OECD: Automatiseringen hotar färre jobb i Norden - men stor skevhet mellan könen inom IT

- Att utvecklingen går så snabbt gör att det är svårt att göra prognoser, sa Mark Keese när han talade på konferensen om Framtidens arbetsmarknad i de nordiska länderna som hölls den 15-16 maj.

Även OECD arbetar med att göra en rapport om framtidens arbetsliv, berättade han. Synsättet är inte så annorlunda som den forskning som forskningsstiftelsen Fafo fått i uppdrag att göra.

- Vi vill göra något annporlunda den här gången, jämfört med de rapporter där vi samlar in fakta, talar med alla intressenter och så gör vår analys i vårt elefenbenstorn. Därför kommer vi att hålla en rad möten, policy workshops, med de som berörs av utvecklingen.

- Vi är väl medvetna om att det inte finns en enda lösning som passar för alla. Resultatet  ska presenteras i den nästa Employment Outlook 2019 och senare kommer vi ta upp en del av frågeställningarna i våra policy reviews med enskilda länder.

Robotisering

Som exempel på att utvecklingen går snabbare tog han robotiseringen.

- Det finns dubbelt så många robotar i världen idag jämfört med vad det gjorde 2010. Och antalet kommer att fördubblas en gång till de kommande 3-4 åren.

- Att översätta ett svenskt dokument till engelska med Google Translate för fem år sedan, eller tre år sedan gav en ofta märklig text. Idag är resultatet mycket bättre och liknar engelska.

Han poängterar att utvecklingen kommer att bli annorlunda i olika länder. Det finns flest robotar i Japan, som är mest akut påverkade av åldringsvågen. Idag är det två personer i åldern 16-64 år, för varje person som är 65 eller äldre. Men 2050 kommer det finnas lika många pensionärer som de som kan arbeta. Därför satsar Japan mest på forskningen på robotar i äldrevården, inte bara för att underlätta vården, men som sociala objekt för dementa.

Under konferensen visades en fotoutställning med bilder från Japan och ett par djurrobotar, en katt och en säl som lockade många av deltagarna att klappa den.

Christina Springfeldt, avdelningsledare på Nordisk ministerrådets sekretariat, kikar på den japanska robotsälen (se artikel om den här)

- Rädslan för robotar är störst i USA och minst i Norden, eftersom de anställda här känner att de kan påverka utvecklingen, sa Mark Keese.

Flaskhalsar i automatiseringen

Fortfarande finns det en del flaskhalsar som gör att det är svårt att automatisera arbetsuppgifter:

1)      Uppgifter som handlar om uppfattning och hantering, speciellt när det sker i ostrukturerade, komplexa situationer, som att arbeta i trånga arbetsutrymmen

2)      Uppgifter som kräver kreativitet, som att komma med helt nya idéer.

3)      Uppgifter som kräver social intelligens.

För att kunna klara av omställningen behövs det mer utbildning och träning. Men här är det ett missförhållande mellan behovet och det som erbjuds. De som har minst träning får minst utbildning. Medan 40 procent av de anställda i OECD har fått någon form av träning under det senaste året i genomsnitt, har bara 17 procent av de med låg kompetens fått det.

 - När vi tar siffran för hur många jobb som kommer försvinna, som för OECD i genomsnitt är 14 procent, och jämför den med de nordiska länderna så är siffrorna där från 6 till 11 procent. Att siffrorna är lägre kan vara ett tecken på att dessa jobb redan har försvunnit, eftersom de nordiska länderna brukar liogga långt framme i utvecklingen, säger Mark Keese.

- Lägger man ihop de 14 procenten av jobb som kan försvinna helt med de som kan komma att förändras radikalt är det 46 procent av jobben i OECD och för de nordiska länderna 33 - 40 procent av jobben.

Även om det finns de som argumenterar för att även de högt kvalificerade jobben som nu också riskerar att bli automatiserade, som Camilla Tepfers från inFuture gjorde under konferensen, ansåg Mark Keese att denna sorts prognoser ännu inte visat sig slå in.

- Tvärtom kan artificiell intelligens hota ännu fler lågkvalificerade jobb än tidigare vågor av teknikutveckling. De jobb som är minst hotade är alla sådan som kräver högskoleutbildning.

Får kvinnorna det bättre?

Vad med kvinnorna? Kommer den digitala förändringen förbättra eller förvärra situationen för att av könen? Artgument som talar för att kvinnornas ställning stärks är att de redan är mer utbildade än männen . Ny teknik kan också göra det lättare att hitta mer flexibla sätt att arbeta, där lönearbete kan kombineras med  att ta hand om familjen, vilket kvinnorna fortfarande gör i en högre grad än mänen.

- Det som överraskade oss när vi såg hur detta fördelas könsmässigt är att vi trodde att kvinnornas jobb var svårare att automatisera, eftersom de ofta handlar om arbete som inte är rutinartat eftersom det är nära männsikorna. Men kvinnorna arbetar samtidigt i sektorer där risken är större för att arbetsuppgfifterna automatiseras .

- Vissa plattformsföretag, som Uber, visar en något högre andel kvinnkliga chaufförer än i traditionella taxibolag. Men det är inte säkert att plattformsföretag generellt är bättre.

För att inte kvinnorna ska gå miste om de möjligheter som finns, framförallt i STEM-sektorn (förkortningen kommer av engelskans Science, Technology, Engineering and Mathematics) krävs det insatser för att öka andelen kvinnor som väljer att studera dessa ämnen.

Störst skillnad i Finland

Skillnaden mellan andelen män och kvinnor som arbetar som specialister i Informations- och kommunikationsteknik, (IKT), är störst i Finland inom OECD, medan skillnaden i Sverige är den tredje största.

Andelen IT-specialister i förhållande till arbetsstyrkan är högst i Finland - men männen dominerar yrket i ännu högre grad än i andra OECD-länder. Grafiken visar de 19 länder med störst andel IT-specilister, samt genomsnittet för OECD. Källa: OECD

- Ingenting kommer att hända av sig själv. 60 procent av världens befolkning har fortfarande inte tillgång till Internet. 1,7 miljarder kvinnor har inte en egen mobiltelefon och det är 250 miljoner färre kvinnor än män som är online, säger Mark Keese.