Angela Davis i Reykjavik: Vi måste se de strukturella krafterna som stöttar våldet

Avsikten med konferensen var att summera vad som skett i världen med kampen mot sexuellt våld och trakasserier sedan den amerikanska skådespelaren Alyssa Milano twittrade för första gången 15 oktober 2017 med hashtaggen #MeToo. Hon var upprörd efter att kvinnliga skådespelare berättat att filmproducenten Harvey Weinstein utsatt dem för sexuella övergrepp. Därför uppmanade hon kvinnor som upplevt något liknande att twittra ”me too”, för att visa hur omfattande det sexuella våldet är.

Det enkla budskapet ”jag också” gjorde att Milanos budskap på kort tid retweetades 23 000 gånger, för att sedan sprida sig till nästan varje land där Twitter är ett stort socialt medium.

Metoo fick också konsekvenser på Island, som tio gånger på rad har toppat World Economic Forums lista över de mest jämställda länderna i världen, det så kallade Gender Gap Index.  

- Att överbrygga könsklyftorna inom ekonomin, utbildning och politiken leder inte nödvändigtvis till mindre våld, påpekade Angela Davis, som var huvudtalare på konferensen, där hon beskrev det sexualiserade våldet som en världsomfattande pandemi.

Hon möttes med stående ovationer av de 800 deltagarna. Davis blev känd för sitt medlemskap i Svarta Pantrarna på 70-talet, en grupp afroamerikaner som med militanta medel kämpade mot rasismen i USA. Hon anklagades för att ha medverkat till en uppmärksammad kidnappning. Efter 17 månader i häktet frikändes hon och blev efter hand en markant feminist och forskare.

Varför tar det så lång tid?

I sitt tal ställde hon frågan varför det tagit så lång tid innan det sexuella våldet uppmärksammades.

- Kvinnor har sagt "me too" en väldigt lång tid. Vi borde ha insett för länge sedan att sexuellt våld och trakasserier är strukturella beteenden, som är djupt ingrodda i kulturer, traditioner och institutioner.

Angela Davis påpekade att det funnits hem för misshandlade kvinnor i 50 år, liksom det organiserats demonstrationer för kvinnornas rättigheter i 50 år. Hon kom ihåg när FN utropade det första internationella kvinnoåret 1975, som senare förlängdes till ett helt decennium. När decenniet avslutades med en konferens 1985 i Nairobi var hon själv på plats.

- Nu har det gått ytterligare tre decennier. Kanske det är dag för FN att utropa ett helt sekel för kvinnorna? frågade hon.

Men solidaritet och kamp har lett till förändringar, även om det inte gått lika fort överallt. Kvinnorna på Island och de övriga nordiska länderna insåg snabbt att de kunde få en mer jämställd ekonomi och mer politiskt inflytande. Island ligger på första plats på World Economic Forums lista över de mest jämställda länderna - medan USA ligger på plats 51.

Stor undersökning på Island

Allt är emellertid inte rosenrött på Island. Några dagar innan konferensen presenterades en omfattande isländsk undersökning om sexuellt våld och trakasserier i arbetslivet, som beställts av Social- och barnminister Ásmundur Einar Daðason.

- För första gången har vi sett på hela arbetskraften och inte bara enskilda yrkesgrupper. Vi kom fram till att 24,9 procent av kvinnorna och 6,8 procent av männen har upplevt sexuella trakasserier, sa Ásta Snorradóttir, som lett undersökningen.

- När vi begränsade frågan till de senaste sex månaderna var det 1,6 procent som upplevt det. Men på frågan om de upplevt oönskat sexuellt beteende under den perioden var det 16,3 procent som svarade ja.

De som utförde trakasserierna var både chefer, kollegor och kunder. För kvinnorna handlade det nästan uteslutande om manliga förövare. För de manliga offren var det i 44  procent av fallen en kvinnlig kollega, och i 21 procent av fallen en manlig kollega.

Gary Baker.

- De talen låter ganska låga, påpekade en av de få männen som talade under konferensen, Gary Barker, som bland annat tagit initiativer till den internationella kampanjen MenCare och som utpekades som en av världens 20 mest inflytelserika personer i jämställdhetspolitik 2017.

- Det finns amerikanska undersäkningar som visar att upp till 60 procent av kvinnorna upplevt sexuella trakasserier.

