Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Hotet mot Nordens fria rörlighet i Flyktingarna kan bli en tillväxtmotor i Sverige
Flyktingarna kan bli en tillväxtmotor i Sverige
tema

Flyktingarna kan bli en tillväxtmotor i Sverige

| Text och foto: Gunhild Wallin

Frivilligorganisationer av alla slag har spelat en viktig roll när Sverige i höstas tog emot ett rekordstort antal flyktingar. Utmaningarna är många, men om integrationen lyckas ser många kommuner flyktingarna som lösningen på framtidens behov av arbetskraft.

– Vi hade inte klarat situationen i höstas utan frivilligorganisationerna, säger Chris Heister, landshövding i Stockholm när hon inleder den sextonde regionala konferensen i satsningen ”Sverige tillsammans”.

Hennes utgångspunkt, liksom stämningen på konferensdagen i övrigt, är att det är positivt att så många asylsökande kommit till Sverige. Flyktingarna kommer att behövas, inte minst av demografiska skäl.

– Vi behöver dem och de behöver oss, säger Chris Heister.

Kulturvandringar och fotbollsturneringar

Turen har kommit till Gotland, som ska presentera hur de arbetat med de nyanlända flyktingarna. Under några månader förra året kom 900 flyktingar och 300 ensamkommande barn till ön som har 58 000 invånare.

– Vi tog emot lika många per månad som tidigare årsvis, berättar länsrådet Peter Molin.

Han poängterar att en fördel för dem, jämfört med ankomstkommuner som till exempel Malmö, är att de vetat hur många som varit på väg och att de har haft möjlighet att planera ankomsterna. De betyder dock inte att det krävts stora insatser av hela samhället, bland annat har den ursprungliga kyrkliga indelningen i 92 socknar spelat roll.

– Vi är ett samhälle där det finns en nära samverkan mellan kommun, företag och de frivilliga organisationerna. Det har också funnits ett starkt engagemang utifrån de gamla socknarna – man kommer samman i hembygden och hjälps åt, berättar Peter Molin.

Berättelserna är många om grillningar på några av Gotlands många, vackra stränder, kaffekalas där gotlänningar och flyktingar har kunnat mötas, insamlingar av fotbollsskor, fotbollsturneringar, kulturvandringar i världsarvsstaden Visby och mycket annat. Stämningen på Gotland till de asylsökande är generellt positiv. Gotland vill växa och satsar på att öka sin folkmängd från 58- till 65 000.

– Integration är en tillväxtfråga, konstaterar länsrådet Peter Molin.

Erfarenhetsutbyte i sjutton regioner


Initiativet till Sverige Tillsammans kommer från statsminister Stefan Löfvén och ett upptaktsmöte hölls i Stockholm den 12 oktober. Syftet med konferenserna, som arrangeras av länsstyrelserna i respektive län, är att lyfta utmaningar, men också att dela positiva och negativa erfarenheter. Med på mötet är också de statliga myndigheter som på olika sätt har ansvar för att erbjuda råd och stöd till kommuner och landsting, men också vilka förutsättningar som råder. Foto: Gunhild WallinErik Nilsson, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet konstaterar i sin inledning att läget under september till december var helt exceptionellt och innebar stora ansträngningar i många kommuner. Inte minst har socialtjänsten i vissa kommuner gått på knäna för att ta hand om de många ensamkommande barnen, som ställer helt andra krav på stöd och boende än vuxna. Eftersom 70 000 av de som kommit är under arton år ställs också stora krav på kommunerna att klara tillströmningen till skolan, trots brist på lärare och tolkar.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Sverige idag är ett resultat av århundradens migration, säger han och berättar om hur Stockholms stad redan på 1400-talet införde kvotering i stadens styrelse så att inte de tyska handelsmännen skulle hamna i majoritet.

En stor och viktig del av arbetsmarknaden

Idag är till exempel 25 procent av landets läkare utrikesfödda och 800 000 av den totala svenska arbetskraften är födda utomlands.

