Så kan privata investerare tjäna på integrering av invandrare i Finland

Det finländska SIB-programmet för integration är det största i Europa, med 14,2 miljoner euro.

Målet är att 2 500 personer ska få ett jobb innan utgången av 2022. Hittills har 150 personer fått jobb.

Initatiativet till SIB-programmet kom från arbets- och näringsministeriet samt Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet.

Men det är en fondförvaltare som inriktat sig på sociala investeringar, Epiqus, som administrerar hela programmet.

Staten har alltså utlokaliserat både genomförandet och finansieringen av försöket till privata aktörer. De offentliga arbets- och näringsbyråerna (som tidigare hette arbetskraftsbyråerna) spelar emellertid en viktig roll som samarbetspart i programmet. Förhoppningen är att staten i längden ska tjäna på programmet genom att det blir fler skattebetalare.

Via lotteri till språkutbildningen

SIB-programmet är ett komplement till de integrationsvägar som asylsökande och invandrare följer i offentlig regi. Den avgörande skillnaden är att ett deltagande i SIB baserar sig på frivillighet.

När en arbetslös person gett sitt samtycke att delta utförs ett slags Green Card-lotteri. 70 procent väljs med i programmet medan 30 procent får lov att söka jobb via samhällets övriga kanaler.

De som antas till programmet får sedan genomgå en språkutbildning i finska med fokus på yrkeslivets vokabulär. Den kan vara i allt från några dagar till fyra månader, enligt individens behov. Deltagarna får sedan inrikta sig på de branscher där de helst vill söka arbete.

Jama-Farhan Abdi kom för knappt nio år sedan till Finland från Somalia och har läst finska via SIB-programmet sedan september 2017. Han hör till dem som lyckats få jobb, om än i en annan bransch än den han först hoppades på.

– I Somalia jobbade jag som barberare i över sex år; det är något jag är bra på. Men här i Finland är det inte lätt att starta en frisörsalong. Det behövs en massa tillstånd och startkapital, säger han.

– När jag hörde om SIB-programmet var jag först intresserad av jobb inom byggbranschen, till exempel att städa på byggen. Men det fanns inte några sådana jobb för mig. Så jag har istället jobbat som köksassistent, berättar Jama-Farhan Abdi.

150 har fått jobb hittills

Ett tiotal finska företag är med i SIB-integrationsprogrammet och erbjuder arbetsmatchningstjänster. På Epiqus ab, som administrerar hela programmet, understryker Jussi Nykänen att syftet inte är att skapa nya jobb.

– Med hjälp av investerarnas pengar köper vi tjänster av ett antal serviceleverantörer. Deras uppgift är dels att erbjuda skräddarsydd språk- och kulturutbildning åt de invandrare som valts med i programmet, dels att leta reda på jobb. Redan från början tar vi reda på vilka kunskaper och intressen personerna har, säger Jussi Nykänen.

Hittills har omkring 150 personer fått jobb. Målet att sysselsätta totalt 2 500 personer i slutet av 2022 kan se svårt ut, men på Epiqus tror man att antalet sysselsatta ökar i och med att programmet utvidgas till fyra nya regioner under året.

– I nuläget är närmare 500 personer med i vårt program. De som inte i nuläget är i arbetslivet deltar i våra utbildningar. De får förhoppningsvis inom en snar framtid ett arbete, säger Nykänen.

Ett av de företag som knutit avtal med programmet är Hanken & SSE, som erbjuder utbildning, arbetspraktik och söker jobb åt akademiskt utbildade invandrare. Ett annat är Biisoni, som fokuserar på att hitta arbete åt arbetssökande inom exempelvis servicesektorn.

Tatu Lintukangas är VD på företaget Entry Education. Det sköter språkutbildningen åt de invandrare som försöker få jobb via Biisoni.

–Den största fördelen med SIB-programmet är flexibiliteten. Det innebär att vi kan skräddarsy utbildningar enligt individens behov. Om vi märker att en person som kommit med i programmet inte behöver sitta på språklektioner i fyra månader, ja då bygger vi en annan modell åt honom eller henne. Jag har själv råkat på en person som satt med på språklektionerna i en dag, sedan anställde jag honom till mitt eget företag som utbildare. 

