Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Nordisk arbeidsliv i støpeskjeen i Nordiska länderna är föregångare, men få kvinnor når toppositioner
Nordiska länderna är föregångare, men få kvinnor når toppositioner
tema

Nordiska länderna är föregångare, men få kvinnor når toppositioner

| Text: Gunhild Wallin, foto: Berit Kvam

Kvinnor i de nordiska länderna deltar i arbetslivet som ingen annanstans och här finns många goda exempel att hämta, men också gränser som fortfarande måste flyttas. Det är slutsatser från konferensen ”Global Dialogue on Gender Equality in the World of work” som hölls i Helsingfors i slutet av november.

– Ett viktigt skäl att hålla denna dialog är att titta på den nordiska modellen och se vad som kan kopieras i andra delar av världen. Jag är väl medveten om att det råder olika ekonomiska och politiska villkor, men man kan ändå lära av goda exempel och kanske använda sig av dem för att skapa pilotprojekt, säger Susan Maybud, senior jämställdhetsspecialist på International Labour organisationen, ILO, i vimlet utanför konferenslokalen.

Det är slutet av november i centrala Helsingfors. I regeringsbyggnaden har ministrar från alla de nordiska länderna och självstyrande områdena, ILO:s representanter, forskare och arbetsmarknadens parter, samlats för den första ”Global Dialogue on Gender Equality in the World of work”, ett samarrangemang mellan Nordiska Ministerrådet och ILO. Hur ser kvinnors deltagande och villkor på arbetsmarknaden ut? Var befinner sig de nordiska länderna i frågan jämfört med andra delar av världen? Och vilka utmaningar står på dagordningen, även för de länder som betecknas som de mest jämställda? Det här är en av de dialoger som ILO är med och arrangerar fram till sitt 100-årsjubileum 2019, och är också en del av deras tema framtidens arbetsliv.

En lång tradition

Susan Maybud från ILO anser att de nordiska länderna är föregångare, eller moraliska auktoriteter, vad gäller kvinnors deltagande i arbetslivet och att det därför finns många exempel att lyfta fram. Redan när ILO startade för 98 år sedan var svenska kvinnor med och det fanns tidigt en insikt om att kvinnors deltagande i arbetslivet krävde aktiviteter och engagemang på många nivåer, både politiskt, hos parterna på arbetsmarknaden och hos forskningen. Viktigt är också att jämställdhet blir en fråga som också stöds av män, vilket i huvudsak är fallet i de nordiska länderna, påpekar hon, liksom att ingen kan få till en jämställd arbetsmarknad ensam.

 – Ingen kan nå framgång bara genom bra forskning, eller bara genom bra politik utan alla behöver samarbeta – arbetsmarknadens parter, politiker och forskare, säger Susan Maybud.

 Visst finns det saker kvar att göra för att förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden i Norden, till exempel lönegapet och mäns vilja att ta ut föräldraledighet. Samtidigt har hon noterat att det finns en kultur av ödmjukhet i de nordiska länderna som gör att vi inte gärna skryter om det som är bra.

Susan Maybud

 – Det finns en blygsamhet som kanske håller er tillbaka, som jag tycker mycket om. Vi på ILO har däremot inte svårt att säga att ni gör det bra och vi kan vara en plattform för att visa på era goda exempel, säger Susan Maybud.

Nordiska män vill ha yrkesarbetande kvinnor

Utan tvekan ligger de nordiska länderna bra till när det gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.  Att kvinnor arbetar är mer accepterat i de nordiska länderna än i övriga världen. Både män och kvinnor fick frågan i en färsk undersökning ”Gender Equality in the World of Works: Nordic Perspectives”, utförd av brittiska Gallup, om de ville ha ett betalt arbete, stanna hemma med barnen, eller om de skulle föredra att göra bådadera? Svaren visar att de nordiska länderna sticker ut, särskilt i förhållande till de länder från östra Europa som deltar i undersökningen.

88 procent av de tillfrågade nordiska kvinnorna ville antingen jobba eller kombinera jobb och barn, medan bara nio procent kunde tänka sig att vara hemma. Detta kan jämföras med de östeuropeiska kvinnorna där var fjärde kvinna ville vara hemmafru. Ser man på männens svar är skillnaden än mer markant. Bara fyra procent av de nordiska männen vill att deras kvinnor ska stanna hemma och ta hand om barn och hushåll, medan motsvarande siffra för de östeuropeiska männen var 31 procent.  