– Om vi inte hade haft invandrarna skulle antalet yrkesverksamma minska och vi skulle ha fått en ohållbar försörjningskvot på grund av allt fler äldre. Mycket lite skulle fungera utan de utrikesfödda, som också berikar vår kultur, säger Erik Nilsson.

De deltagande myndigheterna speglar också de områden som står är de stora utmaningarna just nu. Utan tvivel är de många. Migrationsverket sliter med att finna akuta boenden och att förbättra de man idag vet varit mer akuta än bra. De vill också korta handläggningstiderna och, i det stora mottagningssystemet som är idag, ordna stöd och meningsfull väntan. Svenskundervisning, samhällsinformation, självhushåll, praktik och organiserade mötesplatser är exempel på insatser som ska kunna starta under de asylsökandes väntetid.

– Att undvika att de asylsökande hamnar i vakuum under sin väntetid är avgörande, säger Erik Nilsson.

Boverket konstaterar också att behovet av bostäder är akut och beräkningar visar att det mellan 2015-2025 behövs 700 000 nya bostäder i Sverige. Och där det finns bostäder, till exempel i bruksorter som drabbats av industrinedläggningar, är ofta arbetsmarknaden svag. Kommunmottagandet har varit ojämnt. Kommunerna med stor utflyttning, till exempel Ljusnarsberg och Hultsfred har tagit emot betydligt fler i förhållande till sin folkmängd än storstäder och universitetsstäder. Norberg, en gammal bruksort i Bergslagen med 5000 invånare, har till exempel tagit emot 1000 asylsökanden. Samtidigt är den svenska arbetsmarknaden just nu stark och efterfrågan stiger både på kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft.

– Jag har blivit förvånad över att också glesbygden har stort behov av arbetskraft. Ofta vill de ha utbildad personal som lärare och socialsekreterare och en utmaning är att få de som har utbildning att stanna i de mindre kommunerna, säger Erik Nilsson.

Uppsökande hälsoundersökningar


Också trycket på hälso- och sjukvården har ökat. Alla asylsökande ska erbjudas hälsoundersökningar, vilket visat sig svårt att mäkta med och hittills har ungefär 40 procent av de asylsökande fått gå igenom en hälsoundersökning. Men Erik Nilsson som lyssnat till goda exempel och kreativa lösningar på alla de regionala konferenserna ger exempel på att det kan gå. I Kalmar packade en läkare ner nödvändiga nödvändig utrustning i en stor, röd väska och genom denna uppsökande verksamhet har 90 procent av alla asylsökande fått gå igenom en hälsoundersökning,

Efter att ha deltagit i sexton regionala konferenser har Erik Nilsson en ganska god bild av hur regioner och kommuner ser på och arbetar med de nyanlända asylsökanden. En av hans slutsatser är att det är mer hoppfullt kring mottagandet av flyktingar ute i landet än vad som kommer fram i media och att det blivit mer positivt under de månader som gått sedan den första konferensen.

– Den mediala debatten är ett problem. På konferenserna framkommer det en betydligt mer nyanserad bild. Kommunerna beskriver en situation med mycket arbete, men ger också starka bilder av att vilja behålla flyktingarna i kommunen. Många ser flyktingarna som en tillgång och ett svar på ett växande behov av arbetskraft både inom service- och omsorgssektorerna, säger Erik Nilsson.

Den exceptionella situationen innebär att det hela tiden föds nya lösningar, till exempel digital fjärrundervisning för att ge stöd på modersmålet, där det saknas tolkar eller studievägledning på distans. Erik Nilsson har funnit många goda exempel under sin landsomfattande turné. Östersunds kommun jobbar till exempel väldigt kreativt med bostäder och i Nässjö bedriver man svenskundervisning tillsammans med gjuteriindustrin. Nya samarbeten föds som aldrig tidigare.

– Vi ser samarbeten mellan kommuner, företag och civilsamhällen som vi aldrig tidigare sett. Det är Rotaryklubbar som aktiverat sina företagsnätverk och tagit hand om nykomna. Och sura hälsingegubbar som varit tveksamma både till kultur och flyktingar finner sig plötsligt köra nykomna till kulturevenemang och trivs med det, berättar han.

