen tror det kan gå tvärtom. När konkurrensen blir fri, ökar efterfrågan och utbudet av tjänster sannolikt, vilket främjar sysselsättningen, enligt det nya lagpaketet.

Trafiken och dess stödbranscher sägs sysselsätta cirka 10 procent av dem som har arbete i Finland. Regeringspropositionen förväntar en ökning med nästan 15 000 nya arbetsplatser i trafikbranschen fram till år 2020.

Inrikespolitik hotade trafikreform

De finländska taxichaufförerna är en stark lobbygrupp och de har högljutt protesterat mot planerna på att släppa taxitrafiken fri. De befarar att jobben försvinner om vem som helst kan börja köra taxi utan tillståndsförfarande eller prisreglering.

Det slutade med en kompromiss i regeringen, där den centerpartistiska trafikministern Anne Berner vek sig på några mindre punkter gällande tillstånd att driva taxitrafik, för att hålla både sitt eget parti och framförallt Sannfinländarna nöjda.

Protesterna gällde också vilka krav man kan ställa på taxichaufförerna. De ska kunna språk heter det, vilket betyder att invandrare som inte behärskar finska får svårare att få taxijobb.

Uber OK om de följer reglerna

I riksdagsdebatten månade man också om taxitrafiken i glesbygden. Den hotas om plikten att stationera på alla orter försvinner, eller blir dyrare då prissättningen blir fri.

Det blir ingen vilda västern som i Sverige när det gäller prissättning och konkurrens, lovar regeringspartierna nu.

Transportbalken gör också Uber tillåtet i Finland, så länge de öppnar sina data gentemot andra operatörer och om deras chaufförer anmäler sina intäkter, betalar skatt och skaffar samma tillstånd som alla andra.

Ett nytt Nokia?

Kommunikationsminister Anne Berner ser transportreformen som en möjlighet för Finland att vara en föregångare inom digitalisering och teknologi.

Det finns till och med de som ser detta som det nya Nokia. Nuläget inom trafiksektorn kan jämföras med telemarknaden på 1970-talet, då sektorn var hårt reglerad, monopolistisk och ineffektiv. Som resultat av att konkurrensen släpptes fri på telemarknaden fick Finland högklassig basservice för alla, heltäckande nät över hela landet, nya tjänster för kunderna och ny affärsverksamhet för näringslivet.

Är vi mogna för delningsekonomin?

Trafikminister Anne Berner har fått försvara sin transportbalk. Hon betonar digitaliseringen och interoperabiliteten för att få effektivering och användarvänlighet inom hela transportsektorn.

Hon talar också om mod som behövdes för att öppna taxitrafiken för konkurrens. Men eventuellt är Finland inte ännu moget för delningsekonomin.

-Jag tror faktiskt att våra grannar kommer att vara snabbare än vi på vissa områden, säger minister Berner.

Ideologi

Anne Berner har fått kritik för att trafikreformen i hennes händer har blivit en ideologisk privatisering och avreglering. Det talas om bolagisering och överföring av ägande och intäkter i privata fickor.

Det kommer fler delar. Det handlar om en ny bolagsform för trafiknätet och dess finansiering. Ett statsbolag skulle svara för underhåll och utveckling av det statligt ägda trafiknätet. Bolagsformen skulle tillåta också utomstående finansiering av bolaget, men inte privatisering av vägarna, betonar man på kommunikationsministeriet.

Också inom tågtrafiken är förändringar på gång.

Just nu kan Anne Berner glädas åt en växande sektor och många nya innovationer från nya startupföretag inom trafiksektorn. Förväntningarna är enorma på en samordnad trafik med delade lösningar.

Hennes transportbalk tror mycket på den konkurrensdrivna ekonomins löneflexibilitet och arbetskraftens förmåga att flexibelt gå över från en bransch till en annan.

En stark reglering och liten konkurrens ger låg produktivitet och placerar Finland på efterkälken i den internationella konkurrensen.

Hela transportreformen går att sälja med löften om fungerande trafiksystem, som gör det lättare att arbeta och studera och förbättrar den allmänna välfärden, nationalekonomin och konsumtionen.