SCB: ny statistik om hur olika invandrargrupper klarar sig i Norden

Än så länge är det bara tal från 2016 som är tillgängliga i den nya databasen med detaljerad och samordnad statistik från registerdata för de fyra största länderna i Norden. Statistik från Island fattas fortfarande. Det är också ett urval av ursprungsländer – de 20 som är störst i förhållande till invandringen till Norden.

Det hela började med att SCB fick i uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet att ta fram en fickbok om integration i Norden. Det visade sig vara mer komplicerat än vad statistikerna hade räknat med.

Det har naturligtvis funnits statistik om integration och arbetsmarknad tidigare, i alla de nordiska länderna. Men siffrorna var inte helt jämförbara eftersom definitionerna var annorlunda.

Inte tidigare redovisat

- I den svenska statistiken har vi inte redovisat dessa variabler utifrån ursprungsland tidigare, men det är något vi vet att många kan vara intresserade av, säger Petter Wikström, som tillsammans med kollegan Karin Lundström har haft ansvaret för SCB:s del av projektet. 

Förutom statistik om ursprungsland och förvärvsarbete finns det även statistik om utbildningsnivå, studieresultat och om personer som varken arbetar eller studerar. Vissa uppgifter finns dock inte tillgängliga för alla länder. Tabellerna kommer att uppdateras årligen.

Uppgifterna finns på www.nordicstatistics.org och är tillgängliga för vem som helst. Där finns också många andra sorters statistik, där även Island ingår.

– Det har inte gjorts många lika grundliga försök att göra jämförelser mellan ländernas identiska grupper invandrare och efterkommande när det gäller utbildning, deltagande i arbetslivet och personer som faller helt utanför. Vi har tagit fram ett mer rättvist jämförelseunderlag, säger Vebjørn Aalandslid, seniorrådgivare på Statistisk sentralbyrå i Norge, som har ansvarat för projektet, som finansierats av Nordiska ministerrådet.

Unikt för Norden

Att man nu kan jämföra så detaljerad statistik på arbetslivsområde är unikt för Norden. Motsvarande registerdata är inte tillgängliga för andra regioner i Europa.

Redovisning av statistik för olika invandrargrupper har varit, och är fortfrande i vissa fall omstritt. Här skiljer sig de nordiska statistikbyråerna åt hur långt de vill gå. Risken är att statistiken är så detaljerad och vissa invandrargrupper så små att det går att identifiera enskilda individer. Det finns också en debatt om statistiken kan vara stigmatiserande för vissa grupper, speciellt när den ges i mer populariserad form.

Danmarks Statistik har en egen redaktion, Bag tallene, som populariserar statistiken. Redan 2002 publicerades artikeln ”Invandrare oftare kriminella”.

- Invandrarna och efterkommarnas kriminalitet är betydligt högre än för befolkningen som helhet. Det visar en undersökning från Danmarks Statistik som belyser sammanhanget mellan kriminalitet och nationellt ursprung, skrev Bag tallene.

- Kriminaliteteten för män med utländskt ursprung var 38 procent högre än för samtliga män i Danmark år 2000 och för kvinnor med utländskt ursprung var den 27 procent.

Faktorer som förklarar

I artikeln diskuteras orsakerna till skillnaden. Invandrare är till exempel yngre än genomsnittet och de mottar mer socialt stöd. Dessa grupper har en högre kriminalitet generellt. Tas det hänsyn till det är kriminaliteten 7 procent högre bland män med utländskt ursprung, men 1 procent lägre för kvinnor med utländskt ursprung, påpekas det i artikeln, som på den tidpunkten knappast skulle ha kunnat publiceras av någon av de andra statistiska byråerna.

En annan känslig fråga är vad invandringen kostar. I Norge var det länge ett krav från Fremskrittspartiet att ett ”Invandrarräkenskap” skulle läggas fram. När professor Grete Brochmann presenterade sina två utredningar i Norge 2011 och 2017 om vilka kostnader invandringen kommer att medföra i framtiden, var det med detaljerad statistik från SSB för invandrare från olika ursprungsländer.

Omstridd statistik

I Sverige var det ända fram till för några år sedan något som forskarna inte ägnade sig åt alls. Joakim Ruist på Göteborgs universitet, som är av de yngre, profilerade forskarna på sysselsättning av invandrare, berättar i sin blogg om hur han väntade i fyra år med att publicera tal han räknat ut för hur olika grupper klarade sig.

- De skattningar av flyktinginvandringens offentligfinansiella kostnader som jag presenterade i början av 2015, hade jag räknat ut redan fyra år tidigare, skriver han.

Han hade gjort beräkningarna för att han själv var intresserad.

- Men då ville jag inte publicera siffrorna. Resultaten sa att kostnaderna inte var så mycket att oroa sig för, så de krävde inte att berättas av den anledningen, skrev Joakim Ruist i kuli i år.

Flyktingströmmen ändrade

Det som ändrade sig var den stora flyktingströmmen 2015. Därmed kom också nya grupper in, samtidigt som Sverigedemokraterna presenterade tal för vad de ansåg kunde sparas om gränserna stängdes. Det gjorde att Joakim Ruist såg ett behov för att fakta kom på bordet. Att bara se på tidigare invandring blev fel, anser han:

- Att bara titta på ett historiskt genomsnitt skulle ge en alltför positiv bild, eftersom det historiska genomsnittet domineras så starkt av ex-jugoslaver, som det gått bättre för på arbetsmarknaden i Sverige än för de flesta andra flyktinggrupper.

Med en jämförbar nordisk statistik blir det lättare att se vad som kan bero på faktorer som ursprungsland, ålder, utbildning och vad som går att påverka med politiska beslut.

- Under arbetet med den nordiska statistiken har jag bland annat slagits av skillnaderna i integrationen på lång sikt, säger Petter Wikström.

- I Finland och Sverige är andelen förvärvsarbetande högst för de som varit längst i landet. I Danmark och Norge är dock förvärvsfrekvensen lägre efter mer än 15 år i landet jämfört med de som varit 8–15 år i landet, påpekar han.

Det är bara genom att gå in i materialet som man kan se om det beror på skillnader i de olika länderna som vilken ålder, land eller skäl till invandringen.

Viktigt att projektet fortsätter

Vebjørn Aalandslid på Statistisk sentralbyrå säger att det är helt avgörande att arbetet med den nordiska invandrings- och integrationsstatistiken följs upp.

– Det är otroligt viktigt eftersom den här typen av projekt ofta blir fristående. Man gör en analys och den blir bara ett ögonblick i tiden. Bra statistik måste kunna följa utvecklingen över tid och inte bara ha ögonblicksbilder, säger han.

– För ländernas regeringar måste detta vara mycket intressanta styrdata genom vilka de kan lära sig lite av varandra. Jag tror till exempel att man bör se på Sverige och fråga vad de har gjort för att somalier som har bott länge i landet har en så mycket högre sysselsättningsgrad än vi ser i Danmark och Norge, säger Vebjørn Aalandslid.