– En majoritet av de nordiska männen anser heller inte att de är familjens huvudförsörjare. Det är ett starkt resultat av vår undersökning och visar att kvinnor spelar en betydande roll i de nordiska samhällenas liv, säger Andrew Rzepa, som genomfört Gallups undersökning.

 Samma undersökning understryker också arbetets betydelse. De nordiska länderna har de nöjdaste medborgarna i världen, där 65 procent av de tillfrågade anser sig ha ett bra liv. En tredjedel anser dock att de måste kämpa för tillvaron medan två procent anser sig lida.

 – Att kvinnorna fått möjlighet att arbeta i så stor utsträckning har skapat bättre samhällen. Man värderar livet högre. Vi vet också att långtidsarbetslöshet påverkar en persons välbefinnande mer negativt än när en äkta hälft dör, säger Andrew Rzepa.

Många gränser finns kvar att flytta fram

Men även om de nordiska länderna kommit långt, är det fortfarande många gränser som måste flyttas framåt. Detta var också teman under den en och en halv dag långa dialogen, som framförallt fokuserade på två problemområden – att kunna kombinera arbete och familj och de nordiska kvinnornas svårigheter att nå de allra högsta positionerna.

Exemplen både på problem, men också lösningarna var många. Idag är det kvinnorna som tar ut lejonparten av föräldraledigheterna i de nordiska länderna, men många tankar och försök finns att få fäderna att ta en större del av ledigheten. På Island finns till exempel öronmärkta pappamånader och innan den ekonomiska krisen ökade fädernas vilja att ta föräldraledigt markant. Efter krisen försämrades pappornas uttag. I Finland ser man över och vill reformera föräldraledigheten. På Grönland, som idag har en fast arbetstid för alla mellan åtta på morgonen till fem på eftermiddag vill man skapa flexiblare arbetstider som är lättare att kombinera med småbarn. Det finns också en vilja att förbättra föräldraledigheten, vilket ses som ett sätt att locka tillbaka de många ungdomar som flyttar till Danmark för att studera och som blir kvar där.

De nordiska ländernas utmaningar fick också en kontrasterande bild genom rapporter från Filipinerna, Egypten, Mongoliet, Togo och Bangladesh. I flera av utvecklingsländerna arbetar man med stora informella sektorer och var börjar man då? Det är också ett problem som blir allt större i de nordiska länderna i takt med att allt fler blir egenanställda, konstaterade finske ministern Jari Lindström. 

Pappaledighet och manlighet hör ihop

Många av de deltagande länderna utanför Norden saknar de socialförsäkringssystem som spelar en viktig roll för kvinnornas deltagande i arbetslivet, men arbete pågår och i till exempel Bangladesh har det skett enormt mycket på kort tid, berättar Sabrina Islam.

Foto Gunhild WallinHon är VD för företag Lily Apparels Ltd också med i styrelsen för arbetsgivarorganisationen för hemarbetare. Många kvinnor arbetar idag i textilindustrin, vilket gett dem en frihet som för inte länge sedan var otänkbar. Då väntade ett förutsägbart liv i byarna med tidig familjebildning och många barn. Idag är det möjligt för många att bo själva i städerna och tjäna egna pengar. Att lyssna på exempel, men också att se kopplingen mellan de sociala trygghetssystemen och jämställdhet, tycker Sabrina Islam har väckt många tankar.  Med intresse har hon också tagit del av männens engagemang för barnen. Dit är det ännu långt att gå i Bangladesh, säger hon. Ett exempel som nämndes under seminariet har väckt nya idéer. Det kommer från Sverige och var en affischkampanj med den storvuxne brottaren HoaHoa, som höll en liten baby i sin stora famn. Syftet var att visa att pappaledighet och manlighet går utmärkt att kombinera.

– Jag tänker att vi kunde göra något liknande i Bangladesh för att ändra synen på faderskapet. Till exempel genom att låta någon av de berömda och avgudade cricketspelarna eller popmusikerna vara med på en liknande bild. Att ändra ett tankemönster och en kultur tar tid, men det här skulle kunna vara en början, säger Sabrina Islam. 

