Svag nedgång i jämställdheten i de nordiska maktpositionerna

100 poäng fördelade på de fem länderna innebär full jämställdhet på de 24 maktpositioner inom politik och arbetsliv som vi för sjätte året på rad ser på i vår jämställdhetsbarometer. Samtidigt har vi dragit historien ända tillbaka till 1970, då det nordiska samarbetet om jämställdhet inleddes.

I år fördelade sig de kvinnliga poängen på följande sätt: 

Danmark med färre ministrar

När Lars Løkke Rasmussen bildade sin regering den 28 juni i 2015 hade den 17 ministrar. Andelen kvinnor var uppseendeväckande låg för nordiska förhållanden  – bara 5 stycken, eller 29 procent. Det kan jämföras med den föregående regeringen till Helle Thorning-Schmidt. Den hade 20 ministrar varav sex kvinnor, det vill säga marginellt högre, med 30 procent.

Men jämförelsen är ett exempel på hur missvisande det kan bli om man bara ser matematiskt på könsfördelningen. I Helle Thorning-Schmidts regeringstid hade kvinnorna några av de viktigaste posterna.  Förutom att statsministern var kvinna, var partiledarna för de två koalitionspartierna, SF och De Radikale också med i regeringen.

Anette Wilhelmsen från SF var socialminister, medan Margrethe Vestager fra de radikale var ekonomiminister, innan hon försvann ut ur regeringen för att bli EU-kommissionär.

I Lars Løkke Rasmussens regering är det bara två kvinnor på de departementen vi ser på: Karen Elleman är socialminister, medan lantbruks- och livsmedelsminister Eva Kjer Hansen sade upp sig efter att oppositionen hotat med ett misstroendevotum mot henne. Hon ersattes den 29 februari av Esben Lunde Larsen, som var utbildningsminister. Samtidigt utnämndes Ulla Tørnæs till ny minister på den posten.

I övrigt är det bara att det danska LO valt sin första kvinnliga ledare som räddar Danmark från ett kraftigt bakslag i jämställdhet bland maktpositionerna. Vi  ger LO-ordföranden 4 poäng och tillsammans med tjänstefackets ordförande Bente Sorgenfrey (2 poäng), de två ministrarna och Dronning Margrethe som statsöverhuvud (3 poäng) får Danmark i år 11 poäng, vilket är tre poäng sämre än 2015.

Finland från illa till värre

I Finland bildade Juha Sipilä från Centerpartiet sin regering en månad tidigare än i Danmark, den 29 maj 2015. Den har bara 14 ministrar, varav fyra är kvinnor, vilket ger en kvinnoandel på 35 procent.

Det är högre än i Danmark, men långt ifrån partikollegan Matti Vanhanen andra regering efter valet 2007, som slog världsrekord i antal kvinnor – åtta av tolv ministrar var kvinnor, eller 60 procent.

Juha Sipilä har tre kvinnor på de poster som vi mäter, socialministern Hanna Mäntylä och trafikministern Anne Berner, samt  Sanni Grahn-Laasonen som är både kultur och undervisningsminister och som därför får två poäng. Pauliine Koskelo slutade som ordförande i Högsta Domstolen 31 december 2015 och därmed får Finland i årets jämställdhetsbarometer bara 4 poäng, en minskning med 3 poäng. Det blir en ny jumboplats.

Norge fortfarande suverän etta

 

Norge blev 2014 det första landet där kvinnorna för första gången nådde upp i full jämställdhet bland de 24 maktpositioner vi ser på, med 22 av 40 möjliga poäng för ett land. Den positionen och poängsumman behöll de även 2015. Det är en kombination av ett stort antal positioner med kvinnor och att de har så viktiga positioner. Även här sitter partiledarna i koalitionen, Erna Solberg och Siv Jensen i regeringen och det på de tyngsta posterna: stats- och finansminister.

Intressant är att det efter en mindre regeringsombildning den 16 oktober i fjol, blev en kvinnlig arbets- och socialminister, Anniken Hauglie. Därmed är alla de viktigaste personerna i trepartssamarbetet, som präglar den nordiska modellen kvinnor.

Sammanlagt förlorade kvinnorna ett poäng i regeringen, eftersom miljöministerposten gick från en kvinna till en man, liksom posten som lantbruksministern, där Sylvi Listhaug istället blev  en nyupprättad integrationsminister. Det innebar att justitieministern Anders Anundsen blev av med en del av sina arbetsuppgifter, men integrationsministern ingår inte i vår jämställdhetsbarometer. Att det blev en kvinnlig EU- och EES-minister ger inte heller några poäng, men sammantaget flyttade kvinnorna fram sina positioner.

Dessutom utsågs Toril Marie Øie till ny ordförande i högsta domstolen. Hon tillträdde den 1 mars, bara en vecka innan kvinnodagen. Det innebär också att Norge får 22 poäng igen.

Det stormar i svensk politik

I Sverige har det också lagts större fokus på integrationen, som arbetsministern Ylva Johansson, ska få ansvaret för, utan  att statsminister Stefan Löfven för den skull vill gå så långt som att kalla henne för integrationsminister. Det är nog mest av hänsyn till Miljöpartiet som tidigare hade ansvaret för de frågorna.

- Ylva Johansson blir "integrationsminister" – och tar ett kliv fram som tänkbar efterträdare till Stefan Löfven. Världens minsta regeringsombildning är både en reträtt för S – och en maktförlust för MP, kommenterade Svenska Dagbladets Göran Eriksson.

I övrigt har det inte skett några ändringar som påverkar  jämställdhetsbarometern och Sverige får därför samma poängsumma som i fjol, 16 poäng. Men även i svensk politik har det stormat, och mest av allt om utrikesminister Margot Wallström. Aftonbladet avslöjade i januari att hon fått hyra en lägenhet av fackförbundet Kommunal och därmed smet förbi en kö där det vanligtvis krävs åtta års väntetid. Att Kommunal samtidigt hamnade i strålkastarljuset för att fackförbundets restaurang- och hotellverksamhet gått med 320 miljoner kronor förlust sedan 2002 gjorde att den kvinnliga ledaren Anneli Nordström meddelade att hon avgår i maj.

Presidentval i Island

På Island har det inte skett några ändringar i regeringen som berör poängen i jämställdhetsbarometern. Men Þórunn Sveinbjarnardóttir blev den 22 april 2015 ordförande i akademikerfacket Bandalag háskólamanna (BHM), efter ett kort mellanspel av en tf manlig ordförande, vilket ger 2 poäng mer, sammanlagt 10.

I sitt nyårstal meddelade emellertid landets president Ólafur Ragnar Grímsson att han kommer avgå den 1 augusti. Det har bara varit fem presidenter i landet sedan det blev självständigt 1944 och Ólafur Ragnar Grímsson är den som suttit längst, mer än 19 år. Presidentvalet blir den 25 juni och fyra kandidater har hittills lanserat sig som kandidater, däribland en kvinna, författaren Elísabet Jökulsdóttir.

Se alla artiklarna i tema