Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Nya nordiska perspektiv på arbetsmiljön i Kone: Så kan hissen påverka kontorsmiljön
Kone: Så kan hissen påverka kontorsmiljön
tema

Kone: Så kan hissen påverka kontorsmiljön

| Text och foto: Björn Lindahl, bilden överst: Kone

Det är få nordiska företag som spelar en så stor roll för arbetsmiljön som Kone. Men de gör det på ett diskret sätt. Så länge allt fungerar är det knappast någon som tänker på hissarna och rulltrapporna vi använder till och från jobbet och i byggnaderna vi arbetar i.

Nu vill Kone spela en ännu större roll, genom att utnyttja sin kunskap om människoflöden för att göra arbetsplatserna bättre.

-Ta en kontorsbyggnad som byggdes för tio år sedan. Idag är det antagligen 30 -40 procent fler personer i den byggnaden än vad den ursprungligen var tänkt att rymma, säger Henrik Ehrnrooth, koncernchef för det finska företaget som är en av världens fyra största tillverkare av hissar.

- Vad är det för problem med det? Jo, det börjar knaka i delar av infrastrukturen. Ett av de områden där det uppstår köer är hissarna. Är det något vi vet så är det att folk inte gillar att vänta. Speciellt inte när de förväntas vara väldigt produktiva.

Foto: Björn Lindahl

Henrik Ehrnrooth är koncernchef för Kone, som har 55 000 anställda runtom i världen.

Vi är på 16:e våningen på Kones huvudkontor i Esbo. En av de fyra hissarna som finns på utsidan av den ena gaveln har ljudlöst tagit oss upp hit. Alla väggar i hissen är av glas. På toppen är det utsikt ända till Helsingfors några mil österut. Men det är få andra höga byggnader att se – och i alla fall inga skyskrapor.

- Vi hade en asiatisk kund här för en stund sedan som påpekade att Finland måste vara ett märkligt land. Det finns inga höga hus här, ändå är vi världsledande på hissar!

Henrik Ehrnrooth skyndar sig att säga att av Europas 5,5 miljoner hissar är de flesta installerade i bostadshus, som är 5 - 6 våningar höga.

- Asien håller på att gå förbi Europa i antal hissar, men i Nordamerika finns det bara en miljon hissar. Spanien har fler hissar än USA, där det är vanligt att bo i enfamiljshus.

Om en hiss slutar fungera i ett bostadshus är det irriterande, såvida du inte är så gammal eller handikappad att du inte kan gå i trapporna, påpekar Ehrnrooth.

- I en kontorsbyggnad är det som när en av filerna på en motorväg stängs. Det blir fort långa köer. Därför gör vi allt för att hissarna ska underhållas i tid så att de inte blir stående, säger Henrik Ehrnrooth.

Kone annonserade för ca ett år sedan ett samarbete med IBM som innebär en ny lösning där information samlas in från hissar dygnet runt. Genom att analysera informationen från hundratusentals hissar kan företaget hitta varningstecken på att något behöver åtgärdas. Det betyder att en reparatör kan skickas ut innan problemet uppstår och dessutom ha med sig exakt den reservdel som behövs för just den hissen.  Detta innebär att antalet fel och driftsstopp drastiskt kan minskas i framtiden.

Det handlar om stora informationsmängder – Big Data, som det brukar kallas – som samtidigt ger upplysningar om människoflödena i en byggnad.

Foto: Björn Lindahl

- Spanien har fler hissar än vad hela USA har, säger Henrik Ehnrooth.

- Att förbättra flödet behöver inte bara handla om att öka hastigheten eller hisskapaciteten. Det kan lika gärna handla om att organisera verksamheten på ett annat sätt. Ett tydligt exempel är ett kryssningsrederi där vi analyserade hur folk rörde sig ombord på ett av fartygen. Vi upptäckte att 60 procent av alla passagerarna använde hissarna i aktern av fartyget, medan bara 40 procent använde hissarna i fören.

- Resultatet blev att kryssningsrederiet flyttade på några restauranger och därmed jämnade ut trafiken.

Ett annat sätt att påverka flödet i en kontorsbyggnad är att de anställda kopplar sin mobiltelefon till hissarna.

När en anställd närmar sig byggnaden vet datasystemet som styr hissarna redan vilken våning som personen brukar ta hissen till. Olika anställda grupperas i olika grupper och får besked på mobilen vilken hiss de ska ta.

- Det fungerar bra i många byggnader, som här på vårt eget huvudkontor där det brukade arbeta 250 personer tidigare, men där 400 nu har sin arbetsplats. Men att påverka människoflödena handlar inte bara om att utnyttja hissarna bättre. Det handlar också om att skapa arbetsmiljöer där det samarbetas bättre, till exempel genom att se till att folk möts lite oftare spontant, säger Henrik Ehnrooth.

