Hur ska den sociala pelaren omsättas i praktiken?

Det är två skäl till att EU för första gången på 20 år hade ett toppmöte om sociala frågor och arbetslivet.

För det första finns det efter att EU genomlevt sin svåraste ekonomiska kris på flera decennier nu en ny optimism. Det har aldrig varit fler sysselsatta. Arbetslösheten är lägre än vad den har varit sedan september 2008. Den ligger nu på 7,5 procent. Som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker påpekade är det mycket som hänt de tre senaste åren:

Jean-Claude Juncker, ordförande i EU-kommissionen och Stefan Löfven, Sveriges statsminister. Foto: Ninni Andersson

- Europa har vind i seglen. Politiskt är vi i en mycket bättre situation nu. Nio miljoner nya jobb har skapats. Vi i kommissionen kan förstås inte ta åt oss äran för att det har skett, men jag är säker på att vi skulle fått skulden om nio miljoner jobb hade gått förlorade, sa han.

Det är tillväxt i alla de 28 medlemsländerna. Men tillväxten är skevt fördelad och åren med åtstramningspolitik har tagit sitt pris, framförallt i länder som Grekland, Spanien och Portugal. Brexit är en utmaning. liksom självständighetskrav i Katalonien.

- Krisen ledde till större skillnader i Europa. Gapet ökade mellan de som bott länge i ett land och de nyanlända, mellan minoriteter och majoriteter och mellan olika länder, säger Ylva Johansson, Sveriges arbetsmarknadsminister. 

- Vidgade gap är ett hot. Vi har sett hur populismen ökat, liksom rasimen. Vi har haft högerextrema som marscherat i gatorna i Europa. Det är helt nödvändigt att ändra fokus, säger hon.

- Vi är här för att sätta folket först, i ett socialt Europa, sa statsminister Stefan Löfven när han öppnade toppmötet i Eriksberg, ett gammalt varv i Göteborg, som nu är en konferensanläggning.

Eriksberg, där EU:s sociala toppmöte hölls.  Foto Ninni Andersson.

De medel som EU har till sitt förfogande är emellertid begränsade. EU:s budget är bara 1,2 procent av medlemsländernas samlade budget. Av den budgeten är det bara en fjärdedel av pengarna, 0,3 procent, som går till sociala föremål.

Det handlar också om det som på EU-språket kallas för befogenheter, det vill säga om beslut ska fattas av EU eller nationellt. Inte bara medlemsländerna, utan även fackförbunden och arbetsgivarna vill behålla beslutsrätten i sociala frågor och det som angår arbetslivet, i synnerhet lönesättningen.

I den sociala pelaren påpekas det därför att det inte handlar om något överförande av makt från medlemsländerna till EU:

- Den europeiska pelaren av sociala rättigheter innebär inte någon utvidgning av unionens makt och uppgifter som den har enligt fördrag. Den bör genomföras inom ramen av den myndigheten, står det i preamblen, eller ingressen till pelaren. 

Vilken rättslig status som de 20 principerna i den sociala pelaren har är fortfarande oklart. Men en medborgare kan inte med texten i sin hand kräva individuella sociala rättigheter, annat än om texten omvandlas till nationell lagstiftning. Men den kan möjligen innebära att sociala rättigheter ändå justeras upp i EU-domstolen, påpekar forskare som studerat texten.

- I EU-domstolen har de nationella sociala rättigheterna och arbetsvillkoren befunnit sig i en underlägsen position i förhållande till de ekonomiska. Den fria flyten av kapital, arbete och tjänster är inskrivna i EU:s fördrag på ett mycket starkare sätt, påpekar forskaren Zane Rasnača, på Europafackets forskningsinstitut, ETUI.

Svagt rättsligt skydd 

Det har enligt henne visat sig när EU-domstolen balanserat rätten till kollektiva åtgärder inom arbetslivet mot friheten att etablera verksamheter och friheten att erbjuda tjänster.

De två viktigaste domarna är det som brukar omtalas som Viking (som handlade om det finska sjömansförbundets rätt att strejka mot att en färja flaggades ut till ett annat land) och Laval (som handlade om ett lettiskt byggföretag med uppdrag i Sverige som försattes i blockad av Byggnads för att det inte ville ingå ett kollektivatal). Eftersom rätten till kollektiva åtgärder inte har samma rättsliga skydd som friheten att etablera verksamheter och erbjuda tjänster, var det de två senare som prioriterades av EU-domstolen i Viking och Laval-domarna.

När 28 medlemsländer nu blivit eniga om en minimumstandard på många områden är det emellertid en prestation i sig. I vissa länder har det varit mycket kontroversiellt.

 - President Viktor Orban har kallat den sociala pelaren för ett av EU:s fem angrepp på Ungern. Hur lyckades ni få honom att skriva under? frågade en ungersk journalist Marianne Thyssen, som är EU:s kommissionär för sociala frågor, dagen innan EU-toppmötet.

Marianne Thyssen, EU:s kommissionär för sociala frågor. Foto Björn Lindahl.

- Har han sagt det? Det visste jag inte, men jag besökte Ungern och förklarade mycket tydligt vad den sociala pelaren handlade om. Jag tror att den missförståtts, sa Marianne Thyssen.

Rättigheterna, som EU-medborgarna har i den sociala pelaren kan delas in i tre grupper:

• Lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden
• Rättvisa arbetsvillkor
• Socialt skydd och inkludering.

Medan det finns en egen punkt för hemlösa, så finns det inga förslag om bättre rättigheter för de medborgare som valt att arbeta i ett annat EU-land.

- Det är fallet trots att de offentliga samråd som varit en del av processen, lyfte fram skyddet av medborgare som jobbar i ett annat land som ett av de områden där det finns problem, skriver Zane Rasnača, i sin studie.

Hon kallar det för en förlorad möjlighet.

"Pelaren måste följas av lagstiftning"

 Att EU saknar både pengar och lagstiftande makt gör att det som återstår är att spela en koordinerande roll.  Europafacket uppmanar därför att den enighet som uppstått så snabbt som möjligt följs med ett mer konkret innehåll.

Luca Visentini, ledaren av ETUC. Foto: Björn Lindahl

- Vi är övertygade om att kungörelsen av den sociala pelaren måste följas av ett åtgärdspaket för hur den ska genomföras, som består av lagstiftning och konkreta initiativ, sa Luca Visentini, ledaren av Europafacket, ETUC.

EU-kommissionen har också två andra verktyg, den europeiska planeringsterminen, som infördes 2010 och som ska se till att EU-länderna samordnar den ekonomiska politiken under budgetåret. Kommissionen kan i samband med den komma med både generella och landspecifika rekommendationer.

Meningen är nu att den sociala pelaren ska bli en del av denna samordningspolitik.

Det andra verktyget är det scoreboard (resultattavla) som finns för att övervaka ekonomiska obalanser, ett slags tidigt varningssystem som visar om utvecklingen går i fel riktning. Här är tanken att resultattavlan också ska ha sociala indikatorer.