Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2014 i Island tar initiativet till en nordisk välfärdsvakt
Nyhet

Island tar initiativet till en nordisk välfärdsvakt

| Text: Gunhild Wallin, foto: Björn Lindahl

Under sitt ordförandeskap för Nordiska Ministerrådet har Island initierat ett forskningsprojekt för att undersöka möjligheter och intresse för att skapa en nordisk välfärdsvakt. Fram till 2016 ska forskare i de nordiska länderna samarbeta för att skapa en erfarenhetsbank av hur ekonomiska kriser påverkar välfärden och hur den kan göras hållbar även i dåliga tider.

På Island känner man idag väl till hur starkt ett land, dess befolkning och dess välfärdssystem drabbas av en ekonomisk kollaps. Genom att de i februari 2009, bara några månader efter den ekonomiska krisen, startade den oberoende fokusgruppen Välfärdsvakten, har de idag omfattande kunskaper om hur krisen slog mot enskilda och grupper i samhället. De såg längre än till ekonomiska indikatorer på krisen och utvecklade en rad metoder för att också mäta och förstå de sociala indikationerna, det vill säga hur den ekonomiska kollapsen påverkade en rad sociala faktorer – både synliga och mer osynliga. 

 Foto: Björn Lindahl

- Det som var bra var att vi, genom att dra in så många olika grupper och samhällsområden i Välfärdsvakten, snabbt fick fram information om tillståndet i samhället och för människorna, till exempel från skolor, fackförbund och hälsovårdsmyndigheter. Det var människor som så att säga vara nära samhällets puls. Visserligen var det inte vetenskaplig information, men vi kunde agera utifrån det vi fick veta och undersöka vidare, berättar Guðrún Sigurjónsdóttir, biträdande chef i Hälsodepartementet på det isländska Välfärdsministeriet . 

Internationellt intresse

Erfarenheterna av Välfärdsvakten har varit mycket positiva. Mitt i krisen fanns en grupp med bred samhällsförankring, ett starkt engagemang och en stor enighet om att förstå och minska de sociala effekterna av den ekonomiska kollapsen. En framgångsfaktor var också ministerns politiska stöd.

Sättet att arbeta har väckt internationell uppmärksamhet och nu vill den isländska regeringen, under sitt ordförandeskap för Nordiska Ministerrådet, initiera ett forskningsprojekt som kan komma att ligga till grund för en nordisk välfärdsvakt.

Det är en del av de prioriterade uppgifterna under ordförandeskapet och syftet är att genom nordiskt samarbete, forskning och kunskapsutbyte styrka den nordiska välfärdsmodellen och göra den hållbar även i tider av ekonomiska kriser.

I ett första skede kommer isländska Välfärdsvakten att utvärderas. Varje land kommer också att kartlägga sina välfärdssystem i förhållande till hur väl de fungerar och hur beredskapen ser ut i en ekonomisk krissituation, liksom vilka sociala indikationer som finns för att mäta välfärd. Betoningen kommer att ligga på de sociala delarna, eftersom de flesta länder redan har system för hur sjuk- och hälsovård ska arbeta i kristider. Syftet är också att undersöka synen på framtida utmaningar och kriser. Kanske är de andra än vi tror och kräver nya välfärdsstrategier? 

Ekonomiska kriser kräver andra strategier

- På Island är vi vana vid att möta faror, men det har varit en beredskap för att klara naturkatastrofer. Det sociala har däremot inte varit del av en krisgemenskap, men under den ekonomiska krisen krävdes mer samarbete både inom det sociala- och hälsoområdet än tidigare, berättar Guðrún Sigurjónsdóttir.

Arbetet har startat och är indelat i tre projekt som vart och ett har en styrgrupp. Det kommer också att finnas tvärvetenskapliga grupper i varje land som arbetar tillsammans med de olika styrgrupperna. Tre representanter från varje land kommer kontinuerligt att mötas i en gemensam, överordnad styrgrupp. Utvecklandet av de sociala indikatorerna sker i nära samarbete med Nordisk socialstatistisk kommittén, Nososko och Nordiska medicinalstatistiska kommittén, Nomesko, som nyligen hade möte på Island tillsammans med deltagare från varje land. 

- Det är ett nytt sätt att se vilka trådar vi ska dra i för att förstå utmaningarna framåt och att få redskap att tidigt se tecken på kris, säger Guðrún Sigurjónsdóttir. 

I ett sista skede i arbetet kommer resultaten från de olika delprojekten att summeras. Finns det underlag för att skapa en gemensam nordisk välfärdsvakt och hur ser utmaningarna och kriserna ut för de nordiska länderna om man blickar framåt? Och hur kan tvärvetenskaplig kunskap på tvärs över länderna verka tillsammans i tider av kris

Projektet är indelat i fyra faser, där den sista och avslutande ska vara klar i slutet av 2016. Då ska man slutligen ta ställning till om det finns underlag för och behov av att ska skapa en nordisk välfärdsvakt, byggd på en solid kärna av forskning där länderna kan byta erfarenheter och hämta kunskap för att utveckla sina välfärdssystem att bli hållbara även i ekonomiska nedgångstider. Att skapa ett system som kan reducera effekterna av hälsorelaterade problem när samhället drabbar ekonomisk kollaps var den isländska välfärdsvaktens syfte, en erfarenhet man gärna utvecklar tillsammans med sina nordiska grannar.

I korthet

Projektet ”Nordisk välfärdsvakt”, är initierad av Island under ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. Arbetet är indelat i tre olika projekt. 

  1. Hur väl de nordiska välfärdssystemen är förberedda för olika sorts kriser?
  2. Hur väl klarar välfärdssystemen finansiella kriser?
  3. En utveckling av de sociala indikatorer för att mäta välfärd. 

Det första projektet består av en styrgrupp som består av fem välfärdsforskare från varje land, som var och en i sin tur kommer att leda en forskargrupp inom området i sina länder. Styrgruppen i detta projekt leds av professor Gudny Björk Ekdal, Islands Universitet. 

Det andra projektet kommer framför allt att fokusera på vilka konsekvenser den ekonomiska krisen på 90-talet hade speciellt för Finland, Sverige och Färöarna och 2008 års kris för Island. Arbetet görs av forskare från respektive land och leds av professor Stefan Olafsson på Island. 

Det tredje projektet sker i nära samarbete med Nordiska socialstatistiska kommittén, Nososko och Nordiska medicinalstatistiska kommitten, Nomesko.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment