Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Nye grep i kampen for likestilling i Norden i "Finskt vårdbidrag förstärker ojämställdheten"
"Finskt vårdbidrag förstärker ojämställdheten"
tema

"Finskt vårdbidrag förstärker ojämställdheten"

| Text: Marcus Floman, foto: Cata Portin

Färre finska barn har dagisplats än i det övriga Norden. Ett skäl är det så kallade hemvårdsstödet, som betalas ut till den förälder som stannar hemma en längre tid med barnet. Organisationen Mothers in Business vill avskaffa bidraget helt. De anser att det är en kvinnofälla.

I Finland placerar föräldrar sina barn på dagis i ett betydligt senare skede än i de övriga nordiska länderna. I Finland har omkring hälften av tvååringarna plats på ett daghem, medan nästan 90 procent av de tvååriga barnen i Danmark, Norge och Sverige har dagisplats. Detta enligt den finländska tankesmedjan Agendas beräkningar från 2017. De finska familjer som inte placerar sina barn på dagis när de är mindre än tre år kan vara vårdlediga. De får då en låg ersättning, ett så kallat vårdbidrag av Folkpensionsanstalten.

Mamman sköter barnet hemma i nio fall av tio

På babycaféet i samlingspunkten Lilla Luckan i centrala Helsingfors möts vi av en bekant syn. En grupp mammor och deras barn som ännu inte fyllt ett år.Babycaféet är öppet för alla föräldrar, men precis som fallet varit i decennier vid motsvarande småbarnsträffpunkter, är pappor alltfort en sällsynt företeelse - men de finns. 

Maria ska denna vecka inleda sin vårdledighet med sin dotter.

-Vi kunde väl ha gjort ett annat val, men det blev slutligen en traditionell lösning. Vi gjorde som många andra att jag som mamma blev hemma med barnet. Vi var båda överens om saken och jag ville gärna vara hemma med barnet.

I vilken grad spelade familjens ekonomi in i beslutet?

- Ur ett ekonomiskt perspektiv är det här inte den mest lönsamma lösningen, jag tjänar mer än min man. Men jag ville hellre vara hemma och han ville hellre jobba, säger Maria.

Vårdledighet, vad är då det? Det är en förlängning av den ledighet (se faktatext) som småbarnsföräldrar i Finland tar ut om de inte vill att deras barn ska börja på dagis. Hemvårdsbidrag kan tas ut tills barnet fyllt tre år. Det som kritiker lyfter fram som ett problem är att bidraget är så lågt, från 334 euro till omkring 650 euro, beroende på familjens totala inkomster och hemort.

Som jämförelse är moderskapspenningen, som betalas ut i 4 månader, 90 procent av löneinkomsterna. Kritikerna anser också att politikerna borde reagera på att över 90 procent av dem som är vårdlediga är kvinnor mitt i arbetslivet, alltså ser många stödet som en kvinnofälla.

 Rosa, som nu är hemma med familjens andra barn, är också vårdledig.

- I vårt fall var det pappan som hade högre lön än jag har och eftersom han är företagare var det en bättre lösning att jag stannar hemma. Det skulle ha varit ekonomiskt riskabelt på lång sikt för min man att ta en paus från företaget. På ett allmänt plan anser jag att vårdbidragets nivå är på en så låg nivå att det uppmuntrar de flesta att försöka jobba istället. Man lever inte på vårdbidraget.

Rosa lyfter upp en viktig fråga som gör det svårt för många familjer att i ett tidigt skede överväga dagis för sina barn när de är små.

- Problemet är att det åtminstone inte i Helsingfors finns tillräckligt med dagisplatser. Bristen på daghemsplatser nära hemmet är ett tungt skäl till att hålla barnet hemma. Då vänder jag hellre på slantarna en tid och lever på besparingar, säger Rosa.

Nätverk lobbar för total jämställdhet

Löneskillnaden mellan män och kvinnor har i Finland ofta beskrivits som att en kvinnas euro är 80 cent. Färska siffror från Pensionsskyddscentralen visar att finländska kvinnors snittlön är 76 procent av männens. I statistiken från 2017 beaktades löneinkomster från både heltids- och deltidsarbete samt bonusar och naturaförmåner.

Ett nätverk av högutbildade kvinnor, Mothers in Business (MiB), arbetar för mödrars möjligheter att bättre kombinera föräldraskap och arbete och för att komma åt löneskillnaderna i samhället.

