Isländsk vidareutbildning: "Anställda blev mer intresserade av jobbet"

Arbetsmarknadsparterna på Island har under de senaste 17 åren utvecklat en formell vidareutbildning som baserar sig på kompetensutvärdering. Det betyder att arbetarna kan få förkortad studietid, eftersom de inte behöver läsa ämnen som de, enligt utvärderingen, redan anses kunna i jobbet.

Lärocentret Fræðslumiðstöð atvinnulífsins har, tillsammans med sina samarbetspartner, utvecklat tre metoder för att locka folk till vuxenutbildningen:

• Företagen får besök av en representant av vuxenutbildningen.
• De utbildnings- och arbetsmöjligheter som finns presenteras.
• Vägledning ges och vidareutbildningen utformas sedan på basis av den realkompetensutvärdering som görs för var och en innan han eller hon inleder sina studier.

"De är inte inkompetenta"

Islands koordinator inom det nordiska nätverket för vuxenutbildning, Sigrún Kristín Magnúsdóttir, säger att de som har låg utbildning, aldrig anses vara inkompetenta på arbetsmarknaden. Tvärtemot kan de ofta sitt jobb, men saknar formell vidareutbildning i till exempel dataprogram och språk.

Fiskeindustrin är en av Islands största näringar. Den har förändrats snabbt de senaste 20-30 åren. Tidigare behövdes ingen speciell utbildning för att jobba inom fisket. Idag krävs det större kompetens.

Fiskeindustriföretaget FISK Seafood i staden Sauðárkrókur på norra Island inledde för tre år sedan ett kompetensutvecklingssamarbete med vuxenutbildningen Farskólinn, gymnasieskolan i Sauðárkrókur och yrkesutbildningen inom fiskerinäringen i staden Grindavík på södra Island. Farskólinn tar hand om den praktiska utbildningen.

FISK Seafoods första personalgrupp utexaminerades 2016. Ágúst Marinósson står i mitten. 

Utbildningen har blivit en framgång och fått flera pris. FISK Seafoods första grupp av anställda började skolan 2014 och utexaminerades 2016. Grupp 2 har nu börjat gå skolan.

Först kompetensutvärdering

FISK Seafoods personal erbjuds först en realkompetensutvärdering för att man ska kunna klarlägga vilken kompetens varje person har inom sitt jobb. På basis av utvärderingen får personen sedan möjlighet att gå en speciell utbildning som till slut ger en formell examen som inom fiskerinäring.

Ágúst Marinósson har grundskoleexamen och är utbildad polis. Han jobbade som polis i tio år och som yrkesfiskare på FISK Seafood i 17 år, innan han lämnade det jobbet och började jobba inom fiskberedningen på FISK Seafood. Ágúst gick utbildningen för anställda inom fiskerinäringen 2014-2016. Han tyckte om skolan. Studierna var nyttiga.

- Kursen lade stor vikt vid informationsteknologi. Vi har datorer i jobbet och måste därför behärska det området, förklarar Ágúst Marinósson. 

- Sedan repeterade vi allmänna ämnen som till exempel matematik, isländska och engelska. Jag hade inte gått skolan på 40 år så att det var bra att få friska upp sina kunskaper litet, fortsätter han.

Ágúst anser att den största fördelen med studierna är högre lön och en starkare ställning på arbetsplatsen.

Haft bra effekt

FISK Seafoods Guðrún Sighvatsdóttir hoppas att utbildningen inom fiskerinäringen ska få personalen att stanna kvar och jobba på FISK Seafood. Hon säger att utbildningen hittills haft bra effekt.- Utbildningen ledde till att de som gick den, gör ett bättre jobb. Arbetarna blev mer intresserade av jobbet och fokuserar inte bara på sina egna arbetsuppgifter. De började också tänka på hur andra delar av företaget och hela branschen fungerar, säger hon.

Guðrún påpekar också att det tidigare inte behövdes någon speciell utbildning för arbete inom fiskerinäringen. Idag krävs kunskaper av olika slag, till exempel inom språk. Personalen måste kunna engelska eftersom maskinerna och dataprogrammen ofta kräver det. Förpackningarna för den utländska marknaden är alltid på utländska språk.

- Det är viktigt att man kopplar ihop näringslivet och utbildningen. Studierna får gärna inledas som ett svar på näringslivets behov och utifrån det kan man sedan göra en läroplan, men uppmuntran till studier måste komma från företagen, säger Guðrún Sighvatsdóttir.

Den isländska staten bidrar numera med pengar till vidareutbildningen av lågutbildade.