Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2021 i Tema: Språkets roll för jobbet i Åland gav språksprång för finska Maria
Åland gav språksprång för finska Maria
tema

Åland gav språksprång för finska Maria

| Text: Bengt Östling, foto: privat

Ökat självförtroende, glada upplevelser med andra Nordjobbare och nyttig språkträning. Det är Maria Karjalainens främsta minnen från tiden som Nordjobbare. Hon jobbade på Åland, tillräckligt exotiskt för en helfinsk student från Rovaniemi i norra Finland.

Liknande upplevelser har många av de drygt 30 000 nordiska ungdomar som har jobbat i Nordjobb sedan starten år 1985. 

Ett sommarjobb bortom arbetslösheten i hemlandet kan vara viktigt, liksom arbetspraktiken efter studierna - eller den första egna lönen. Men många berättar också nostalgiskt om fina nordiska upplevelser, som de annars hade blivit utan. 

Maria Karjalainen nämner för egen del det unika midsommarfirandet på Åland.  Men det kan också vara valsafari med de andra nordjobbarna på Grönland, eller allsång tillsammans på Skansen i Stockholm. Det är minnen som blir kvar, säger hon.

Foto: Privat

Midsommarafton på Åland.

Sommaren 2018 hittade Maria Karjalainen, som då var 21 år, inget sommarjobb i sin hemort Rovaniemi eller studieorten Uleåborg. Hon hade hört talas om Nordjobb tidigare. Men då var tröskeln för hög, som den är för många finskspråkiga ungdomar.

Vid det laget hade Maria Karjalainen börjat studera vid Uleåborgs universitet. Hon sökte och fick via Nordjobb ett sommarjobb som servitris i en restaurang utanför Mariehamn på Åland. Hon hade ingen arbetserfarenhet från branschen, men ville utmana sig själv utanför bekvämlighetszonen, säger hon.

Åland är enspråkigt svenskt även om det är en del av Finland. Många turister besöker Åland på somrarna, huvudsakligen från Sverige, men också från Finland. Därför finns det plats för många säsongsarbetare inom just turismen. Många av Nordjobbs arbetsplatser har funnits inom turismen.

Kulturskillnader på svenska

Maria Karjalainen fick för första gången träna svenska i vardagen på det åländska jobbet. Det gav säkerhet på språket, som hon hade läst i skolan, men kände sig osäker på.

 Foto: Privat

Maria Karjalainen framför Bomarsundsmuseet på Prästö. Bomarsund är en ruin av ett ryskt befästningsverk från tiden mellan 1832 och 1854 då det sprängdes av de brittisk/franska styrkorna efter ett slag där. 

Hon visste också att hon behövde svenskan senare. Följande vår skulle hon bli utbytesstudent vid Stockholms universitet, där hon studerade antikens kultur och samhällsliv.

Kulturskillnaderna mellan Åland och norra Finland var inte så stora som om hon hade jobbat i Danmark eller Norge, noterar hon. Men skillnader fanns. Den åländska skärgårdsmiljön var mycket annorlunda än hemorten i finska Lappland.Hon såg hur det lilla Åland fungerar i samhörighet. Det svenska språkets dominans på Åland och de svenska mediernas betydelse blev klara.

Utveckling och Nordenintresse

Själva sommarjobbet är kanske inte det viktigaste för Nordjobbarna. Maria Karjalainen berättar mer om nya upplevelser och självsäkerhet på flera språk.

Framstegen gav ökat självförtroende och känslan av att kunna lyckas med mer.  För henne uppfylldes förväntningarna på Nordjobb. 

Maria Karjalainen uppfyller också Nordjobbs målsättning om att öka intresset för det nordiska samarbetet bland arbetstagarna senare i livet. Idag är Maria Karjalainen aktiv i Pohjola-Nordens ungdomsförbund, både i Uleåborg och på finländsk riksnivå. Hon är också aktiv på nordisk nivå i Föreningarna Nordens Ungdomsförbund.  

- Nordiska arbetserfarenheter skulle vara nyttiga för alla, säger Maria Karjalainen.

Det ger möjlighet att lära sig nytt, utveckla språkkunnandet och få nya perspektiv. 

Man måste inte åka långt bort

- Visst finns det olikheter i Norden, men det är lätt att flytta och anpassa sig i de nordiska grannländerna. Nordjobb är en strålande möjlighet för de unga i Norden, och det borde få mer uppmärksamhet, säger Maria Karjalainen. 

Hon upplever det också som ett säkert sommarjobb, på mer än ett sätt. Också bostaden, praktisk hjälp och samhörigheten ingår ju i paketet.

I Finland finns det många som anser att svenskan är ett så litet språk att det inte behövs, utan skolan borde gå direkt på de stora världsspråken, börjande med engelskan. 

Det håller Maria Karjalainen inte med om. Nordisk arbetslivserfarenhet är inte heller mindre värd än arbetspraktik som skaffas längre bort i världen. En ny miljö ger alltid nya och nyttiga erfarenheter, säger Maria Karjalainen.

Engelskan är nu det viktigaste främmande språket i Finland. Men det ger mervärde att klara sig på svenska eller skandinaviska. Via språket kommer man djupare i kulturen, där språket utgör en viktig del, säger Maria Karjalainen.

Att kunna språket i arbetslandet ger bättre möjligheter till kontakter och kunskaperna uppskattas av dem man möter. Många nordiska företag har verksamhet också i Finland. Därför ger nordiska språkkunskaper nytta också på den finländska arbetsmarknaden.

- Tack vare Nordjobb-sommaren fick jag senare ett drömsommarjobb i Finland, för att jag hade den extra svenskspråkiga erfarenheten, berättar Maria Karjalainen.

Det sommarjobbet i sin tur har gett flera möjligheter. Åtminstone jag ser svenska språket som en viktig faktor för framtida framgångar, säger Maria Karjalainen.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment