Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Nye grep i kampen for likestilling i Norden i Kvinnorna stärker makten i Norge - bottennotering för Finland
Kvinnorna stärker makten i Norge - bottennotering för Finland
linkpages

Kvinnorna stärker makten i Norge - bottennotering för Finland

| Text och grafik: Björn Lindahl, foto: Thomas Nilsson, VG

När Norges statsminister Erna Solberg mötte världens mäktigaste man hade hon också med sig den första kvinnliga norska utrikesministern någonsin, Ine Eriksen Søreide. Norge toppar fortfarande AiN:s Jämställdhetsbarometer med råge, medan Finland har färre kvinnor i maktpositioner än vad något nordiskt land haft på 19 år.

2017 var året när #metoo blåste som en stormvind över världen och speciellt in i Norden. Men har det blivit några politiska konsekvenser? Arbeidsliv i Nordens årliga jämställdhetsbarometer, som ser på om det är en kvinna eller man på 24 olika maktpositioner i varje land, visar små, men ibland historiska förändringar.

Norden 8 mars 2018Varje år delar vi ut 200 poäng, 40 per land. De 24 maktpositionerna ger lite olika poäng, från ett poäng för en vanlig minister till fem för statsministern. Den dagen kvinnorna får 100 poäng i hela Norden eller 20 i ett av länderna anser vi att jämställdhet uppnåtts på detta, om än begränsade, fält.

Mättidpunkten är kvinnodagen den 8 mars. I fjol fick kvinnorna i Norden 64 poäng.  I år blir det tack vare den nya regeringen i Island, med Katrin Jakobsdottír som statsminister, ett poäng mer. Resultatet blir därmed 65. Det slår inte rekordet på 67 poäng från 2015 men är det näst högsta resultatet.

Norden har med Erna Solberg och Katrin Jakobsdottír, två av Europas sex kvinnliga statsministrar. De fyra andra länderna med kvinnliga ledare är Tyskland, Storbritannien, Rumänien och Serbien.

Kvinnorna har mest makt i Norge

Det enda landet som hittills har kommit över 20 poäng i vår jämställdhetsbarometer är Norge. Det klarar den gränsen även i år, men tappar tre poäng och får därmed 21 poäng.

Orsaken är att det norska LO sedan 11 maj 2017 har en manlig ledare, Hans-Christian Gabrielsen. Han tog över efter Gerd Kristiansen. I vår barometer, som framförallt ser på arbetslivet och de ministrar som samarbetar i Nordisk ministerråd, får LO-ledaren fyra poäng.

Norge 8 mars 2018Norge fick å andra sidan under året sin första kvinnliga utrikesminister någonsin, med Ine Eriksen Søreide. Hon utnämndes den 20 oktober i fjol, och posten ger 2 poäng. Eftersom hon samtidigt slutade som försvarsminister och där efterträddes av en man, ger det bara ytterligare ett poäng.

Andra ändringar i regeringen påverkade inte hur många poäng Norge får.

Aldrig tidigare har kvinnorna haft så mycket makt som i den nuvarande norska regeringen. Det är kvinnor på tre av de viktigaste posterna: Statsminister, finansminister och utrikesminister.

Den 17 januari i år gjordes det dessutom en större regeringsombildning där partiet Venstre togs med i regeringen. Det finns därmed tre kvinnliga partiledare i regeringen: Erna Solberg, Høyre, Siv Jensen, Fremskrittspartiet och Trine Skei Grande, Venstre. Situationen påminner om den som var i Danmark från oktober 2011 till februari 2014. Då ledde Helle Thorning Schmidt en regering med Socialdemokratiet, Det Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti, som alla hade kvinnliga partiledare. I den danska regeringen var emellertid både finans- och utrikesministern män.

Norge är också det land där #metoo fått störst politiska konsekvenser. Trond Giske, som tillsammans med Hadia Tajik var vice partiledare i Arbeiderpartiet, anklagades för att uppträtt kränkande mot ett antal unga kvinnor. I januari i år lämnade han därför posten som vice partiledare och även rollen som finanspolitisk talesman för Arbeiderpartiet i Stortinget.

Även Høyre, Fremskrittspartiet och Venstre har drabbats av #metoo-avslöjanden.

Finland med bara tre poäng

Motsatsen till Norge i vår jämställdhetsbarometer är Finland. Där präglas det politiska livet av små förändringar. President Sauli Niinistö återvaldes den 28 januari i år för en ny sexårsperiod, med 62,7 procent av rösterna.