Att skapa en jämställd arbetsmarknad är inte nödvändigtvis en fråga om pengar, betonade Laura Addati från ILO. 

– De nordiska länderna började tidigt, hade de råd eller var det ett val? Alla länder har råd. Det är en utmaning, men det är en investering som lönar sig, sa hon

Lagstiftning påverkar människors val

En utmaning som alla de nordiska länderna står inför är att minska den könssegregerade arbetsmarknaden.

 – Arbetsmarknadens segregation, det vill säga olika arbeten för kvinnor och män är en av nyckelfrågorna på den här konferensen. Män och kvinnor gör olika val vid föräldraledighet, väljer olika utbildningar och olika jobb och karriärer. Det finns förklaringar till det, men är de bra och vill vi ha det så? Lagar och regler spelar stor roll för hur människor väljer, sa Anders Geertsen, från Nordiska Ministerrådet när han summerade konferensens första eftermiddag.

Som en röd tråd i utvecklingen i de nordiska länderna går trepartssamarbetet. Politikerna har stiftat lagar och gjort sitt till för att skapa möjligheter för kvinnor att delta i arbetslivet, till exempel genom att ordna med omsorg för både barn och äldre, och genom lagstiftning och generella åtgärder som föräldraförsäkring. Parterna i arbetslivet har spelat en viktig roll.

– Parterna på den norska arbetsmarknaden tar själva initiativet till jämställdhet och lika löner och i de flesta företag är fackens representanter med i styrelsearbetet. Viktigt är också att det finns tillit, det är själva grunden man står på och innebär att man som medborgare vet att om man betalar skatt så får man något igen, sa statssekreterare Christl Kvam från Norge.

Få kvinnor i toppen

En annan av de utmaningar som de nordiska länderna står inför är att kvinnor inte når toppositioner. Också där finns många ambitioner att finna lösningar.

Minister Jari Lindström från Finland berättade om hur deras statsägda företag ska ha 40 procents kvinnor i styrelserna och att man arbetar med detta i ett EU-finansierat projekt för att byta erfarenheter och ta fram kunskap.

– De företag som har en könsblandad styrelse har varit väldigt framgångsrika och företagen har varit väldigt aktiva i detta, sa Jari Lindström.

Norge antog redan 2006 en lag om krav på jämställda styrelser. Det har lett till en förändring, däremot har det inte inneburit att det kommit fler kvinnliga toppchefer. När kvinnor når en hög position i ett företag är det ofta inom de så kallade mjukare områdena, som Human Resource och kommunikation, men inte inom de områden som är direkt kopplade till ekonomiska resultat, berättade statssekreterare Christl Kvam. Hon anser att ett sätt att komma tillrätta med den könssegregerade arbetsmarknaden är att uppmana de unga att göra okonventionella val och då också inte bara att få kvinnor att studera teknik utan också få unga män att välja omsorgsyrken.

– Norge ligger på toppnivå vad gäller kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Familjeliv och kvinnors ledarskap är intimt förknippade med varandra. Man måste kunna göra både och. Det är därför det gått bra i Norden, man har sett sambanden och det finns en unik möjlighet att kombinera familjeliv och jobb, sa hon.

Framgångar kan inte tas för givna

Efter en och en halv dags ivrigt diskuterande och kunskapsutbyte summerade Shauna Olney från ILO, med viss tveksamhet den allra första dialogen om genus i arbetets värld. Hennes tvekan gällde att summera något som är i ständig rörelse.

– Genusfrågorna är integrerade i de nordiska länderna och ni har gått före. Det har inte skett av en slump, det var ett val, ett risktagande och en vilja att göra kontroversiella saker, till exempel med de öronmärkta pappamånaderna på Island. Där gick pappornas vilja till ledighet några steg tillbaka efter den ekonomiska krisen, vilket är en erfarenhet. Det man når är skört och framsteg kan inte bli tagna för givna, sa Shauna Olney.

arkivert under:
Global Gender Dialogue

Sabrina Islam, Lily Apparels, Bangladesh, Anna Lee Tuvera, ITUC, Asia-Pacific, Singapore og Sally El Kholy, Federation of Egyptian Industries, lytter til Mari Teigen, Core, Institutt for samfunnsforskning, Norge.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment