En högre växel i gränshinderrådet ska riva gränshindren

Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet 2024 är Anders Ahnlid också ordförande i Gränshinderrådet.

- Jag blev väldigt glad när jag fick frågan om att representera Sverige i Gränshinderrådet och får möjlighet att bidra till att göra det enklare för människor och företag att verka i hela Norden. Jag tror jag har en del att erbjuda och jag har ju också mina medarbetare som kan stödja mig i det här arbetet, säger Ander Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium.

Kommerskollegium är en av Sveriges äldsta myndigheter och bildades på initiativ av drottning Kristina 1651. På väggen i Anders Ahnlids rum hänger den historiska första instruktionen,  skriven med sirlig handstil och väcker fantasier om vad 400 års handel betytt för Sverige och vilka allianser som bildats under århundradena.

Handelspolitik har varit den röda tråden

 Anders Ahnlid beskriver sin väg till att bli representant i Gränshinderrådet som lång och vindlande. Första jobbet efter utbildning var på Kommerskollegium. Därefter följde 35 år på Utrikesdepartementet, bland annat som OECD- och EU-ambassadör. Han har också varit ambassadör i Finland under fyra år.

Anders Ahnlid har en lång erfarenhet inom det svenska utrikesdepartementet. Men första jobbet efter utbildning var på Kommerskollegium.

Handelspolitiken har under alla år varit en viktig del av hans arbete och han beskriver ett omfattande nordiskt handelspolitiskt samarbete både innan och efter Sveriges EU-medlemskap. Genom sitt arbete ser han hur gränshinder ställer till det, men också att mycket går att lösa.

På Kommerskollegium finns Solvit som är EU:s motsvarighet till gränshinderrådet och dit enskilda medborgare kan vända sig när det är problem med de fyra friheterna. Ett exempel är Rönnbäcks Fisk i Pajala som ville sälja fisk i Finland, men fick nej på grund av andra livsmedelsbestämmelser. Genom Solvit kunde problemet lösas och fiskhandlaren säljer nu sin fisk också i Finland, vilket var avgörande för att företaget skulle överleva.

En prioriterad fråga under svenska ordföranderådet

Anders Ahnlid uppdrag i Gränshinderrådet är fortfarande ganska nytt. Rådets uppgift är att arbeta för fri rörlighet för individer och företag i Norden och att lyfta de hinder som finns för den fria rörligheten och verka för att lösa dem tillsammans med både politiker och tjänstemän.  I samband med utnämningen tryckte samarbetsminister Jessica Roswall på betydelsen av att accelerera arbetet med att riva gränshinder för att nå visionen om Norden som världens mest integrerade och hållbara region 2030.

- Detta är en prioriterad fråga för regeringen, inte minst också under det kommande svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, säger Jessica Roswall i ett pressmeddelande den 27 september 2023.

 Så vad betyder det då att lägga in en högre växel i Gränshinderrådets arbete?

 - Vi vill förankra behovet av integration mellan de nordiska länderna på politisk nivå, så att det blir mer än vackra ord i högtidstal. Det är viktigt att det prioriteras politiskt så att vårt arbete med gränshindren kan bli verkstad, det vill säga åstadkomma konkreta resultat, så att problemen blir lösta, säger Anders Ahnlid. 

De nordiska länderna är viktiga handelspartners – och viktigast för Sverige
Att främja rörlighet för människor, varor och tjänster har varit och är en viktig del i hans arbete, vilket nu förstärks i arbetet med Gränshinderrådet. 25 procent av Sveriges utrikeshandel sker med de nordiska länderna, särskilt med Norge som tillsammans med Tyskland är Sveriges viktigaste exportland. Alla de nordiska länderna bedriver mycket handel med varandra, men allra viktigast är den för Sverige som har större andel handel med de övriga nordiska länderna än de andra. Tillsammans utgör de nordiska länderna, med sina 27 miljoner invånare, den femte största ekonomin i Europa.

Jordgloben kan symbolisera Anders Ahnlids många internationella uppdrag. Han har vaiti både EU- och OECD-ambassadör och var också ambassadör i Finland i fyra år.

- Det är ju väldigt positivt att alla fem nordiska länder är med i EU:s inre marknad, som ju också omfattar Norge och Island genom EES-avtalet. Däremot är Norge och Island inte med i tullunionen och det skapar utmaningar, till exempel genom de långa köer av långtradare som vi fortfarande kan se vid Svinesundsbron, summerar Ander Ahnlid.

Anders Ahnlid började som generaldirektör på Kommerskollegium 2020 och följde den tillbakagång av integrationen i Norden som skedde under pandemin. Med sitt nordiska perspektiv, tog han initiativ till utredningen ”Ökad integration och förbättrad fri rörlighet i Norden”. Den tar upp vad som krävs för en starkare nordisk integration och publicerades i mars 2022. Nyligen publicerade också nordiska Gränshinderrådet publikationen ”Arbejde på tvaers i Norden”, som ger förslag på förenkling av skatteregler med fokus på ökad rörlighet så att det blir lättare att arbeta på distans även för gränspendlare.

