Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Ta vare på tilliten! i De nordiska länderna leder tillitsligan i världen
De nordiska länderna leder tillitsligan i världen
tema

De nordiska länderna leder tillitsligan i världen

| Text: Gunhild Wallin, foto: Hanna Arrestad, Arendalsuka

De nordiska länderna ligger i topp vad gäller tillit. Det betyder att människor törs samarbeta, vilket i hög grad påverkar ekonomin. Och finns det tillit föds ännu mer tillit.

– Tillit skapade inte välfärdsstaten, men välfärdsstaten skulle vara omöjlig att utan tillit. Du skulle inte kunna ha en välfärdsstat om du inte har tillit till att samhällsinstitutionerna fungerar, att politikerna inte är korrupta och att det finns ett rättsväsende som fungerar. Välfärdsstaten är ett avtal mellan befolkningen och myndigheterna. Man måste tro att man får något tillbaka för skattepengarna, säger Helge Skirbekk vid Lovisenberg diakonale högskola.

Det är storföreläsning under politikerveckan i Arendal i södra Norge och under en förmiddag föreläser en rad experter på temat tillit inför ett välbesökt auditorium. Tillit är ett ämne som lockar och beskrivs ofta som en av de bärande bjälkarna i de nordiska samhällena. Forskningen visar också att tillit är lönsamt. Till exempel refererar Helge Skirbekk till några franska ekonomer som hävdar att Rysslands BNP skulle växa med 70 procent om landet hade samma tillitnivå som Sverige. Intresset för hur tillit växer fram får andra länder att rikta blicken mot de nordiska länderna, som leder tillitsligan i världen. Vad finns att lära? Finns något att göra för att skapa tillit i mindre tillitsfulla samhällen? Är tilliten något som kan fångas genom strategier och är den alltid bra?

– Tillit är inget man kan laga, utan en biprodukt till något annat. Man får det med på köpet. Tillit fungerar bäst när den har en riktning, en sympati eller en social förpliktelse, det vill säga det vi ofta lyfter fram i nordiskt sammanhang, säger professor Kalle Moene, professor vid Universitetet i Oslo.

Han poängterar att tillit inte alltid är bra, till exempel som ett bärande element i maffian.

Lång historia av tillit

Den tillit som finns i de nordiska länderna är av gammalt datum. Den har vuxit fram sedan vikingatiden och förstärkts av seden att mötas till ting och där diskutera viktiga frågor. De nordiska länderna införde också folkskolorna relativt tidigt, vilket innebär att till exempel Norge under 200 år har haft en befolkning som kan läsa och skriva, något som också främjat den debattkultur som i sig är viktig för att skapa tillit. Andra viktiga ingredienser för tillit är att det är relativt små skillnader i ett land och ofta finns också en högre grad av tillit i mindre länder.

Den tillit vi ofta talar om i de nordiska länderna och som väcker intresse i omvärlden rör ofta arbetslivet och Kalle Moene betonar att den inte kom av sig själv, utan föregicks av konflikter och ett rekordstort antal förlorade arbetsdagar i både Sverige och Norge på grund av strejker. Det låg till sist i allas intresse att försöka skapa system som gav en stabilare arbetsmarknad. Den ekonomiska krisen på 30-talet satte press på framför allt den konkurrensutsatta exportindustrin. Lönesänkningar var ett faktum och de starka facken inom järn- och metallindustrin ville gärna att andra fack skulle ingå liknande avtal.

Tillit skapas i en riktning

– Så växte Hovedavtalet fram, men inte utan smärta. Lönerna och andra viktiga konfliktområden centraliserades, samtidigt skedde en decentralisering av många beslut till de lokala arbetsplatserna. Det innebar högre autonomi på arbetsplatsen med relativt självstyrande grupper, vilket hade varit helt omöjligt om du hade haft konflikträtt på den lokala arbetsplatsen. Biprodukten till Hovedavtalet är den minst konfliktfyllda arbetsmarknaden, säger Kalle Moene.

Han återkommer till att tillit skapas i en riktning. Ett exempel är den svenske statsministern Per Albin Hanssons införande av begreppet folkhemmet. Associationen till en god familj, där det finns en ömsesidighet och där alla ryms och får samma möjligheter, skapar ett socialt etos och därmed en riktning.

– Speciellt för tilliten i de nordiska länderna är att den är skapad av arbetarrörelsen. Arbetsgivarna är viktiga, men riktningen och värderingarna kommer från solidaritetsrörelsen, säger Kalle Moene.

För att bevara tillit är det viktigt med maktbalans inom en serie områden. Facken har till exempel inflytande kring organisering, bemanning och hur man gör saker, vilket skapar balans mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det står i kontrast till stark styrning, konstaterar Kalle Moene.

– Det finns alltför lite av detta i undervisningen, där det ofta finns fokus på att mäta resultat, till exempel målstyrning, istället för att se tillit, säger han.

Mätningens paradox

Också Sigrun Aasland från tankesmedjan Agenda tar upp faran av att allt mer i arbetslivet ska mätas, inte minst i offentlig sektor. På 90-talet infördes styrmodeller lånade från privata sektorn. Syftet var att ha kontroll över vart skattepengarna gick, men effekten påverkar den samverkanskultur som bygger på tillit. Medarbetarnas möjligheter till medverkan riskerar att få en allvarlig törn, när kontrollerna ökar.

– Man blir mer upptagen av att mäta än vad man ska göra. Mätningarna skapar också lätt en rädd kultur. Fruktan att förlora bli viktigare än att möta utmaningarna. Forskning visar att medverkan ökar produktivitet, men offentlig sektor styrs grundat på en tidigare våg av misstillit. En paradox är också att när offentlig sektor växer, så är det inte längst ut i kedjan, utan i mellanskiktet, det vill säga de som mäter blir fler, säger Sigrun Aasland.

Med en befolkning som blir allt äldre står de flesta västländer inför stora utmaningar i framtiden. Fler måste komma i arbete och det kommer att kräva en omställningsförmåga inte minst i offentlig sektor. Då finns skäl att se till forskningen som visar att medverkan ökar produktivitet och aktivitet i omställningsarbete. Här har offentlig sektor en väg att gå, påpekar Sigrun Aasland och nämner tillitsreformen i Köpenhamn som ett gott exempel på att minska kontroll och öka delaktighet.

Tillit lönar sig

– Tillit innebär att vi blir tryggare, att sociala relationer blir enklare och använder oss av sociala institutioner. Men den uppstår inte av sig själv, utan är ett resultat av god politik. Vi behöver gemensamma mötesplatser och känslan av att mina möjligheter är lika stora som dina. Tillit måste användas och kan inte ta slut. Vi har mycket tillit, men den kräver att vi använder den, säger Sigrun Aasland.

arkivert under:
Arendalsuka

är en motsvarighet till Almedalen på Gotland i Sverige och till Folkemødet på Bornholm i Danmark.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment