Island får en projektplan för att bekämpa löneklyftan

Välfärdsminister Guðbjartur Hannesson har undertecknat ett trepartsavtal mellan regeringen, arbetsgivarna och löntagarorganisationerna i Island om åtgärder för att bekämpa löneklyftorna på arbetsmarknaden. Parterna skall komma överens om en tidsmässigt avgränsad projektplan. De skall förhandla sig fram till olika gemensamma åtgärder och samarbeta inom forskning, rådgivning och förmedling av information under de närmaste två åren.

Jämställdhetsfrågor står överst på den isländska regeringens prioriteringslista. I början av året berättade statsminister Jóhanna Sigurðardóttir för Arbetsliv i Norden om hur viktigt det är för henne att bekämpa löneklyftorna mellan män och kvinnor. Hon sade att regeringen planerade att inrätta en projektplan för att uppnå en fullständig lönerättvisa.

Nu blir projektplanen verklighet.

Vissa möjligheter att utöva inflytande

Den offentliga sektorn skall leda utvecklingen. Ledningen inom offentliga institutioner har vissa möjligheter att utöva inflytande på lokal lönebildning, men har hittills inte tagit tillräckligt hänsyn till löneskillnader mellan könen när pengarna fördelas utan istället handlat tvärtom.

På arbetslistan finns ett nytt samråds- och samarbetsutskott med representanter från regeringen, arbetsgivarna och fackföreningarna. Man skall grunda en datacentral med information om löneklyftor och jämställdhetsfrågor i Island så att all information finns samlad på ett ställe. Man skall också förstärka undersökningen av föräldraledighetens effekt på arbetsfördelningen inom hemmet och på arbetsmarknaden, i vilken mån föräldrarna utnyttjar sig av rätten att vara hemma med sina barn, osv.

Regeringen har också fattat ett beslut om att förbättra insamlingen av löneinformation. Varje år kommer staten att publicera en analys av löneutvecklingen inom den offentliga sektorn för att ta reda på om det finns löneklyftor mellan män och kvinnor. Undersökningen görs regelbundet för att förhindra att löneskillnader uppstår.

Samarbetsgruppen skall också undersöka löneavtalens struktur på arbetsmarknaden samt bidra till undersökningar av arbetsvärderingen i de olika kommunerna runt om  i Island för att se om kvinnornas jobb undervärderas i fråga om löner.

Världens första lönestandard

Löneklyftorna varierar från 7 till 17 procent på Island, beroende på vilken undersökning det är frågan om. Massor av undersökningar har gjorts men de ger olika resultat på grund av olika metoder. Välfärdsminister Guðbjartur Hannesson säger att undersökningarna visar att det finns löneskillnader mellan könen.

- Trots att löneskillnaderna minskade efter bankkraschen växer den tyvärr nu igen, säger Guðbjartur Hannesson.

Samtidigt som projektplanen sätts igång kommer världens första certifierade lönestandard att användas på Island. Den testas just nu men inom kort blir den klar för användning. Både privata och offentliga bolag kan använda standarden. De får ett certifikat om de kan bevisa att de följer standarden och betalar lika lön för lika arbete. På det sättet hoppas man kunna uppnå en fullständig lönerättvisa.

Inte erkänt problemen

Kristín Ástgeirsdóttir är VD för Jafnréttisstofa – centret för jämställdhetsfrågor i Island. Hon är nöjd med att regeringen får i gång projektplanen. Hon tycker att det är positivt att man har kommit överens om att göra mätningar för att få fram ett gemensamt resultat i frågan om löneklyftorna.

Hon anser också att det är bra med information och uppmuntran till företagen.

- Jag anser att vi har försökt undvika problemet här i Island och i andra länder. Vi borde ha gjort någonting tidigare, säger Kristín Ástgeirsdóttir.

Marianna Traustadóttir är jämställdhetskonsulent för ASÍ, Islands motsvarighet till LO. Hon tycker att det är positivt att utskottet har tillräckligt med pengar för att anställa en medarbetare för att målmedvetet bekämpa löneklyftorna.

Vården får dåligt betalt

VD:n för BHM – Islands motsvarighet till SACO i Sverige (AKAVA i Finland, AC i Danmark och Akademikerne i Norge), Stefán Aðalsteinsson, tycker att löneklyftorna syns inom olika sektorer. De som jobbar med pengar eller byggnadsarbete får bättre betalt än de som jobbar inom vården.

Han anser att man kan jämföra lönenivån mellan sektorer och olika myndigheter. Stefán Aðalsteinsson anser att löneklyftorna syns bäst när det är frågan om vem som väljs till ledningen inom statliga myndigheter och företag. Han säger att det oftare blir män än kvinnor.

- Det är en form av löneskillnad mellan könen, säger Aðalsteinsson och poängterar att det kan bli dyrt om man skall korrigera lönerna för alla medarbetare inom en sektor. 

- Det är lättare att korrigera löneklyftorna när det bara är frågan om några enskilda individer, säger han.

Bromsa utvecklingen

Välfärdsminister Guðbjartur Hannesson anser att det är ett realistiskt mål att bromsa utvecklingen genom projektplanen men självklart hoppas han på ett ännu bättre resultat, nämligen att man lyckas vända trenden. Men det blir inte klart förrän om två år.

- Då kommer samarbetsparterna att utvärdera resultatet och bestämma om projektet skall fortsätta, säger ministern.

Deras beslut beror naturligtvis på om löneklyftorna fortfarande finns kvar på arbetsmarknaden då.