Adrian Lorentsson, Malin Bostedt och Svava Arnardóttir under paneldebatten.
Till skillnad från andra modeller för arbetsrehabilitering bedömer man vid IPS (Individual Placement and Support) inte arbetsförmågan först eller arbetstränar i förväg. Den bakomliggande filosofin är att alla människor med allvarlig psykisk sjukdom har förmåga att arbeta på den reguljära arbetsmarknaden.
Villkoret är att man hittar rätt arbete och arbetsplats.
Filosofin är att människor med psykisk funktionsnedsättning kan lönearbeta utan tidigare arbetsträning, och att ingen ska utestängas från den möjligheten. Man väntar inte på att personerna först ska bli ”anställningsbara” innan det är dags att ge sig ut på öppna arbetsmarknaden. I stället anser man att de är ”redo” när de säger att de vill arbeta. Forskningen visar att symtom, missbruksproblem eller andra individuella särdrag inte utgör något starkt eller entydigt hinder för att arbeta när brukarna får hjälp av IPS.
Källa: stockholm.se/alfa
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.