- Vi visste att en speciell sorts arbete gjordes på den 5:e, 6:e och 7:e våningen, men informationen från hissarna visade att folk höll sig på sin egen våning. Därför införde vi en regel om att det inte gick att få kaffe på den 5:e eller 7:e våningen. Folk var tvungna att gå till 6:e våningen – där kaffet dessutom var av bättre kvalitet och gratis.

Kontorsmiljöerna förändras

Hur ett kontor ser ut har varierat, från cellkontoren, där de flesta anställda hade egna rum, till öppna kontorslandskap. Den modell som blivit allt mer vanlig på senare år är så kallade aktivitetsbaserade kontor. Tanken är att kontoret byggs upp i olika zoner, utformade så att de passar olika typer av arbete.  De vanligaste behoven brukar vara koncentrerat arbete, kreativt arbete och teamarbete. Fasta arbetsplatser saknas. Var och en väljer den miljö och den arbetsplats som passar bäst för stunden.

Det finns inga regler som bestämmer hur många kvadratmeter varje anställd ska ha. Enligt fastighetsförvaltare som svenska Vasakronan har det tidigare varit en tumregel att det behövs 20 kvadratmeter per person, när alla utrymmen räknas med, som toaletter, pentryn, förråd och entré. I aktivitetsbaserade kontor kan ytan minskas till 12-15 kvadratmeter per person, tack vare öppna lösningar och bättre ventilation. 

Det som är drivkraften bakom den nya kontorsmodellen är teknologin. Fasta telefoner och stationära datorer har ersatts av smarttelefoner, laptops och molndelning. De anställda får själva ta ett större ansvar för att alltid ha den utrustning de behöver med sig.

Även för Kone öppnar det sig nya affärsmöjligheter när transportlösningar kan  integreras med mobiltelefonen. Den kan bland annat ersätta nyckeln i den egna lägenheten.

- En undersökning som vi har gjort visar att 51 procent av svenskarna anser att deras vardag skulle bli enklare om de kunde använda en smarttelefon som nyckel till hemmet. Det är framförallt de yngre, mellan 18 och 35 år som ser fördelen av att kunna släppa in besökare i sitt bostadshus, även när de inte själva är hemma. Det göra att det till exempel är möjligt att ta emot en hemleverans när man är på jobbet, säger Malin-Brandt Lundin, företagets marknads- och kommunikationschef för Skandinavien.

Foto: Björn Lindahl

Kones testanläggning i Tytyri ligger vid en gruva med schakt som går 350 meter under marken. Här testas nya hissmodeller innan de installeras, både genom att de får falla fritt innan de bromsas och hur de tål slitage.

Möjligheterna att underlätta vardagens ofta motstridande krav mellan hemmet och jobbet är stort.

- Mobiltelefonen kan bli ett slags ”digital portvakt”. Det är den sista sträckan – fram till ingångsdörren, som är den stora utmaningen för företagen som arbetar med hemleveranser. Problemet är alla varor som inte kan levereras för att kunden inte är hemma – eller att man tvingas vänta på en hantverkare som inte kommer, säger teknikdirektören Santeri Suoranta, som vi träffar på Kones testanläggning Tytyri, som ligger i en gruva en timme norr om Esbo.

Där testas nya hisstyper i ett 350 meter djupt schakt. Det är världens enda anläggning för att testa hissar i fritt fall. Hissen fylls med sandsäckar som väger ett ton och får falla handlöst en sträcka innan bromsarna slås på.

- Säkerheten är det viktigaste av allt. Alla system är gjorda så att de tål tolv gånger mer än vad som behövs, säger Santeri Suoranta.

Foto: Björn Lindahl

Santeri Suoranta demonstrerar skillnaden i vikt mellan en stålwire och de nya hisslinorna som Kone. De kallas Ultrarope och är tillverkade av karbonfibrer. Vikten på linorna är det som sätter en gräns för hur många våningar en hiss kan betjäna. 

- Vi tar förstås både frågan om den personliga integriteten och cybersäkerheten med våra nya digitala tekniker extremt allvarligt också, bedyrar han.

arkivert under:
Fakta om Kone

En tekniker på Kones testanläggning i Tytyri kontrollerar en hiss (bilden ovanför).

Kone bildades 1910, Ordet är finska för "maskin". Företaget har idag 55 000 anställda och har installerat 1,2 miljoner hissar och rulltrappor i 60 länder. Företaget hade en omsättning på 8,9 miljarder euro år 2017. Hälften av omsättningen kommer från att sälja ny utrustning, medan underhåll och modernisering av äldre hissar står för den andra hälften.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment