Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Hotet mot Nordens fria rörlighet i Kan Norden samordna sin flyktingpolitik?
tema

Kan Norden samordna sin flyktingpolitik?

| Text och grafik: Björn Lindahl, foto Høyre, DSB

Den stora flyktingströmmen till Norden får också konsekvenser för det nordiska samarbetet. På Nordiska rådets session i Oslo blir det tema för debatten. Nya gränshinder har rests och det kan bli stora konsekvenser om flyktingsituationen hanteras väldigt olika i de nordiska länderna.

-  Målet måste vara att normalisera situationen och att ta bort gränskontrollerna när situationen med flyktingarna är under kontroll, säger Bente Stein Mathisen, som leder välfärdsutskottet i Nordiska rådet och som hör till partiet Høyre i Norge.Bente Stein Mathiesen

Det har nu gått drygt tre månader sedan gränskontrollerna infördes, efter att flyktingströmmen till Norden nådde sin topp i slutet av 2015. Sveriges beslut att införa gränskontroller för inresanden från Danmark den 4 januari 2016 var historiskt. Inte sedan den nordiska passunionen trädde i kraft 1954 har nordbor som reser mellan Danmark och Sverige behövt legitimera sig. Även vid den danska gränsen mot Tyskland infördes gränskontroller och Finland införde visumkrav på passagerarfärjorna från Tyskland. Norge skärpte sina inre gränskontroller.

Stora samhällsförluster

Enligt en ny rapport från Sydsvenska industri- och handelskammaren innebär gränskontrollerna en samhällsförlust på 1,5 miljarder kronor om året. Så stor är kostnaden för att pendlarna blir försenade och marknadspotentialen i Öresundsregionen krymper, anser handelskammaren, medan andra bedömare tror att effekten blir mindre.

Även om detta är tal som bleknar i jämförelse med de totala kostnaderna för flyktingarna i varje land, som förstås är väldigt mycket högre, är de nordiska samarbetsministrarna oroliga för de signaler som gränskontrollerna innebär för hela det nordiska samarbetet.

Finlands transportminister Anne Berner, som också är samarbetsminister under det år när landet är ordförande i nordiska ministerrådet, har uttalat att gränshindren är skadliga för det nordiska samarbetet. Hon är den inledande talaren under sessionen i Oslo.

Samtidigt kommer det danska Konservative Folkeparti att passa på att föreslå ytterliga gränskontroller för inresande från Sverige till Danmark.

Partiet argumenterar utifrån uppgifterna om att Sverige hyser 40 000 oregistrerade flyktingar, har radikala miljöer som Rosengård i Malmö – och en terrormisstänkt svensk.

-  Att införa gränskontroller var ett steg tillbaka för det nordiska samarbetet. Samtidigt var det en extrem situation i fjol med alla flyktingarna som strömmade till oss från Europa. Det var nödvändigt att strama åt och få kontroll över situationen. Därför blev gränskontrollerna en nödvändig åtgärd, säger Bente Stein Mathisen.

Tillsammans med EU:s avtal med Turkiet i mars i år, där flyktingarna som tar sig därifrån till Grekland, ska sändas tillbaka till Turkiet har gränskontrollerna haft en dramatisk effekt på flyktingströmmen till Norden.

Grafik: Björn Lindahl

I oktober och november 2015 kom det sammanlagt 114 435 asylsökanden till Norden. I januari och februari i år kom det mindre än tio procent, 10 905 asylsökanden. Frågan är nu om flyktingströmmen bromsats permanent, eller om det kommer nya, stora flyktingströmmar senare i år. Ett av de nya länder som flyktingar börjat komma ifrån är Libyen. På bara två dagar den 11 och 12 april räddade den italienska kustbevakningen 4 000 flyktingar i havet mellan Libyen och Sicilien.

Stor utmaning

- Konsekvenserna för det nordiska samarbetet kan bli utmanande och svårt på längre sikt om hanteringen av flyktingsituationen blir väldigt olik i de nordiska länderna, säger Bente Stein Mathisen.

- I Norge och Danmark har det förts en strängare flyktingpolitik än i Sverige. Det är enbart personer som behöver skydd enligt asylinstitutets regler som får uppehåll. Flyktingar som flyr för att få en bättre ekonomisk framtid för sig och sin familj får inte uppehåll.

-  När Sverige tar emot så många fler blir det en utmaning med öppna gränser, eftersom alla de flyktingar som Sverige tar emot kan flytta vidare till de andra nordiska länderna. Därför är det viktigare än någon gång att de nordiska länderna samarbetar, blir eniga, delar erfarenheter och hjälper varandra för att hantera den situation som vi har hamnat i, säger Bente Stein Mathisen.

- Det här är frågor som vi kommer att debattera när Nordiska rådet möts på Stortinget den 19 april. Hur ska vi normalisera situationen? Och vilka problem har gränskontrollerna orsakat?

Foto: René Strandbygaard, DSB

ID-kontrollerna kostar det danska järnvägsbolaget DSB 30 miljoner danska kronor i månaden, enligt en analys från Öresundsinstitutet. Var femte pendlare har valt bort tåget. Foto: René Strandbygaard, DSB

Läs alla artiklarna i tema

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment