Flyktingar fokus för sociala innovationer

Dessa så kallade Social Impact Bonds (SBI) utvecklades för några år sedan internationellt och nu tas de i bruk av Finland som första land i Norden. Där har arbets- och näringsministeriet tillsammans med Sitra, Jubileumsfonden för Finlands självständighet, beslutat att i vår inleda ett treårigt försök med att sysselsätta invandrare.

- Möjligheten att jobba ökar helt klart invandrarnas välbefinnande och koppling till det finländska samhället. För pilotprojektet behöver vi företag som är intresserade av att sysselsätta invandrare och erbjuda dem utbildning under anställningen”, säger Sonja Hämäläinen, konsultativ tjänsteman vid ministeriet, i ett pressmeddelande.

Avsikten är att de personer som tas med i projektet ska vara färdiga att börja arbeta efter bara två månader av integrationsutbildning. Att invandrare snabbare kommer in i arbetslivet sparar statens resurser och om målet nås betalar staten därför en del av de inbesparingar som görs till investerarna i projektet. Det första SIB-projektet blev offentligt i november. Där ska investerarna – stiftelsen Me-säätiö, Sitra och en privat finansiär – sätta in kapital för att förbättra arbetsklimatet i den offentliga sektorn.

Enligt arbets- och näringsminister Jari Lindström måste Finland ta i bruk nya metoder för att göra integrationen mer effektiv.
Social Impact Bonds togs första gången i bruk 2010 i Storbritannien för att finansiera ett program för att rehabilitera fångar. Pionjären Social Finance UK har sedan dess mobiliserat 75 miljoner pund i kapital.

Svenska Mötesplats Social Innovation (MSI) startade våren 2015 ett nätverk för nordiska aktörer som delar med sig av sina erfarenheter. 

AIN skrev nyligen om Startup Refugees, ett projekt för att göra flyktingar till entreprenörer.

Det är inte bara i Finland som nya innovativa sätt för att förbereda invandrare för arbetsmarknaden tas i bruk. I Sverige har Vinnova gett ekonomiskt stöd till flera projekt som kan snabbare etablering av nyanlända och säkrare migration.

I ett av projekten matchas kommunernas rekryteringsbehov med nyanlända som har högskolekompetens i ett annat projekt bedöms vilka nyanlända som har varit företagare i sina hemländer.