Finland 8 mars 2018Statsminister Juha Sipiläs regering hade den 21 februari suttit i 1 000 dagar.  Sex av regeringens 17 medlemmar är kvinnor, däribland kommun- och reformminister Anu Vehviläinen, som varit minister längst av alla i regeringen, 2526 dagar, eftersom hon även deltagit i tidigare regeringar. Men de enda kvinnliga ministrarna bland de 13 poster vi mäter är utbildningsministern Sanni Grahn-Lassonen, socialministern Pirkko Mattila och kommunikationsministern Anne Berner. Det ger tre poäng. Finland fårinte fler poäng eftersom det varken finns några kvinnliga ledare på de poster vi mäter i arbetslivet och på symboliskt viktiga områden.

I fjol räddade Sanni Grahn-Lassonen ett extra poäng eftersom hon då var både utbildnings- och kulturminister. Men den 5 maj 2017 fick hon avstå från kulturministerjobbet. Det är 19 år sedan ett nordiskt land fått så få poäng.

Nästan regeringskris i Sverige

Sverige 8 mars 2018I Sverige var det snudd på regeringskris i juli 2017, när det avslöjades att kommunikationsministern lagt ut driften av sekretessbelagda datasystem till länder som Serbien. Kommunikationsministern Anna Johansson tvingades avgå och ersattes med Tomas Enerot. Därmed förlorar Sverige ett poäng i jämställdhetsbarometern och hamnar på 14 poäng.

I övrigt har det inte varit några skillnader i könsfördelningen, även om en del maktpositioner har bytt person.

Svensk Näringslivs ordförande Leif Östling avgick i november 2017 efter uttalanden om skattepolitiken. En ny ordförande kommer att väljas i maj 2018. Fredrik Peterson har valts som ordförande fram till dess.

En ny polischef, Anders Thonberg, har också utnämnts.

Danmark 8 mars 2018Stabilt i Danmark

Även i Danmark har det varit stabilt. Lars Løkke Rasmussens regering når upp i 40 procent kvinnlig andel, med nio av 22 ministrar som är kvinnor. Men de tyngsta posterna förbehålls män och i vår mätning får den danska regeringen inte fler poäng än den finska, bara tre.

Med Lizette Risgaard som LO-ledare och Bente Sorgenfrey som leder tjänstefacket FTF, får Danmark 12 poäng, samma antal som i fjol. Danmark har också det enda kvinnliga statsöverhuvudet i Norden, Dronning Margrethe.

Isländskt maktskifte

Som nämnt inledningsvis är det Island som ökat mest, från 9 till 14 poäng. Den koalition statsminister Katrin Jakobsdottír leder består av hennes eget parti, Vänsterpartiet – de gröna, Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Island 8 mars 2018Vid årsskiftet införde Island en ny jämställdhetslag, där alla verksamheter med mer än 25 anställda måste visa att lönerna inte fördelas orättvist mellan könen.

#metoo har också präglat den isländska debatten, med upprop från yrkesgrupper som skådespelare och präster. 300 kvinnliga politiker på olika nivåer skrev i november 2017 under ett upprop och berättade anonymt om olika sorts sexuella trakasserier.

Du kan läsa hela jämställdhetsbarometern här:

Så här mäter vi

Att ha 50 procent kvinnor i en regering kan ge intrycket av att jämställdheten har uppnåtts. Men det handlar också om vilka positioner kvinnorna innehar.

Vi har fördelat 200 poäng, 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet.

Vi har sett på 13 ministerposter. De ger vardera ett poäng bortsett från statsministern (5) poäng, finansministern (3) och utrikesministern (2).

Vi har också tagit med ledarna för de största fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna:

LO-ordförande (4), tjänstemannafackordförande (2), akademikerfackordförande (2), arbetsgivarordförande (2) och arbetsgivar-vd (2).

Samt sex viktiga symbolpositioner:

Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare

Statsöverhuvudet, får tre poäng, medan de övriga får ett var. Vi har inte tagit med ledare för stora företag, eftersom de inte utses genom en demokratisk process. 

För Island har det gjorts några anpassningar. Eftersom det bara finns sju departement har några ministrar fått extra poäng i Island, som därmed också har maximalt 40 poäng.

Förbehåll

Jämställdhetsbarometern mäter vem som har makten kl 08.00 den 8 mars varje år. Det kan ske oförutsedda ändringar innan dess. I så fall justeras barometern.

h
This is themeComment