- Välkomna till vårt nordiska Babels torn, sa den danske litteraturkritikern Klaus Rothstein, när han kvällen innan Nordiska rådets litteraturpris delades ut hade samlat 10 av de 14 kandidaterna i Den Sorte Diamant i Köpenhamn.
Det var när människorna försökte bygga ett torn ända upp till himmelen som Gud, enligt Bibeln, gjorde att språkförbristningen uppstod.
När författarna på scenen läser ur sina verk, var och en på sitt eget språk, slår det oss hur stora språkskillnaderna är i Norden. Avståndet mellan grönländska och svenska, mellan finska och danska eller mellan samiska och norska är långt större än mellan serbiska och kroatiska, italienska och spanska eller nästan någon annan språkkombination i Europa.
Sara Margrethe Oskal, nominerad från det samiska språkområdet läser från Savkkuhan sávrri sániid (Outtröttliga ord).
Bortsett från svenska, norska och danska är det bara isländskan som vi kan ana vad det handlar om när författarna läser ur sina verk. På grönländska är det svårt ens med översättningen projicerad på skärmen bakom författaren att veta var i texten man befinner sig.
I reglementet till Nordiska rådet heter det i § 70:
Nordiska länders språk beaktas lika vid rådets möten. Arbetsspråk är danska, norska och svenska. Tolkning till och från finska och isländska ska ske vid behov. Viktiga dokument bör översättas till de nordiska ländernas språk.
I årets session kräver den finska och isländska delegationen att även deras språk ska räknas som arbetsspråk i det nordiska samarbetet. Förslaget väcktes ursprungligen av Sannfinländarna, men har fått stöd från andra partigrupper.
Det skulle innebära en kraftig ökning av tolkningen vid de mindre samarbetsmötena i det nordiska samarbetet och för vilka dokument som översätts. Steget från tre språk till fem språk, skulle skapa ett slags mini-EU. Där översätts alla viktiga dokument idag till 24 språk, där maltesiska hör till de minsta och där kroatiska är det sista som fick status som officiellt språk, 2013. Malta har 423 000 invånare och två officiella språk, maltesiska och engelska. 66 procent av befolkningen talar emellertid dessutom italienska, som fram till 1931 också var ett officiellt språk.
Den språkliga kartan är lika varierad i många av de andra europeiska länderna och fem arbetsspråk i Nordiska rådet skulle förstås bara vara början. För har inte Färöarna krävt att bli en fullvärdig medlem i Nordiska rådet, och då vill förstås Grönland också följa efter? På de nordiska statsministrarnas presskonferens deltog också de tre baltiska statsministrarna, även om två av tre av dem valde att tala på engelska och inte sitt eget språk.
På själva prisutdelningen för Nordiska rådets priser i Danmarks Radios konserthus fascineras vi av hur värdinnan och jazzdivan Caroline Henderson byter mellan perfekt danska och perfekt svenska. Hon är inte ens halvt dansk, utan har en amerikansk far och en svensk mor. Hon växte upp i Stockholm, Philadelphia och Paris. Till Köpenhamn kom hon först när hon var 21 år.
Som symbol för de nordiska språkkunskaperna är hon ett fynd, men inte ens litteraturpriskandidaterna kan vara säkra på att bli översatta.
- Fram till 2006 fanns det 119 nominerade kandidater till litteraturpriset. 16 av dessa hade fram tills dess översatts till norska och noll till samiska och grönländska, påpekade Klaus Rothstein dagen innan.
På Nordiska rådet ser vi hur en grupp medarbetare från ministerrådets sekretariat samarbetar om att bära ut den stora skärmen som använts under presskonferenserna i landstingssalen. Nordisk Samarbejde. Norrænt Samstarf. Pohjoismainen yhteistyö. Nordiskt Samarbete. Nordic Co-operation. Nordisk Samarbeid.
Står det på den stora och ganska otympliga skärmen.
- Vi talar fyra olika språk, ändå går det bra, skämtar en av dem när vi börjar fotografera.
Alla dokument inom Nordiska rådet skrivs på något av de officiella arbetsspråken. De viktigaste dokumenten översätts till finska och isländska.
Juho Eerola, ordförande för Finlands delegation, ser språkfrågan som mycket viktig för samarbetet inom Nordiska rådet. Eftersom mötestidtabellen vid NR:s session i Köpenhamn fördröjdes, överfördes språkförslaget till behandling i presidiet utan någon remissdebatt.
- Jag är inte besviken, förutsatt att förslaget får en saklig behandling. En remissdebatt skulle kanske ha gett frågan större synlighet, men det handlar om en stor principiell fråga. I dagens läge får vi översättningarna av de viktigaste dokumenten i sista stund. Det betyder ofrånkomligen att jag tyvärr inte kan förbereda mig så bra inför mötena som jag vill, säger Eerola, som är medlem i gruppen Nordisk frihet.
De finsk- och isländskspråkiga medlemmarna i Nordiska rådet kan inte framföra skriftliga frågor eller lämna in medlemsförslag eller andra dokument på finska eller isländska till Nordiska rådets sekretariat för behandling.
- Det här är en viktig jämlikhetsfråga, som glädjande nog fick understöd av hela Finlands delegation. Islänningarna har upplevt motsvarande språkproblem och även de understöder vårt förslag, konstaterar en nöjd Juho Eerola.
Finlands statsminister Juha Sipilä talade på Nordiska investeringsbankens jubileumsseminarium som hölls under Nordiska rådet och tolkades då. Det är inte den sortens tolkning som den finländska och isländska delegationerna är ute efter - den fungerar redan - utan att alla dokument och förslag ska översättas.