Jämställdhetspengar ska locka personal till bristyrken på Gotland

Region Gotland satsar 22 miljoner kronor extra under året 2018 för att kunna rikta dem mot yrken där det är svårt att rekrytera samt för att nå mera jämställda löner. Det unika är att de kopplar jämställdhetssatsningen till bristyrken inom framför allt skola, vård och omsorg, det vill säga stora, kvinnodominerande yrkesområden. De har halkat efter lönemässigt under senare år och till sist påverkar löneskillnaderna både rekryteringen och viljan att stanna på arbetsplatserna.

 – Om man sparar på löner till stora grupper i flera år, så blir det fel. Även om jobben är spännande så finns risken att man till sist tröttnar och slutar om löneskillnaderna blir allt för stora mot övriga arbetsmarknaden. Med ett stort lönegap blir det både svårare att rekrytera och behålla medarbetare inom våra yrkesgrupper, som också till stor del är kvinnodominerade, säger Lotta Israelsson, HR-strateg på Region Gotland.

Årliga lönekartläggningar

Det var under den återkommande lönekartläggningen, stadgad i Jämställdhetslagen, som det stod klart att en del av de kvinnodominerade yrkena halkat efter lönemässigt. De görs numera årligen och innebär att arbetsgivaren tittar på löneskillnader mellan män och kvinnor med samma yrken, men också jämför kvinnodominerade yrken med likvärdiga manliga. Förklaringarna till de osakliga löneskillnaderna är flera. Ett problem är att de kvinnodominerade yrkena är så stora i förhållande till flera av de mansdominerade yrkesgrupper som de jämförs med. Det tar därför längre tid att komma ifatt lönemässigt. En annan förklaring är att det varit besparingskrav i offentlig sektor.

– Alla förvaltningar arbetar med kompetensförsörjning hela året. Det kan slå mot jämställdheten när det gäller att rekrytera till bristyrken. Om det till exempel finns 30 ingenjörer och 300 sjuksköterskor där båda är bristyrken, men ett är kvinnodominerat och ett är mansdominerat och det dessutom är olika lönenivåer på arbetsmarknaden så blir fördelningen skev. Det ser ut som mer pengar läggs på ingenjörerna än på sjuksköterskorna, säger Lotta Israelsson.

Extrapengar utan konkurrens

Gotland sliter, liksom många andra kommuner, med rekryteringsproblem främst inom vård skola och omsorg. Det finns också behov att socionomer och lärare. Bara till sommaren ska till exempel 500 personer rekryteras till omsorgen på Gotland. Att vara en ö i mitten av Östersjön har både för- och nackdelar rekryteringsmässigt. Ön är med sin medeltida stad Visby ett populärt semestermål och har under senare år en växande befolkningsökning. Idag bor nästan 59 000 människor på Gotland. Samtidigt är det långt till fastlandet och bostäderna är ofta dyra för de som är intresserade av att flytta till ön.

Region Gotland är med sina 6500 anställda den i särklass största arbetsgivaren på ön och omfattar all verksamhet, som normalt brukar vara uppdelad på kommun, landsting och länsstyrelse. Det betyder att en jämställdhetssatsning på löner kan styras till de områden där bristen på arbetskraft är störst, utan att det som i många andra delar av landet skulle betyda att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna skulle konkurrera med den kommunala omsorgen.

– Vi har tur, vi kan samordna oss och se på en lönebild för helheten istället för att bjuda över varandra internt, säger Lotta Israelsson.

Lönebildningen blir ett sätt att både rätta till osakliga löneskillnader och de 22 miljonerna ligger utanför den vanliga lönebudgeten. Det finns beslut om fördelning av jämställdhetspengarna efter att HR-cheferna på de olika förvaltningarna sett över både rekryteringsbehoven och var kvinnolönerna halkat efter.  I år prioriteras framför allt lärare och personal inom vård- och omsorg.

– Men vi vill inte låsa in oss. Också andra stora kvinnodominerade grupper har brist på personal som till exempel sjuksköterskor och socionomer, säger Lotta Israelsson.

Inte bara lönen som attraherar

Lönekartläggningen och inventeringen av var det finns brist på arbetskraft visar att det skulle behövas ytterligare cirka 30 miljoner för att under året undanröja oskäliga löneskillnader och komma till rätta med bristyrken. Samtidigt är de extra pengar som beviljats en början på ett mer långsiktigt arbete, konstaterar Lotta Israelsson. Arbetet med att vara attraktiva som arbetsgivare och att både kunna attrahera rätt kompetens och att få medarbetare att stanna i sina yrken är ett långsiktigt arbete som måste drivas på många plan. Jämställda löner är ett sätt. Att arbeta med ledarskap och organisation är andra.

– Vi måste ställa oss frågan – hur ska framtidens arbetsplatser se ut? Vad ska känneteckna framtidens arbetsgivare? Idag har personalfrågorna hamnat i fokus? De organisationer som förstår ledarskap och organisation kommer att lyckas bäst, säger Lotta Israelsson.