Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Nyanlända kvinnors sysselsättning i OECD: Mer flexibilitet behövs för att kvinnliga flyktingar ska få jobb
OECD: Mer flexibilitet behövs för att kvinnliga flyktingar ska få jobb
tema

OECD: Mer flexibilitet behövs för att kvinnliga flyktingar ska få jobb

| Text och foto: Björn Lindahl

Det finns ett behov av mer flexibla åtgärder för att integrera nyanlända flyktingkvinnor i Norden, enligt OECD. Forskning visar att år av flykt gör att barnafödandet skjuts upp. När kvinnorna är trygga föder de barn – men har då svårt att dra nytta av introduktionsprogram på arbetsmarknaden.

OECD har studerat varför en klart mindre andel av flyktingkvinnorna kommer in på de nordiska arbetsmarknaderna, inte bara i förhållande till de som redan bor i landet, men också i förhållande till de män som kommer som flyktingar.

- Medan männen ganska snabbt ökar sitt deltagande på arbetsmarknaden under de första 5-9 åren efter att de kom, innan deltagandet når sin topp, så sker det en mer blygsam ökning för kvinnorna. Men deltagandet fortsätter att öka 10-15 år innan deltagandet når sin topp, sa Stefano Scarpetta, direktör för sysselsättning, arbete och sociala frågor i OECD, på Nordiska ministerrådets konferens om flyktingkvinnornas etablering på arbetsmarknaden den 13 april.

OECD- studien har ännu inte publicerats, men Scarpetta presenterade en del av resultaten. Att avgöra vilka faktorer som påverkar deltagandet på arbetsmarknaden för en invandrarkvinna är emellertid något av en statistisk mardröm, eftersom det är så många olika aspekter: 

  • Vilket land kommer flyktingen från?
  • Vilken utbildning har hon?
  • Vad har hon arbetat med tidigare?
  • Hur jämställt är det samhälle hon kommer från?
  • Hur påverkar barnafödandet?
  • Vilken hälsosituation har hon? 

De nyanlända flyktingkvinnor har som regel sämre utgångspunkt på alla dessa områden än manliga flyktingar. Den enda ”positiva” aspekten är att färre kvinnor har ansökt om asyl. Kvinnorna utgör 30 procent av de som ansöker om asyl i Europa, men de är 45 procent av flyktingarna. Förklaringen är att männen ofta flyr först och att kvinnorna och barnen kommer senare genom familjeåterförening.

Hög utbildning ger fel jobb?

Även om det är svårt att avgöra vilken faktor som är viktigast har de kvinnor som kommer från mer jämställda länder en större chans att komma ut på arbetsmarknaden. Har de högre utbildning ökar chansen kraftigt – med över 40 procentenheter. Samtidig är risken stor att de får jobb som de är överkvalificerade för.

Eftersom arbetslösheten är låg och välfärden är hög i de nordiska länderna ger det en lite skev bild om man bara fokuserar på skillnaden i deltagande mellan invandrarkvinnor och de som fötts i landet. Extremfallet är Island, där invandrarkvinnorna faktiskt har ett större deltagande på den isländska arbetsmarknaden än vad inhemska kvinnor har på sina arbetsmarknader i 13 av EU:s medlemsländer.

Skillnaden är också stor jämfört med de länder som de flytt ifrån.

Att fly trots allt bättre

- Kvinnoflyktingarna kommer ofta från länder med dåliga utbildningssystem, som har en låg sysselsättning för kvinnor och som dessutom har en stor grad av ojämställdhet. Jämför man flyktingkvinnorna i värdlandet med kvinnorna i ursprungslandet så klarar de förra sig bättre, enligt OECD-studien.

I mottagarlandet får de emellertid mindre stöd än manliga flyktingar, både i form av språkupplärning och i arbetsmarknadsåtgärder.

Men det håller på at ske en omsvängning. I flera OECD-länder som Kanada, Tyskland och Sverige satsas det nu allt mer på riktade åtgärder just mot invandrarkvinnor.

- Statistik från Sverige visar att detta har en positiv effekt för sysselsättningen, även om effekten är mindre för kvinnor med små barn och/eller låg utbildning, säger Stefano Scarpetta.

arkivert under:
Stefano Scarpetta

direktör för sysselsättning, arbete och sociala frågor i OECD (bilden ovan).

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment