Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Nordisk arbeidsliv i støpeskjeen i Nordiska män ser inte kvinnors svårigheter i arbetslivet
tema

Nordiska män ser inte kvinnors svårigheter i arbetslivet

| Text: Gunhild Wallin

De nordiska länderna sticker ut med en befolkning som är världens nöjdaste, vilket förklaras med att det finns en starkt förankrad norm för kvinnor att yrkesarbeta och en självklarhet i synen på att deras inkomster är en viktig del av familjens försörjning. Däremot förstår inte männen att kvinnorna har svårare i arbetslivet än dem.

– Ju mer kvinnor bidrar ekonomiskt till hushållet och ju mer självklart det är i ett samhälle för kvinnor att lönearbeta, desto mer välbefinnande ger de uttryck för. Deras välbefinnande reflekterar jämställdheten i samhället, säger Andrew Rzepa från Gallup, som presenterade undersökningen ”Gender Equality in the world of work: Nordic Perspective” på konferensen ”Global Dialogue on gender in the World of work” som hölls i Helsingfors i slutet av november.

Del av en global undersökning

Det här var ett speciellt uppdrag, beställt av värdarna för konferensen – International Labour Organisation, ILO och Nordiska Ministerrådet, NMR, och är en del av en större global undersökning i 140 länder som kommer att presenteras på den internationella kvinnodagen den 8 mars 2017 in Washington. Tanken är att när ländernas ledare diskuterar jämställdhet i arbetslivet och vilka utmaningar de ska adressera, så ska de ha fakta att utgå ifrån och inte agera utifrån ett allmänt tyckande.

Andrew Rzepa lyfter fram flera saker han tycker är anmärkningsvärda i undersökningen. Det första är att det i de nordiska länderna finns ett så starkt stöd hos både män och kvinnor för kvinnors lönearbete.

– De nordiska länderna är särskilda när det kommer till kvinnors egenmakt.

Det finns inte bara en acceptans av att de tar jobb utanför hemmet, utan 99 procent anser att det är okej. Det kan verka självklart, men i resten av världen är det inte det, säger han.

Frågan som ställdes var om det var fullt accepterat att familjens kvinnor tog ett avlönat arbete utanför hemmet om hon själv önskade. I de nordiska länderna svarade 99 procent ja, jämfört med 87 procent i Östeuropa. Också åldern spelar roll för hur deltagarna har svarat - generellt är yngre män och kvinnor mer positiva till att kvinnor arbetar utanför hemmet. Också högre utbildning spelar roll.

Få nordiska män drömmer om hemmafruar

I undersökningen fick kvinnor frågan om de föredrog ett betalt arbete, om de ville stanna hemma och ta hand om barn och hushåll eller om de ville kombinera hemarbete med betalt arbete. Männen fick välja vilket av alternativen de föredrog för sin fru. Det visade sig då, att av de nordiska männen ville fyra procent att deras kvinnor skulle bli hemmafruar, medan 31 procent av männen i Östeuropa ville att kvinnorna skulle stanna hemma. Nio procent av kvinnorna i Norden svarade att de kunde tänka sig ta hand om hem och hushåll, medan 25 procent av kvinnorna i Östeuropa ville vara hemma.

Samtidigt visar undersökningen ett tydligt samband mellan deltagande i arbetslivet och hur man skattar sitt välbefinnande. De nordiska länderna har de högsta siffrorna för välbefinnande i hela världen – 65 procent uppger att de trivs med livet, 33 procent säger att de kämpar på och 2 procent ger uttryck för att de lider. Här skiljer sig siffrorna åt för de nordiska länderna. I Danmark, Finland och Island svarar 69 procent av deltagarna att de känner välbefinnande, medan 65 procent ger uttryck för det i Norge och 60 procent i Sverige.

– Individer som har möjlighet att arbeta ger uttryck för större nöjdhet med livet. Forskningen visar också att långtidsarbetslöshet påverkar individens välbefinnande mer negativt än att förlora en partner, säger Andrew Rzepa.

Kvinnor är viktiga för familjeförsörjningen

En annan uppgift i undersökningen som han betecknar som ett mycket viktigt resultat är synen på vem som står för familjens huvudsakliga försörjning. Där svarar cirka en tredjedel av kvinnorna i alla nordiska länder undantaget Island att det är de som gör det. Om man summerar svaren ”huvuddelen av försörjningen eller en signifikant del av den”, så omfattar det 82 procent av kvinnorna i de nordiska länderna.

 – Det visar att kvinnor spelar en signifikant ekonomisk roll i samhället och att det finns annorlunda sociala normer i de nordiska länderna, säger Andrew Rzepa.

Men det finns gränser kvar att flytta. På frågan om män och kvinnor med samma utbildning och erfarenheter har bättre, samma eller sämre möjligheter att få ett få ett bra jobb än en man skiljer sig mäns och kvinnors åsikter betydligt. 60 procent av männen och 48 procent av kvinnorna tror att chanserna är lika, medan 31 procent av männen och 47 procent av kvinnorna tror chanserna är sämre.

– Män erkänner eller förstår inte den verklighet kvinnor möter i arbetslivet, de ser inte kvinnors svårigheter och det är ett stort gap mellan hur kvinnor och män ser på detta. Det är ett problem, säger Andrew Rzepa.

Dåligt engagemang på jobbet

Med tanke på den höga graden av livstillfredställelse i de nordiska länderna kommer undersökningens sista tabell som en överraskning. Den visar att 75 procent av de nordiska deltagarna i undersökningen inte är engagerade på jobbet. Siffrorna är en sammanställning av en rad frågor som bland annat handlar om inflytande på arbetet, om man har rätt hjälpmedel och om förstår vilka krav som ställs. I genomsnitt för de nordiska länderna är 13 procent engagerade i sina jobb, vilket kan jämföras med 32 procent i USA.

– Det handlar om hur effektiva företagen är på att engagera medarbetarna, så man kan konstatera att det fortfarande finns ett enormt arbete att göra.  Och det har inget med tillfredsställelse att göra utan om individer som inte ger sitt allt. Det är en fråga mellan ledaren och medarbetaren, människor vill vara engagerade, säger Andrew Rzepa.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment