Turismen het miljöfråga på Island

 - Jag visste inte, säger de.

Detta är några av de problem som dykt upp på Island i samband med turism. Det finns faror i den isländska naturen och det kan uppstå problem. Turismen har gett Island nya utmaningar.

Rannveig Grétarsdóttir. Foto: privat.

- Det är negativt när våra gäster inte respekterar naturen, men det kan också vara bra för att andra gäster följer våra reaktioner och märker att dåligt beteende inte tolereras, säger Rannveig Grétarsdóttir, verkställande direktör för valsafariföretaget Elding i Reykjavík.

Turistboomen på Island har nått en lugnare takt nu efter det isländska flygbolaget WOW:s  konkurs i våras. Island besöktes av 2,7 miljoner turister i fjol, men det beräknas bli en nedgång i år. Detta delvis på grund av den isländska kronans svängningar men huvudsakligen för att färre utländska flygbolag harflygningar till Island.

Nedgången ger Island utrymme till eftertanke, enligt Rannveig Grétarsdóttir. Hon anser att det är viktigt att använda tiden för att skapa regler och få ordning på tillgängligheten på de olika sevärdheterna i Islands natur.

Saknas framtidsvision

Chefen för nationalparken Snæfellsjökull, Jón Björnsson, säger att Island inte haft infrastrukturen för att ta emot alla de gäster som besökt landet under de senaste åren. Han hävdar att Island använt sina naturresurser på ett oansvarigt sätt; turistföretagen har bara tänkt på vinster och inte tagit hänsyn till naturens hållbarhet eller ortsbefolkningens tolerans.

Jón Björnsson, chef för nationalparken Snæfellsjökull. Foto: privat.

- Det saknas fortfarande framtidsvision inom turismen. Vi saknar fortfarande kunskap inom turistnäringen och på vissa ställen håller lokalbefolkningen på att förlora tålamodet, säger Jón Björnsson.

Generellt sett förstår dock befolkningen på Island hur viktig turismen är för ekonomin och för de enskilda hushållen i landet.

- Turismen inskränker ibland livskvaliteten men ger också intäkter och det förstår det isländska folket, fortsätter han.

Räddningsorganisationen Landsbjörg anser att resebeteendet bland utländska gäster har förändrats. Projektledaren för Landsbjörg, Jónas Guðmundsson, säger att olyckor bland turister proportionellt sett har förminskats, med 2018 som undantag. Men Island måste fortsätta bygga upp infrastrukturen för att styra de utländska gästernas trafik.

- De flesta besökare beter sig på ett rationellt och trevligt sätt med undantag av ett litet antal sociala medier-kändisar, säger han. 

Som en del av att lära upp turisterna till att vara mer ansvarsfulla har turistbyrån Inspired by Iceland lagt ut en video som visar hur man tar säkra selfies. Den har redan setts av nästan en halv miljon personer.

- Vi har inte haft bra infrastruktur, därför har det varit så viktigt att personalen inom turismen varnar turisterna och styr trafiken på de olika platserna, fortsätter han.

Ersättning för skador

Ett uppvaknande har skett hos regeringen på Island. För bara några år sedan hade man inte tillräckligt med parkvärdar men nu har det blivit en stor förändring. Turistmyndigheterna jobbar hårt med att förstärka regelverket, hur man ska skydda och kontrollera trafiken i de olika områdena och hur man ska bötfälla om reglerna inte följs. Naturen har lidit men nu har man åtminstone fått ett verktyg för att stoppa och förhindra att problemen uppstår. Polisen kan kräva ersättning för skador på grund av olagligt beteende i naturen.

- Jag förväntar mig att vi hanterar olagligt beteende i naturen på ett mycket mer bestämt sätt i framtiden. Regeringen har nu förstått hur viktigt det är, säger Jón Björnsson.

Miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson anser att Island har uppnått kontroll över turismens inverkan på naturen. Han berättar att Island just nu investerar i utsiktsplatser, toaletter och stigar för att kunna kontrollera trafiken och gästernas umgänge med naturen. Island ska nu planera för hur turismen och naturen ska kunna samverka utan att det blir en negativ inverkan på miljön. Därefter ska diskussionen tas besökarantalet bör begränsas på vissa platser.

Klimatfrågan är oerhört viktig för Island, samtidigt som flygtrafiken behåller sin betydelse för turismen som Islands största industri. Miljöministern tror att Island kanske får färre utländska gäster men att uppehållen blir längre än tidigare. Flygbolagen erbjuder ockås i många fall koldioxidkompensation.

- Flygtrafiken är det stora koldioxidfotspåret som turismen ger. Hit kan man inte ta tåget, så på det sättet har Island en särställning, förklarar han.

Flygtrafiken ska omorganiseras

Regeringen har redan en klimatpolicy. Island kommer alltid att behöva flygplanen för att kommunicera med utlandet men meningen är använda videokonferenser i större utsträckning än tidigare och att reducera antalet flygningar till utlandet av offentliga tjänstemän, fram tills flygbranschen går över till mer miljövänliga bränslen.

- Allmänheten bör också tänka efter om det är nödvändigt att resa utomlands så ofta som man gör, eller om man kan slå ihop två resor till en, säger Guðmundur Ingi.

Valsafaridirektören Rannveig anser att islänningarna tidigare har behandlat naturen på ett tanklöst sätt, men att befolkningen nu är redo för förändringar i sitt tanke- och handlingssätt. Därför reagerar invånarna starkt när utländska gäster inte behandlar naturen med respekt. Hon anser att Island fortfarande har en lång lista med uppgifter som måste göras för att förstärka Island som turistmål.

- Islänningar är redo att inleda hållbarhet i naturen men vi måste handla snabbare, säger Rannveig Grétarsdóttir och föreslår att det görs en samlad presentation av turismen för den isländska befolkningen så att islänningarna bättre förstår vad turismen handlar om.

Nu ska vi fokusera på naturen

Turistboomen blev som en brottsjö som vällde in över Island. Turisterna strömmade in i landet utan kontroll och utan att befolkningen var beredd att ta emot så många gäster. Islänningarna fick känslan av att turisterna var i vägen. När turismen nu minskar kan regeringen och befolkningen fokusera på hållbarheten i naturen, sorteringen av avfall, att turistnäringen använder förnyelsebar energi. Enligt Rannveig Grétarsdóttir måste man ena befolkningen i kampen för naturen, samtidigt som det uppnås en balanserad förståelse för turismens villkor.

- Inom valsafarin undersöker vi ständigt hur vi kan utveckla oss i framtiden. Vi är fortfarande tvungna att ha dieselbåtar, i alla fall en tid till. Under tiden kan vi arbeta med hur vi kan begränsa verksamhetens inverkan på naturen på andra sätt, förklarar Rannveig.

- Det är så många saker vi islänningar kan förbättra och arbeta med, säger hon.