– Det vanligaste upplägget är att vi försöker ordna så många arbetsintervjuer som möjligt åt våra deltagare. Det kan handla om att vår samarbetspartner Biisoni fått reda på att ett företag behöver arbetskraft. Då säger de "välj ut fem personer som kunde vara lämpliga och så rekryterar vi 0-3 av dem".

Arbetsmatchning fungerar ibland, ibland inte

När jag kommer in i Entry Educations lokaler håller finskläraren Laura Pietiäinen på med de sista övningarna för de kursdeltagare som deltar i dagens lektion.

Kurdiska Yadgar Hussein fick tips om SIB-programmet via en kontaktperson på den lokala arbets- och näringsbyrån. Nu har han varit med i programmet i drygt ett år.

– Jag jobbade via ett arbetspraktikavtal som truckchaufför i Nordsjö hamn. Men arbetet där tog slut. Mitt mål är att utbilda mig till ett yrke. Jag kan tänka mig att köra truck, eller jobba på ett lager eller att jobba som väktare, säger Yadgar Hussein.

– Jag skulle gärna fortsätta jobba i hamnen, men det fanns inte heltidsjobb i hamnen – bara enstaka dagar. Så nu försöker jag gå kurser och ordna jobb på annat håll.

Jama-Farhan Abdi från Somalia deltar bara i de skräddarsydda finskalektionerna en gång per vecka eftersom han numera arbetar. Jobbet som köksassistent på ett företag som driver skolors och arbetsplatsers lunchrestauranger föregicks av några veckors utbildning och en kort arbetspraktik. Jobbet är tungt.

– Jag måste jobba nästan varje dag på olika lunchrestauranger, det är väldigt påfrestande. Via en app får jag på förmiddagen ett anbud om arbete dagen därpå. Då får jag möjlighet att tacka ja till anbudet – om jag är sjuk eller annars förhindrad tackar jag nej.

 Jama-Farhan Abdi berättar att han oftast måste stiga upp klockan sex på morgonen för att hinna ta reda på vilka bussar eller tåg han ska ta för att komma till dagens arbetsplats. Abdi flyttade till Helsingfors för mindre ett år sedan, så de flesta stadsdelar är obekanta för honom.

– Ibland får jag jobba flera dagar på samma restaurang, men oftast inte. 

Har du frågat din arbetsgivare om möjligheten att få stanna på samma arbetsplats med bekanta kolleger?

– Jo, jag har pratat med dem; de säger att "we feel you - we understand", men att behovet av arbetskraft på de olika restaurangerna skiftar hela tiden så de kan inte lova något.

Han berättar att han har ett tillfälligt arbetskontrakt.

– Lönen jag får i mitt nuvarande jobb är inte bra, därför söker jag också andra jobb, som städare.

Med pengar som drivkraft

Krasst sagt drivs alla de företag som är med i SIB-programmet av en väldigt stark motivationskraft: pengar. Ju fortare en person som är med i programmet fått ett jobb, desto bättre för serviceleverantören.

– Det är ju självklart bra för de invandrare som får jobb, det är ju det primära målet. Men vi som aktörer får pengar per sysselsatt individ. Och så kan en ny person komma med i utbildningsprogrammet.

Tatu Lintukangas företag Entry Education är inriktat på att förbereda deltagarna till de branscher som för många personer utan behörig utbildning är ingången till arbetsmarknaden som restauranger, städning, livsmedelsindustrin och posten. Arbeten, som Lintukangas beskriver det, kräver "rätt attityd" och en så bra finska att det är tryggt att arbeta.

– Men vi garanterar inga jobb. Här handlar det om riktiga jobb på den verkliga arbetsmarknaden. Det vi kan lova är att vi ser till att ordna arbetsplatsintervjuer, säger Lintukangas.

För vem är den här typen av integration i arbetslivet bäst lämpad?

– Vår modell passar alls inte för alla. Den passar för en person som är motiverad att lära sig finska och som vill bygga upp sin arbetskarriär via någon av ingångsbranscherna på arbetsmarknaden. Men för de som har en tydlig bild om ett drömjobb med en särskild examen som mål, ja för dem passar den traditionella språkinlärnings- och utbildningsvägen in i arbetslivet mycket bättre, säger Tatu Lintukangas.