Pandemin utmanade den nordiska integrationen

Bakgrunden var att den naturliga rörligheten inom Norden prövades hårt under pandemin. Plötsligt var inte möjligheten att resa över gränserna fri och många av dem som hade anställning i ett land och plötsligt tvingades sitta hemma och jobba fick stora problem.

- Pandemin visade väldigt tydligt vilka stora kostnader det blir när man går åt olika håll i de här frågorna och hur stora effekterna blev. Hela pandemin var ju väldigt negativ, men om det onda hade något gott med sig så tror jag att det blev tydligare att vi måste samarbeta och lösa problem gemensamt.

Gränshinderrådet har fyra formella möten per år och består av tio representanter för alla de nordiska länderna, de självstyrande områdena, Nordiska Ministerrådet och nordiska rådet. Det har funnits sedan 2014 och arbetar idag efter ett mandat från 2022 med prioriterade teman –skatter, digitalisering, gränsregional statistik, folkbokföring  och pension. Enligt detta mandat ska rådet också lösa fem till åtta gränshinder per år inom områdena arbetsmarknad, sociala frågor, utbildning och näringsliv samt verka för harmonisering av de fem temana.

Anders Ahnlid framför porträtt av de som tidigare varit chefer för Kommerskollegium - en imponerande samling.

- Det är ett effektivt och bra sätt att arbeta på, anser Anders Ahnlid.

Under 2024 kommer ministerrådet att genomföra en strategisk genomlysning av gränshinderarbetet i stort.

- Det är viktigt att vi ser integrationen i ett vidare perspektiv och därför är det angeläget med teman, så att vi inte fastnar på detaljnivån. Målet med rådet är ju att bistå regeringarna och nå statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och bäst integrerade region 2030 och för att komma framåt behöver vi uppbackning från ansvariga ministrar, säger Anders Ahnlid.

Till sin hjälp har Gränshinderrådet de informationstjänster som ofta fångar upp konkreta gränshinder, de samarbetar med ministrarna i respektive länder, nationella myndigheter och parlamentariker. De har också kontakter med den operativa nivån för att smidigare kunna lösa problem genom de som handlägger dem.

- Arbetet har ju pågått länge och vi har kommit en god bit på väg, men det är uppenbart att beskattningsreglerna för enskilda medborgare som bor i ett land och arbetar i ett annat fortfarande är utmanande och onödigt besvärliga. Det finns stora vinster om man kan förenkla för medborgarna som bor i ett land och jobbar i ett annat, säger Anders Ahnlid.

Exemplen på att mycket fortfarande behöver göras är många. Nyligen väckte Sveriges Radio frågan om tredjelandsmedborgares rätt att arbeta i annat nordiskt land. Det var arbetssökande i Malmö, som både efterfrågades av arbetsmarknaden i Köpenhamn och som själva gärna ville pendla till den danska arbetsmarknaden. Eftersom tredjelandsmedborgare bara har uppehållstillstånd för ett land gäller inte den fria rörligheten mellan de nordiska länderna dem. Frågan har tagits upp i gränshinderrådet, men ännu inte fått en lösning..

- Detta är en angelägen fråga. Köpenhamnsområdet, eller Greater Copenhagen, dit Malmö räknas är ett väldigt dynamiskt område och en bra region att samverka i. Då behöver man dra nytta av tillgänglig arbetskraft och då borde även tredjelandsmedborgare ges möjlighet att bidra, , säger han.

Nordiskt samarbete kring införande av EU-regler

Anders Ahnlid ser också gärna ett samarbete inom Norden när det kommer nya EU-regler som ska omfattas av alla länderna.

- Där borde vi ställa oss frågan om vi kan införa reglerna så gemensamt som möjligt och att man alltid ställer sig frågan hur de nya reglerna förhåller sig till våra nordiska grannar. Vi måste ju följa reglerna för EU:s inre marknad, men inom ramen för dessa kan en region visa vägen och visa möjligheten att driva integrationen framåt. . Här kan Norden bli en spjutspets, säger Anders Ahnlid.

Både pandemin och dagens oroliga omvärld, anser han kan öka den nordiska viljan att komma samman.

- Unikt är också att vi för första gången på många hundra år snart kommer att vara med i samma försvarsunion. Det nordiska försvarssamarbetet har ju utvecklats under senare år, men kan utvecklas ännu mer när vi är med i samma Nato-familj. Och ju starkare ekonomiskt vi blir genom ett integrerat Norden, desto bättre blir vi på att försvara vår frihet, säger Anders Ahnlid.