Stängda gränser ger arbetslöshet i Strömstad och Årjäng

I Strömstad, en av den svenska västkusten mest attraktiva orter, ligger de stora butikerna öde och gatorna är tomma.

– Här är som en grekisk ö i november, säger kommunstyrelsens ordförande Kent Hansson, socialdemokrat.

Han är djupt bekymrad över hur pandemin och den stängda gränsen mot Norge påverkat orten. Här brukar från påsk och fram till hösten vara fullt av shoppande och övernattande turister och de allra flesta kommer från Norge. De stora köpladorna omsätter vanligtvis mellan 7,5 till 8 miljarder kronor per år. Idag står de tomma och omsättningen har sjunkit med drygt 95 procent. Också hotell och campingar är drabbade. Ett normalt år har hotellen och campingplatserna i Strömstad 800 000 gästnätter per år, men än så länge är anläggningarna i stort sett tomma.

Alla i Strömstad - från räkfiskaren till hotellreceptionisten, påverkas av att gränsen mellan Norge och Sverige är stängd. Foto: Strömstad kommun.

– Vi hör till de orter som drabbats hårdast av de stängda gränserna. Handel och besöksnäringen är våra viktigaste grenar för försörjning och just nu är båda avsågade, säger han.

Det har slagit hårt mot arbetsmarknaden. Mellan 30 och 35 procent av den arbetsföra befolkningen på orten är permitterad eller friställd.

– Företagarna är förtvivlade och kommer gränsen att vara stängd över sommaren går många av företagen omkull. För många sker ju hela årsomsättningen just då, säger Kent Hansson.

Samarbete mellan gränskommunerna

När gränserna stängdes mellan Sverige och Norge, Finland och Danmark försvann på ett ögonblick det som för gränskommunerna under många decennier varit en gemensam marknad för både arbete och varor. Ett av de områdena är värmländska Årjäng. 

– En stor del av vår arbetsmarknad är drabbad av att handeln över gränsen helt har upphört. Det kan jämföras med om en ort skulle förlora ett storföretag, som till exempel Stora Enso på Gruvön, säger Daniel Schützer som är socialdemokrat och Kommunstyrelsens ordförande i Årjäng. 

Daniel Schützer, kommunalstyrelsen ordförande i Årjäng, har väckt uppmärksamhet på andra sidan gränsen - han vill stämma Norge för beslutet att fortsätta kräva karantän för norrmän som rest över gränsen till Sverige.

Politikerna i de kommuner som drabbats värst av de stängda gränserna har på olika sätt försökt att hjälpa företagen på respektive ort. Kommunerna har lättat på, eller skjutit fram, kommunala avgifter. De har uppvaktat sina landshövdingar för att på så sätt få upp frågan om de stängda gränserna på högre nivå i det nordiska samarbetet. De har samarbetat med politikerkolleger på andra sidan av de stängda gränserna och med varandra. Ett exempel är den skrivelse som kommunstyrelsernas ordförande i Eda, Strömstad och Årjäng i slutet av april sände till regeringens samordnare med anledning av Corona-viruset. Där bad de om kontantstöd till drabbade företag, likt norska och tyska regeringarna gett till sina företag. I skrivelsen vädjar de också till regeringen att verka för att gränserna öppnar.

– Jag hoppas att vi åtminstone får till ett regionalt öppnande. Vi har ju inte mer covid-19 smitta här, än på andra sidan gränsen, säger Daniel Schützer.

Årjäng ligger i västra Värmland och har sedan århundranden ett flöde fram och tillbaka över gränsen av människor och varor. I Årjängs kommun arbetspendlar 18,7 procent till Norge. Många av dem arbetar inom hälso- och sjukvård, samt bygg- och anlägg och flera har kunnat fortsätta jobba på andra sidan gränsen med speciella arbetsgivarintyg. Det har inneburit att de kunnat fortsätta jobba i Norge, men med starka direktiv att ta sig direkt till arbetsplatsen i Norge och inte stanna någonstans på vägen dit eller hem.

Gränsen är ett streck på kartan

De stora butikerna vid gränsen, som bruka lockar många tusen norrmän till Sverige för att handla står idag helt tomma, liksom i Strömstad, och många anställda har permitterats. Men också många andra industrier i kommunen är både riktade till och beroende av norska kunder, till exempel bilverkstäder.

"Godis" var ett av svaret när den norska radiokanalen P4 frågade folk på gatan om vad de förband med Sverige. Här är en godisbutik i shoppingcentret i Töcksfors.

Med närheten till Karlstad, och i ännu högre grad Oslo-området har Årjäng, och också andra kommuner längst gränsen, normalt tillgång till en marknad med flera miljoner människor. Daniel Schützer beskriver området som kulturellt sammansvetsat och gränsen som inte mer än ett streck på kartan. Fram till pandemin drabbade världen och gränsen mellan Norge och Sverige stängde i början av april. På ett ögonblick ändrades förutsättningar för arbete, handel och företagande. Enligt intresseorganisationen Svensk Handel har många av butikerna längst hela den 160 mil långa gränsen mellan Sverige och Norge tappat mellan 80-95 procent av sin omsättning.

– Stängningen av gränsen blev ett handelshinder av gigantiska mått. Framförallt för de shoppingcentra som ligger vid gränsen som från en dag till en annan blev folktomma. De stora butiksägarna kan nog klara sig och hämta in förlusten någon annan stans. Värre är det för de små företagen, som också är beroende av norrmännen. Det är deras livsverk som riskerar att gå åt skogen, säger han.

Kritisk till Arbetsförmedlingens stängning

Arbetslösheten har stigit, men ännu inte så dramatiskt just i Årjäng, vilket kommunalrådet förklarar med ett diversifierat näringsliv. I Årjäng ökade arbetslösheten under samma period med 1,3 procent till 6,3 procent. Ändå är det med en viss bävan som Daniel Schützer väntar på arbetslöshetssiffrorna i maj. Att Arbetsförmedlingens kontor på orten lagts ner är olyckligt.

– Jag är ohyggligt kritisk till politikerna som fattat besluten. På sikt kommer det att få betydelse för de som står längst från arbetsmarknaden och för de som har svårt att ta sig till de orter som fortfarande har kontor.

Årjängs kommun har, liksom många andra kommuner i gränstrakterna, tagit till ett helt batteri av åtgärder för att stötta företag på orten. Det rör sig till exempel om borttagna avgifter för vatten- och avlopp, slopade avgifter för bygglov för att stimulera byggandet, att lokala företag gynnas vid upphandling genom krav på hållbarhet och snabbare hantering av fakturor till kommunen. Pengar har också avsatts för att ordna sommarjobb för skolungdomar.

Ett besökssäkert Strömstad

I Strömstad satsar man också på att skapa ett besökssäkert Strömstad, bland annat genom att anställa Corona- eller trängselvärdar, som ser till att avstånd respekteras på alla mötesplatser. Det satsas också extra på städning och hygien.

– Vi vill visa att vi tar rädslan för smittspridning på allvar, även om vi knappt haft någon smitta här, säger Kent Hansson.