Nästa steg i Sverige tillsammans är att ta vara på de behov som finns ute i regionerna och föra det vidare till regering och riksdag. Erik Nilsson poängterar också betydelsen av att den regionala samverkan, vars like man inte tidigare sett. Viktigt är att samarbeten och engagemang blir långsiktiga och hållbara.

– Svensk konkurrenskraft kommer att stärkas genom nya språk och andra kulturer, men innan dess är det hårt arbete, säger Erik Nilsson.

Foto: Gunhild Wallin

11 000 praktikplatser för ungdomar

– Om arbetsgivarna ska engagera sig för att de nyanlända ska få arbetslivserfarenhet är det viktigt att Vd:n säger ja och att det utvecklas en struktur på HR-avdelningen. Smart är också att jobba tillsammans med Arbetsförmedlingen, säger Patricia Kempff, nyanställd chef för Public Affairs på ABB. Efter sex års arbete med arbetsmarknadsinitiativ vet hon vad hon pratar om. Under sex år ordnade Swedbank nästan 11 000 praktikplatser för ungdomar mellan 18-24 år bland sitt företagsnätverk, varav 1500 ungdomar var hos banken. Nu ska erfarenheterna användas för att matcha nykomna svenskar med ABB:s och andra industriföretags behov av ny kompetens. Nyckeln är rätt matchad praktik – då får man kontakter och lär sig språket. Och för arbetsgivarna är det enklare att genom praktik, investera i människor de ”kanske” ska anställa, konstaterar hon.

– Det häftiga med Sverige är att vi är så tätt sammankopplade, vi bär den svenska modellen inom oss. Men regler och styrdokument kan sätta käppar i hjulet, säger hon. Då behövs ett visionärt och modigt ledarskap - både politiskt och i näringslivet.

Läs alla artiklarna i tema

arkivert under:
Många initiativ för nya svenskar

En liten utställning utanför möteslokalen för Sverige tillsammans ger ett smakprov på några av de många initiativ som tagits för att underlätta för nya svenskar som kommit till Sverige. Där finns till exempel Invitationsdepartementet, Yrkesdörren, Kompis Sverige och Svenska med baby. Svenska med baby finns på flera orter i Sverige och är en mötesplats för nykomna och svenska småbarnsföräldrar. Nätverket expanderar och idag finns femton grupper i Stockholm. – Att få mötas för erfarenhets utbyte , skapa nya kontakter och träna sin svenska är viktig när man är ny till Sverige, säger Nashua Mouaid som är samordnare för Svenska med baby i Stockholmsområdet (bilden ovanför).

Läs mer:
Sverige tillsammans
är en nationell samling för att möta de utmaningar som de ovanligt många asylsökande innebär och startade den 12 oktober 2015 på initiativ av statsminister Stefan Löfvén. Länsstyrelserna i respektive län eller region har arrangerat sammanlagt sjutton regionala konferensen från Malmö i Söder till Luleå i norr. Syftet har varit att diskutera utmaningar för nyanländas etablering i Sverige, att informera om de olika aktörernas redskap och roller, samt och att utbyta erfarenheter mellan olika delar av landet.
Fakta om flyktingströmmen till Sverige
Mellan september och fram till november 2015 kom 163 000 flyktingar till Sverige, Totalt är 180 000 asylsökande inskrivna i systemet, varav 35 400 är ensamkommande barn. Den 12 november infördes gränskontroller och antalet anländande asylsökande sjönk drastiskt. Också andra beslut har tagits för att minska flyktingströmmen. Den 4 januari 2016 infördes ID-kontroller och den 25/5 träder nya bestämmelser i kraft som innebär begränsade möjligheter till uppehållstillstånd. 1 mars trädde också den så kallade bosättningslagen i kraft, vilken innebär att alla kommuner är skyldiga att ta emot flyktingar.
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment