Unga arbetstagare löper större risk för psykisk ohälsa än äldre

För isländske Kristján Rúnar Egilsson började det med en fysisk arbetsolycka, som övergick till en depression och psykisk ohälsa. När han var 22 år gammal klämde han sin arm i en dörr på arbetet och blev tvungen att opereras. Meningen var att hela processen skulle vara över på ett halvt år. Men olyckan gjorde att Kristján hamnade i kris. Han förlorade alla rutiner och diagnostiserades med depression och svår ångest. Först nu sex år senare har han återhämtat sig. 

En ny studie “Young workers and sustainable work life”, publicerad av Nordiska Ministerrådet, visar att unga arbetstagare i Norden brottas med liknande arbetsrelaterade utmaningar. För unga i åldern 15-34 år är det större risk att de ska råka ut för depression jämfört med äldre arbetstagare. För närmare hälften (40%) ökar risken för depression och för drygt två tredjedelar (70%) är risken för arbetsrelaterad huvudvärk högre. För unga är risken för hudproblem på grund av arbetsförhållandena tre gånger högre jämfört med äldre arbetstagare.

Rapporten, som bygger på statistik och litteratur ,visar att det är upp till 70 procent mera sannolikt att unga arbetstagare har ett tungt fysiskt arbete och nästan dubbelt så stor risk att de råkar ut för arbetsolyckor än deras äldre kollegor på arbetsplatsen. Störst är sannolikheten för arbetsolyckor inom jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen i Norden.

Det finns också skillnad mellan könen. Bland unga män är risken för arbetsolyckor större än bland kvinnor. Orsaken är att männen oftare har farliga arbetsuppgifter än kvinnorna.

Olyckan slog undan fötterna

Islänningen Kristján Rúnar Egilsson har fått sin del av arbetsrelaterade svårigheter. Flera saker som inträffat sedan arbetsolyckan 2010 har slagit undan fötterna på honom och försvårat rehabilitering, men han har alltid behållit sitt fokus - att fortsätta vara aktiv på arbetsmarknaden och att kunna försörja sig.

- Olyckan har hindrat mig på många olika sätt, säger Kristján som nu på våren slutför sina yrkesstudier som grafisk tryckare.

Han tänker tillbaka på när olyckan hände och tillvaron började kännas otrygg.

Kristján hade jobbat flera år på simhallen i sin hemstad Kópavogur på Island när han klämde sin högra hand i en dörr. Kristján sjukskrevs genast på läkarens begäran och skulle opereras. Kristján talade med sin chef och hade rätt till sjukfrånvaro. Men plötsligt, några månader senare, fick han sparken från jobbet utan förvarning.

- Simhallens ledning avskedade mig olagligt under min sjukledighet, hävdar Kristján.

- När jag ringde chefen berättade han att orsaken var att jag inte hade kommit till jobbet. Jag gick direkt till yrkesförbundet med detta och vann, berättar han.

Trodde inte på honom

Kristján säger att unga bemöts med större fördomar än andra på arbetsmarknaden på Island och hans intryck var att han inte blev trodd av ledningen när han berättade att han inte kunde jobba. Enligt honom existerade inget förtroende mellan ledningen och medarbetarna, vilket han tror beror på att det på Island finns en grundinställning att  om man är ung är man också pigg och då ska man kunna jobba.

- En del tycker att det är slapphet att man inte kommer till jobbet trots att man har gips och läkarintyg, säger han.

Kristján opererades, fick arbetsrehabilitering och hjälp med sin depression. Han drömde om att studera till fotograf och flyttade till Danmark för att studera. Men han hade ont och led av svår depression. Det började bli klart att han aldrig skulle bli fotograf. Handen klarade inte av alla små rörelser som fotografer måste göra.

Fick inte sjukdagpenning

Tillbaka på Island fick Kristján veta att han inte hade rätt till sjukdagpenning eftersom han hade bott drygt ett år i Danmark. Han skulle inte återfå rätten till sjukdagpenning förrän om tre år. Han höll på att förlora fotfästet igen. Kristján led av smärtor och svår depression. Och han hade inga inkomster.

Tillvaron såg inte ljus ut när Kristján återigen fick arbetsrehabilitering och hjälp från en psykolog. Så småningom bestämde han sig för att studera till grafisk tryckare och nu på våren utexamineras han och har kommit över de värsta svårigheter i sitt liv. Han lider fortfarande av smärtor men har kontroll på depressionen och jobbar idag på ett tryckeri i Reykjavík.

 Men Kristján är inte den enda bland unga som har arbetsrelaterade svårigheter i Norden. Visst är sysselsättningen bland ungdomar bättre på Island än på många övriga håll i Norden, till exempel 70 procent på Island men endast 42 procent i Sverige. Men unga vuxna har ofta deltidsjobb och okonventionella arbetstider som kan göra deras liv besvärligt. Litteraturen visar dessutom att faktorer som tidig arbetslöshet, självuppskattad sämre hälsa, avhopp från studier och om man tillhör en etnisk minoritet så bidrar det till lågt arbetsdeltagande.

Den nya nordiska rapporten visar dessutom att det saknas kunskap om vilken roll och möjligheter företagsledare har för att förstärka och upprätthålla en sund arbetsmiljö för unga arbetstagare. 

Se alle artiklene i tema