I sitt tal påpekade han att män också är offer för den kultur av "toxic masculinity", giftig maskulinitet, som skadar såväl samhället som männen själva.

- Pojkar föds inte med den sortens maskuliniteten. När de är 8-15 år svarar de att människor ska vara snälla och trevliga mot varandra. Det är först när pojkarna blir 15 som de börjar svara "att visa känslor gör att du verkar vara vek". 

Gary Barker var också en av initiativtagarna till IMAGES, som är den hittills största undersökningen som gjorts av mäns uppfattning om våld, föräldraskap och jämställdhet.

- 63 procent av männen svarar att de upplevt våld från andra män, sade han.

Angela Davis påpekade att reaktionen i USA på #metoo har varit krav om ännu fler och längre fängelsestraff. Men det finns ett samband mellan våld och instituitionellt våld, asnåg hor. När det institutionella våldet, som fängslingar ökat, går det också ut över kvinnorna. 

-En tredjedel av alla kvinnor i hela världen som sitter i fängelse, sitter i ett amerikanskt fängelse, påpekade hon.

Medan Angela Davis anser att samhällsstrukturerna måste ändras, var en annan veteran från kvinnorörelsen, författaren och forskaren Cynthia Enloe mer intresserad av metoo på mikronivå.

Cynthia Enloe.

- Metoo har gjort oss uppmärksamma på vad som sker på olika arbetsplatser, och fått oss att koppla ihop det vi ser med den stora bilden av hur patriarkatet fungerar. Vad sker i hissarna? Vilka personer undviker att ta hissen tillsammans med vissa andra personer? Vad sker på jobbet efter arbetdagens slut och det bara är några få anställda kvar?

- Vad feminismen har lärt oss är att vi kan inte se den stora bilden om vi inte på allvar försöker förstå de små bilderna. De små, ordinära, vardagliga och skrämmande små bilderna.

- Det ger sällan någon status att ägna sig åt de strategier som kvinnor har för att undvika sexuella trakasserier på jobbet, som när sekreteraren placerar sitt skrivbord så att hon har ryggen mot en vägg. Då kan inte längre männen komma bakom henne och luta sig över henne med sina PM.

Angela Davis varnade för att de små framstegen som görs, som att kvinnor nu leder fyra av de fem största amerikanska försvarsindustrierna, inte behöver vara något att fira.

- Om vi glömmer den ideologiska kampen kan små positiva framsteg för kvinnor i själva verket förstärka de strukturer som upprätthåller den manliga överhögheten. Personer från marginaliserade grupper rekryteras enbart för att de förtryckande strukturerna ska fungera bättre.

- Jag tror att ett av skälen till att vi inte kommit längre i kampen mot sexuellt våld är att vi har en tendens till att individualisera problemet. Vi behandlar det som om det är de enskilda utövarna som är både början och slutet på problemet. Vi reflekterar sällan över vilka strukturella och institutionella krafter som stöttar våldet.

- Från kampen mot rasism kan vi lära oss att om vi bara fokuserar på individen så döms vi till att ständigt återupprepa samma lösningar på problemen.

Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir, som också är jämställdhetsminister, bjöd in Angela Davis som huvudtalare på Metoo-konferensen i Reykjavik.

Enligt Angela Davis finns det en felaktig tro på att det hjälper att bara rensa bort och fängsla de individer som står bakom våldet. Om inget görs med strukturerna,  så kommer bara nya förövare att uppstå. På samma sätt hjälper det inte att bara byta ut män med kvinnor i hierarkierna. 

- Om vi inte utmanar själva innebörden av hierakierna så kommer vi hamna i den situationen där man kan säga att kvinnorna kämpar för rätten att vara lika våldliga som män.

Trots alla svårigheter och att det tar så frusterade lång tid att se framsteg, slutade ändå Angela Davis med att säga att hon inte trodde att det sexuella våldet kommer att fortsätta i all evighet.

- Jag tror att vi kan bidra till att få slut på det könsbaserade våldet. Hur var det till exempel möjligt att eliminera rökning på offentliga platser? När vi först blev engagerade i den här kampen var många av oss rökare. Jag krymper alltid inuti mig när jag ser mig själv i gamla TV-dokumentärer, för jag var en kedjerökare!