Kollektivavtalet röstades ned inom det isländska LO

Det nya kollektivavtalet var ovanligt för att det endast skulle gälla fram till den 31 december 2014. Samtidigt skulle arbetsmarknadsparterna förhandla fram ett nytt och bättre löneavtal, som skulle gälla under en längre tid. Kollektivavtalet var också ett försök till samförstånd på bred bas mellan regering, arbetstagare och arbetsgivare på den privata marknaden i Island.

En chock för  ASÍ

- Det var en chock för ASÍ-ledningen att avtalet röstades ned. Den ansåg sig ha gjort rätt men samtidigt hade den missbedömt situationen på arbetsmarknaden, säger historikern Sumarliði Ísleifsson. 

Arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarna hade i samarbete med regeringen förhandlat fram ett kollektivavtal som skulle öka köpkraften, höja de lägsta lönerna, garantera en låg inflation och  skapa ekonomisk stabilitet på Island. 

Men arbetstagarna på den privata marknaden var inte nöjda. De röstade nej. Och ledningen för arbetstagarna inom den offentliga sektorn ansåg att kollektivavtalet inte var tillräckligt bra för deras medlemmar. De ville ha en större löneförhöjning. 

"Regeringens dåliga inflytande"

ASÍ-ledaren Gylfi Arnbjörnsson säger att ASÍ nu kommer att undersöka vad som väckte medlemmarnas motstånd samtidigt som de enskilda fackföreningarna – som nu är utan ett kollektivavtal –ska börja avtalsförhandla på nytt. 

Han betonar att en förklaring kan vara det som han anser vara regeringens dåliga  inflytande på den ekonomiska stabiliteten. 

- Det var klart redan från början att skattefrågorna skulle bli kontroversiella, säger Gylfi Arnbjörnsson och poängterar att löntagarna inte vågade lita på det som lovades i överenskommelsen mellan med arbetsgivarorganisationerna och regeringen. 

Fackföreningarna som röstade ned kollektivavtalet måste nu diskutera hur de ska fortsätta löneförhandlingarna. Samtidigt måste tjänstemannaförbundet BHM leda förhandlingarna inom den offentliga sektorn. 

Passar inte tjänstemännen

BHM-ledaren Guðlaug Kristjánsdóttir anser att kollektivavtalet inom den privata sektorn inte passar tjänstemännen inom den offentliga sektorn. Hon betonar att kollektivavtalen de senaste åren endast har fått till stånd att de lågavlönade har fått löneförhöjningar. Det har inneburit att den offentliga sektorn har hamnat på efterkälken. Om tjänstemännen får rejäla löneförhöjningar är tjänstemännen  beredda att ingå ett kollektivavtal som gäller endast ett år.

- Regeringen måste nu skapa en ny lönepolitik i samarbete med ledningen för tjänstemannaförbundet BHM, anser Gylfi Arnbjörnsson samtidigt som han poängterar att Islands statsminister under sitt nyårstal lovade löneförhöjningar till de lågavlönade. 

- Det är ett löfte som han nu måste hålla, fortsätter han.