Arbetslösheten ökar i Norden på grund av coronakrisen

För den som vill följa vad som sker på arbetsmarknaderna i Norden har Nordiska ministerrådet lagt ut en länksamling som du finner här: Länksamling till  arbetsmarknadsläget.

Det är emellertid knepigt att jämföra arbetslöshetsstatistiken mellan länderna i nuläget eftersom åtgärderna är så olika. Nya former av stöd, som i Danmark, införs som innebär att staten tar en stor andel av lönekostnaderna om arbetsgivaren låter bli att permittera anställda. 

I diagrammet under har vi samma årsgenomsnitt för AKU-ledigheten i alla de nordiska länderna för åren 2015 – 2019. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för ländernas respektive befolkning i åldern 15–74 år. 

För arbetslösheten i dagsläget är det svårare eftersom det olika länderna valt olika strategi. Tar man det som registreras som arbetslöshet enligt vad som rapporteras på traditionellt sätt har den ökat med:

• Danmark: 31 763 fler arbetslösa 8 – 26 mars, jämfört med samma period året innan.
• Finland: 17 600 fler arbetslösa och permitterade, fram till 29 mars.
• Island: arbetslösheten har ökat från 7 400 till 10 200. 
• Norge: 270 000 fler personer har blivit arbetslösa de senaste par veckorna.
• Sverige: Antalet arbetslösa ökade med 57 000 i februari.

Med dessa siffror ser det ut så här i ett diagram:

Diagrammet visar arbetslösheten mätt med AKU 2015 - 2019. Talen för 2020 är inte jämförbara eftersom de baserar sig på andra källor. De ska därför bara ses som en indikation på hur allvarlig coronakrisen kan bli om den blir långvarig. 

Den mest dramatiska utvecklingen för arbetslösheten är det i Norge. Där har myndigheterna stängt stora delar av handelsnäringen, kontaktnära tjänster som inte är samhällskritiska som frisörer och kosmetologer. I vissa städer som Oslo, har också all servering av alkohol förbjudits.

Frischsenteret har tillsammans med forskare från NAV och SSB gjort en registerstudie i rekordfart över det som skett. På 72 timmar kopplades information från databaser över befolkningen tillsammans med uppgifter från välfärdsmyndigheten NAV.

Utvecklingen sköt fart efter att regeringen ändrade reglerna för att ansöka om arbetslöshetsersättning, så kallade dagpengar.

Regeringens ändringar innebär bland annat att 100 procent av lönen betalas ut från dag 3 till dag 20. Arbetsgivarperioden, då arbetsgivarna står för hela kostnaden, minskades från 15 till 2 dagar.

På två veckor ökade arbetslösheten från 2,3 till 10,4 procent, när 260 000 personer ansökte om stöd. Butiksmedarbetare var den grupp med högst antal nya arbetslösa, ungefär 18 000 kvinnor och 7 500 män. Servitörer, frisörer, kockar, lokalvårdare, receptionister och chaufförer var andra stora grupper. Frisörer och kosmetologer är de yrken som har den högsta andelen arbetslösa, 60 procent.

Trepartsavtal i Danmark

I Danmark har regeringen varit minst lika sträng i de begränsningar som lagts på näringslivet. Men där har bara arbetslösheten ökat med knappt 32 000 personer. Förklaringen är att det snabbt förhandlades fram ett trepartsavtal som innebär att staten betalar 75 procent av lönen för de som har jobb som hotas. Arbetsgivarna betalar 25 procent av lönen, medan den anställde bidrar med att fem semesterdagar försvinner i år.

På danska kallas detta för en ”midlertidig lønkompensationsordning for fyringstruede medarbejdere”, det vill säga en tillfällig åtgärd för permitteringshotade medarbetare.

Illustration från det danska finansdepartementets information om trepartsavtalet.

Avtalet gäller från den 9 mars till den 9 juni i år. Den omfattar alla företag och verksamheter som riskerar att avskeda 30 procent av sina anställda, eller om mer än 50 anställda riskerar att avskedas. En övre gräns har satts på 30 000 danska kronor per anställd i privata verksamheter. Företagen som tar emot kompensationen måste avstå från att permittera anställda.

Än så länge är det för tidigt hur många danskar som är ”trefjärdedels” arbetslösa. Men enbart den första veckan ansökte 10 000 företag om att få stöd. Avtalet håller de officiella arbetslöshetstalen på en lägre nivå än i Norge.

I alla de nordiska länderna har regeringarna fått igenom stora stödpaket till utsatta näringar. Eftersom Sverige har valt en mer frivillig linje i sina åtgärder för att bromsa coronasmittan, har konsekvenserna för näringslivet blivit mindre. Men ser man på antal personer som varslats har antalet ökat med med 36 800 till och med den 29 mars.

Förhandlingar innan permittering 

I Finland måste arbetsgivare som vill permittera anställda först inleda samarbetsförhandlingar med facket. Enligt Arbets- och näringslivsministeriet är det mer än 300 000 människor som hittills berörts av samarbetsförhandlingar. Arbetslösheten förväntas därför öka kraftigt. Den 4 april stängs också alla restauranger i Finland.

Den näring som drabbats hårdast globalt är turismen. Gränserna har stängts för alla former av resor som inte är strängt nödvändiga. Det fick omedelbart konsekvenser för de nordiska flygbolagen – SAS, Norwegian och Finnair. Även flygplatserna drabbas. Huvudflygplatsen i de olika länderna hör till de allra största arbetsplatserna. På Kastrup utanför Köpenhamn arbetar 22 100 personer i vanliga fall i tusen olika företag.

Turismen viktigast i Island

Island är det land där turismen har betytt mest för. 2018 rapporterade OECD att turismen gått om fisket som den viktigaste näringen. Som mest stod turismen för åtta procent av bruttonationalprodukten (bnp) och 14 procent av arbetskraften arbetade med turism. Nedgången började emellertid redan innan corona-epidemin, när lågprisflygbolaget Wow gick konkurs i början av 2019. Det hade fraktat en stor andel av turisterna som kom till Island. 

I de övriga nordiska länderna står turismen för knappt två till drygt tre procent av bnp. Efter att coronaepidemin bröt ut har turismen till Island i princip upphört.

Den isländska regeringen har i sitt stödpaket bland annat lovat att staten tar kostnaden för de som tvingas arbeta deltid, så att de ska få 75 procent av den ordinarie lönen.