Finska regeringen på kollisionskurs med facket

Den sittande finländska regeringen har inte varit lik sina föregångare på arbetsmarknadsfronten. Center-högerregeringen med Juha Sipilä i spetsen har genomfört reformer utan att allsidigt lyssna på de centrala parterna på arbetsmarknaden. Fackrörelsen säger att det är länge sedan Finland haft en mer fackfientlig regering och tilliten mellan facken och regeringen har rört sig nära nollstrecket. Höstens stora snackis på arbetsmarknaden gäller lagen om uppsägningsskydd som regeringen motiverade med att detta skulle sänka tröskeln för företagen att anställa nytt folk. 

Till en början ville regeringen underlätta för företag med mindre än 20 anställda att säga upp anställda. Efter en kritikstorm som handlade om att anmställda inte borde behandlas olika baserat på vilket företag de jobbar för ändrade regeringen sitt förslag att gälla företag som har mindre än 10 anställda.

Flera förbund strejkade

Det såg länge ut att regeringen driver sina förslag utan att lyssna på facket, men efter att flera förbund gått ut i strejk meddelade regeringen att de går med på trepartssamtal om hur lagen ska formuleras.

Nu har facken, regeringen, Finlands Näringsliv och Finlands företagare förhandlat och kommit fram till en kompromiss om lagen om uppsägningsskydd. Riksdagen har inte ännu behandlat lagen. 

En annan fråga som spelade in när regeringen i slutet av oktober tog ett steg tillbaka och de stora fackorganisationerna lade strejkerna på is, var att regeringen gick med på att senare ta upp den så hårt kritiserade aktiveringsmodellen till ny behandling – i en trepartsarbetsgrupp.

Betyder det här att trepartssamtalen nu återuppstår?

- Jag skulle inte säga att trepartstanken som praxis varit helt död i Finland. Den har hållits i liv med sparlåga under den nuvarande regeringen.

Det säger lektorn i sociologi Mika Helander från Åbo Akademi, som forskat i fackrörelsen och arbetsmarknadsfrågor i Finland och globalt.

Juha Sipiläs regering har under de gågna åren i väldigt många frågor lyssnat på näringslivet och den forne företagsledaren Sipilä har upprepade gånger sagt att han vill styra Finland som ett företag.

- Trots att löntagarrörelsen inte under de senaste  åren haft direkta lobbykontakter till regeringen så har de ändå mobiliserat sig och via strejker påmint om att de är en kraft som måste tas i beaktande.

Återgång till trepartsmodellen?

I viss mån tror Helander att de nya samtalen i trepartsarbetsgrupper kan vara en återgång till en trepartsmodell, men tillägger:

- Riksdagsvalet våren 2019 kommer att vara väldigt viktiga med tanke på hur trepartssamarbetet ska utvecklas på lång sikt. Om en liknande centerhögerregering skulle fortsätta skulle det finnas större  risk att man börjar frångå trepartssamtalen. Det skulle vara svårt för löntagarrörelsen. Jag tror att det finns begränsningar i hur många gånger facket orkar mobilera medlemskåren till stridsåtgärder.

Mika Helander påminner om att det under de senaste tre åren uppstått flera konflikter i arbetsmarknadsfrågor där regring och fack stått på diametralt motsatt sida.

Införandet av aktiveringmodellen för arbetslösa samt det så kallade konkurenskraftsavtalet som arbetstagarnas del gick ut på en förlängning av årsarbetstiden med 24 arbetstimmar utan ersättning.  De offentligt anställda gick dessutom miste om en tredjedel av sin semesterpenning under åren 2017-2019.

Etla: ”Trepartsmodellens betydelse blir mindre”

Näringslivets forskningsscentral Etla har i en färsk rapport gett regeringen många plus i kanten för den sysselsättningspolitik som förts under de senaste tre åren. Enligt Etlas rapport kan upp till 50 000 nya jobb sägas vara resultatet av regeringens politik att höja effektiviteten och sysselsättningsgraden. Etla menar att det så kallade konkurrenskraftsavtalet som regeringen forcerade igenom i början av år 2016 har haft en särskilt positiv effekt.

Etlas vd Vesa Vihriälä ger däremot inga höga stilpoäng åt regering och fack gällande tvisten om sommarens och höstens heta potatis: försämringen av arbetstagares uppsägningsskydd.

- Det var en onödig eskalering av situationen om man tänker att det handlade om en förhållandevis liten reform. Det är väldigt svårt att bedöma vilken nytta denna reform kan ha på sysselsättningen – sannolikt skulle effekterna vara positiva om än begränsade.

Den viktigaste effekten torde bli att fler långtidsarbetslösa åtminstone tillfälligt kommer in i arbetslivet.

Vihriälä tror att ett försämrat uppsägningsskydd kan förbättra produktiviteten en aning.

- Jag ser det som positivt att företagen ges bättre möjligheter att säga upp arbetstagare som inte visar sig hålla måttet.

"Trepartssamarbet hör till det förgågna"

Vesa Vihriälä på Etla har inga stora förhoppningar för trepartssamarbetets framtid i Finland. Han ser att trepartssamarbetet i det förgågna var en på många sätt fungerande modell, men inte i dagens EMU-Finland.

- Just nu ser vi förvisso en tillfällig återkomst gällande beslutsfattande i trepartsmodellen anda, till exempel i det aktuella fallet där parterna fick möjlighet att tillsammans förhandla om motiveringarna till det kommande lagpaketet om uppsägningsskyddet.

Vesa Vihriälä menar att tiden sprungit förbi trepartssamarbetet; det var under tidigare årtionden möjligt delvis tack vare att  man kunde förhandla om konkurrensfrågor på nationell nivå.

- Nu är strukturomvandlingen en ständigt pågående process och den sker på företags- eller yrkesnivå. I en sådan situation fungerar en stor trepartsapparat betydligt sämre. På lång sikt tror jag att trepartsmodellen är på väg att försvagas.

Vihriälä stöder sitt argument delvis på att Finlands Näringsliv (EK) sedan våren 2016 inte längre deltar i centrala inkomstpolitiska helhetsuppgörelser, nu sluts avtalen på förbundsnivå. Näringslivet har länge flaggat för mer lokala avtal.

- På lagstiftningsnivån är det förstås möjligt att vi stundvis får se trepartsarbetsgrupper, men den stora trenden är att vi i Finland rör oss bort från trepartsmodellen så som vi lärt känna den, säger Vesa Vihriälä.

Otänkbart

Sociologen Mika Helander tror för sin del att trepartsmodellen kommer att leva kvar i en form eller annan.

-  Hur starkt trepartssamtalen kommer att synas i framtiden beror mycket på de politiska maktförhållandena i statsmakten. Hela det nordiska samhällsbygget kretsar kring att folk deltar och påverkar i samhället via medborgar- och intresseorganisationer. Att denna typ av påverkande skulle försvinna, som gäller en så central fråga som arbetsmarknaden, det skulle vara oväntat - ja rentav otänkbart, säger Helander.