Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Nordisk statistik - botemedel mot falska nyheter i OECD: Politikerna litar för mycket på BNP
OECD: Politikerna litar för mycket på BNP
tema

OECD: Politikerna litar för mycket på BNP

| Text: Björn Lindahl

Har vi den statistik vi behöver för att kunna styra våra samhällen på rätt sätt? Eller har blind tro på viss statistik en del av skulden för att förtroende för myndigheterna rasade efter finanskrisen? Teorin framförs av ekonomerna på OECD.

I en ny rapport ”Beyond GDP” (Bortom BNP), ställer ekonomer som Joseph E. Stiglitz, Jean-Paul Fitoussi och Martine Durand frågan om politikerna stirrat sig blinda på talet för bruttonationalprodukten. De tre har gemensamt lett arbetet i en speciell grupp inom OECD som arbetat med hur ekonomisk utveckling ska mätas.

Efter finanskrisen 2008 tog det bara några år innan tillväxten i USA var lika hög som innan krisen, påpekar de i rapporten. Men BNP-siffran visade ingenting om fördelningen av tillväxten:

- I USA uppskattas 91 procent av alla inkomstökningar under de tre första åren av återhämtningen (2009-2012) ha gått till de 1 % rikaste, skriver ekonomerna.

 En majoritet av hushållen upplevde ingen förbättring alls.

- Det var ett liknande fenomen i Europa, speciellt synligt i de länder som var mest påverkade av krisen. Under samma tre årsperiod av det som antogs vara en återhämtning, hängde den genomsnittliga inkomsten i hushållen i Europa , mätt enligt nationalräkenskaperna, efter tillväxten av BNP.

Ur synk med verkligheten

Om de mätningar som vi litar på inte längre är i synk med hur medborgarna upplever att de har det, kommer en brist i förtroendet till myndigheterna uppstå:

- Vissa argumenterar för att det var det som skedde i USA och många andra industrialiserade länder, när BNP-statistiken sa att ekonomin återhämtade sig, medan folk flest kände att det inte stämde.

Forskarna bakom rapporten har länge argumenterat för att ett nytt mått för tillväxten ska konstrueras, som också visar hur den reella välfärden i landet påverkas. Men är det inte just det som FN är i färd med att göra, med sina mål för en hållbar utveckling?

Jo, medger forskarna, men FN har inte mindre än 17 mål, med sammanlagt 232 globala indikatorer som sedan ska kompletteras med nationella indikatorer för att mäta hur arbetet fortskrider – ”allt för många för att kunna förstås på ett meningsfullt sätt”, anser de.

Grönt BNP

Istället vill forskarna ha en instrumentbräda, med bara några få indikatorer. Det är igen lätt uppgift, varken vetenskapligt eller politiskt. När Joseph Stiglitz arbetade som ekonomisk rådgivare i Clinton-administrationen i USA, argumenterade han för att det skulle införas ett grönt BNP-tal, som tog hänsyn till om miljön förringades vid ekonomisk verksamhet.

Kolbrytning kan till exempel bidra till tillväxten, men har också en negativ effekt, både lokalt på naturen, i form av luftföroreningar när kolet bränns och påverkar klimatet. Föga överraskande slog lobbyisterna från kolindustrin tillbaka och kongressen hotade med att finansieringen av de institutioner som arbetade med det nya sättet att mäta skulle dras tillbaka.

I OECD-rapporten Bortom BNP hävdas det inte bara att de nuvarande BNP-siffrorna överdriver den ekonomiska tillväxten. De siffror som finns underskattar dessutom hur allvarlig den finansiella krisen var.

Färre lärde sig något på jobbet

”Det enklaste att se – och att förstå som något vi typiskt inte klarar av att ta hänsyn till – är ändringarna som sker i humankapitalet. Medan statistiken om humankapital vanligen fokuserar på utbildning, så är det vi lär oss på jobbet lika (eller kanske ännu mer) viktigt.”

När det är hög arbetslöshet så lär sig stora delar av befolkningen helt enkelt ingenting på jobbet. Det är bara indirekt som vi kan få en uppfattning om hur stora förluster detta medför, genom att studera de ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur och den effekt längre perioder av arbetslöshet har på deras samlade livsinkomst.

Forskarna påpekar att när ett företag investerar i utbildning så tas det med i balansräkningen som en positiv post.

På samma sätt bör det göras i nationalräkenskaperna, argumenterar forskarna:

- Om myndigheterna ökar sina utgifter i form av högre investeringar – vare sig det är i människor, teknologi eller infrastruktur – så borde inte landets balansräkning försämras, eftersom tillgångar och skulder ökar med samma belopp. Det är helt enkelt ett misstag att bara se på skuldsidan av balansräkningen, skriver forskarna.

Sammanfattningsvis argumenterar de för att politikerna litade allt för mycket på BNP-talet som en måttstock för hur ekonomin utvecklades och såg därför inte hur krisen 2008 var i färd med att bryta ut. När krisen kom koncentrerade sig politikerna om fel indikatorer och gjorde där bristfälliga politiska val, med allvarliga och långvariga konsekvenser för många människor.

Joseph E. Stiglitz

är en amerikansk samhällsekonom og professor vid Columbia-universitetet. Stiglitz vannn Nobelpriset i ekonomi i 2001. Han har arbetat  med frågan hur BNP ska  bli ett bättre mått på välfärden länge. 


h
This is themeComment