MiB driver hårt på att avskaffa vårdbidraget i Finland. Nätverket ha tagit fram en egen modell för familjeledigheterna vars nyckeltal är 9 + 9. MiB vill att båda föräldrar delar exakt jämnt på föräldraskapet.

Foto: Cata Portin

Kristiina Paavola och Mirva Niskasaari på organisationen Women in Business.

- Om de i Island lyckats driva fram en 3 +3+ 3 - modell där den sista tre-månaders perioden är valbar, då tror jag helt klart att vi klarar av en nio plus nio modell, säger Kristiina Paavola .

Paavola var med om att grunda näverket för lite mer än tre år sedan och hon doktorerar vid Tammerfors universitet om arbetsmarknadsfrågor.

- Det är många olika faktorer som skapar löneskillnaderna på arbetsmarknaden i Finland, så som strukturella faktorer och attityder. Men om vi på politisk väg vill förändra saker med hjälp av lagstiftning så är en reform av familjeledigheterna absolut nödvändig, menar Paavola.

Paavola, som är programchef för nätverkets intressebevakning, lyfter fram att MiB vill avskaffa vårdbidraget eftersom det i första hand är mammor som är vårdlediga och för att det enligt Paavola bidrar till att försämra kvinnors möjligheter arr att avancera i arbetslivet.

 - I vår modell förlorar familjerna inte ekonomiskt på om vårdbidraget avskaffas. Båda föräldrarna skulle i nio månader ha rätt till ett bidrag som är 90 procent av löneinkomsterna under de första fyra månaderna och 70 procent av löneinkomsterna under de resterande fem månaderna. Denna modell skulle också locka fler pappor att stanna hemma längre, säger Paavola.

Mothers in Business har tagit fram en ekonomisk modell som enligt deras uträkningar inte heller kostar mer för samhället och arbetsmarknadsparterna än den modell som finns i dagens Finland. 

Stoppad familjereform

I mitten av februari 2018 drog regeringen i handbromsen på en familjeledighetsreform vars syfte var att öka kvinnors sysselsättning samt att öronmärka fler dagar för pappor att vara hemma med små barn. Framförallt för statsministerpartiet centern har hemvårdsstödet setts som viktigt på grund av långa traditioner med stora familjer och traditionella familjevärderingar på i centerns starka områden på landsbygden. De som vill bevara stödet talar också om barnets rätt att vara hemma med sina föräldrar. Reformen föll på slutrakan, men redan kort efteråt meddelade flera ledamöter från regeringspartiet Samlingspartiet att de tänker ta upp frågan på nytt under de närmaste månaderna.

Mirva Niskasaari, styrelseledamot i MiB och vicehäradshövding i det civila, anser att Finland ofta anses vara ett föregångsland i jämställdhetsfrågor, men verkligheten stämmer inte alltid överens med idealbilden.

- I Finland är så gott som alla stolta över att tala om jämställdheten i landet, men det sätt på vilket familjeledigheterna fördelas i praktiken visar att vi har en väldigt lång väg att gå tills vi uppnått total jämställdhet mellan kvinnor och män. Dagens system där familjer får välja vem som sköter barnen skapar helt tydligt inte jämställdhet, därför behövs samhällelig styrning, säger Niskasaari.

arkivert under:
Moderslycka

Mamma Marika lyfter sin dotter Olivia på familjecaféet i Helsingfors (bilden ovanför).

Familjeledigheter i Finland

Moderskapsledighet varar i drygt fyra månader. Moderskapspenningen är 90 procent av  löneinkomsterna

Faderskapsledighet är en drygt två månaders frivillig period som är öronmärkt för pappan - bidragsnivån är 70 procent av löneinkomsterna 

Foto: Cata Portin

Föräldraledighet är en 6,5 månaders period som föräldrarna får bestämma själv om. 90,5 procent av föräldrapenningdagarna lyfts av mammor

Vårdledighet.  När de ovan nämnda ledigheterna tagit slut kan en förälder vara hemma med barnet tills det fyllt tre år istället för att barnet är på daghem. Det månatliga bidraget är 338 euro, dessutom kan ett tillägg på upp till 181 euro betalas till låginkomsttagare. Vissa kommuner betalar dessutom ett extra tillägg till en vårdledig förälder, i de flesta fall 100-200 euro per månad. Kvinnor tar emot 93 procent av hemvårdsbidraget.

Källa: Folkpensionsanstalten

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment