Ska inhyrd arbetskraft kvoteras?

Inför höstens stortingsval den 11 september har fyra oppositionspartier sagt att de vill strama åt villkoren för bemanningsbyråerna – och de två partierna längst till vänster, Rødt och SV, vill förbjuda dem helt.

Orsaken till att bemanningsbyråerna har blivit en het fråga i valkampanjen är att inslaget av inhyrd arbetskraft inom vissa verksamheter och inom vissa delar av landet blivit oroväckande högt. 

Regeringens förslag om en maximal gräns på 10-15 procent innebär inte att det därmed är fritt fram att använda en så stor andel inhyrd arbetskrafts. Dagens regler om att det ska finnas reella behov, antingen på grund av sjukdom eller på grund av säsongsmässiga skäl, ska fortfarande gälla.

- Det som överraskat mig mest när vi studerat bemanningsbyråerna är hur utbrett det blivit i många branscher att hyra in vikarier som en buffert, säger Anders Underthun, som lett ett treårigt forskningsprogram på det norska Arbeidsforskningsinstituttet, AFI, i samarbete med flera andra institut. Den 26 juni presenterades forskningsresultaten på en konferens i Oslo.

På den avslutande debatten underströk Christl Kvam, statssekreterare på arbets- och socialdepartementet, att de norska villkoren för att få använda vikarier är stränga.

- Det ska inte vara så att det ska gå att upprätta brevlådeföretag i Norge där all personal är inhyrd. Om en person är anställd som vikarie i mer än tre år ska den personen få fast anställning. Det är viktigt att de lagar som finns används. Regeringen vill få bukt på de problem vi ser i bygg- och anläggningsbranschen, bland anna genom att sätta en kvot, men vi vill samtidigt behålla den flexibilitet som bemanningsbyråerna ger, sa hon.

Efter att Norge liberaliserade reglerna för bemanningsbyråerna år 2000 ökade verksamheten snabbt. Den står emellertid ändå för en liten andel av den samlade sysselsättningen i Norge. De senaste fem åren har byråerna sysselsatt 1,0 - 1,4 procent av arbetskraften.  Räknar man alla som har korta arbetskontrakt handlar det om 9 procent av arbetskraften.

Enligt arbetsgivarorganisationen NHO Service,  som bemanningsföretagen hör till, var de fem största yrkesområdena med inhyrd arbetskraft år 2014 som följer:

1. Bygg och anlägg, 27%
2. Lager/logistik/transport 13%
3. Kontor och administration 11%
4. Industri/produktion 10%
5. Hälsa och omsorg 7%  

Medan norrmän dominerar bland personalen inom IT-yrken och utbildning, är det flest polacker och andra östeuropéer inom bygg- och anlägg.

Forskaren Hedda Haakestad visade hur snabbt utvecklingen gått i Oslo, sedan EU utvidgades 2004. Det året var fortfarande 85 procent av de anställda inom byggindustrin i Oslo norrmän. Tio år senare hade den andelen fallit till 53,6 procent, medan byggarbetare som var födda i det som kallas EU 8 + 2 (länder som Polen, Litauen och Rumänien), hade ökat sin andel från 3,5 procent till 34,6 procent.

- På en byggarbetsplats finns det ofta två arbetslag, de fasta "uppdragsarbetarna" och de som hyrs in från bemanningsföretagen, säger Hedda Haakestad.

- Uppdragsarbetarna är väldigt självständiga. Det är nästan så att om man sätter en ritning i handen på dem så utför de hela jobbet på egen hand.

Allt mer av verksamheten övertas emellertid av personal från bemanningsföretag, eller av underentreprenörer. Dessa har en mycket svagare roll på arbetsplatsen. Som en norsk projektledare beskriver det:

Det är mycket enklare att leda en grupp östeuropéer och flytta runt dem. "Bara sluta med det ni håller på med. Ni ska över hit och bygga." Det skulle inte gå att få en norrman att göra det. Han måste först göra färdigt sin arbetsuppgift innan han kan flytta på sig till en ny arbetsuppgift.

Konsekvenserna av att bemanningsföretagen kommer in är att lönenivån sjunker från 300 norska kronor per timme, till 174 - 182 kronor per timme.

- Från säkra jobb med goda arbetsförhållanden blir nollkontrakt vanliga och kvalificerad arbetskraft byts ut med okvalificerade arbetare som förväntas kunna jobba med vad som helst. Det blir få lärlingar i verksamheterna och antalet elever som ansöker till yrkeslinjerna stupar, säger Hedda Haakestad.

Anders Underthun betonar emellertid att bemanningsbyråerna inom vissa verksamheter kan göra att arbetarna får en starkare ställning.

- Möjligheten att ta ett jobb i Norge, förmedlat av en bemanningsbyrå, har inneburit att svenska sjuksköterskor kunnat förhandla sig fram till högre löner, säger han.

Forskningsprojektet han har lett har intervjuat 1 259 personer som arbetar för bemanningsföretag. För en del innebär det en önskad flexibilitet som gör det lättare att kombinera arbete med familjen, andra ser det som ett sätt att få in en fot på en attraktiv arbetsplats, men för vissa är det den enda möjligheten om de inte vill vara arbetslösa.

I en av rapporterna, "Jakten på den bærekraftige fleksibiliteten" delas de som arbetar för bemanningsföretagen upp i åtta olika grupper, från de nyutbildade som har detta som sin första arbetserfarenhet, till specialister som vill vidareutveckla sin kompetens. Det är med andra ord en stor spännvidd också bland de som arbetar i branschen.

Ann Cecilie Kaltenborn från NHO Service beskrev bemanningsbranschen som en kopplingslåda mellan arbetslösa och arbetsmarknaden. 

- 80 procent är nöjda med att arbeta i bemanningsbranschen, 40 procent får ett fast jobb inom ett år och 63 procent är under 35 år, påpekade hon.

- Regelverket i Norge präglas inte av någon cowboymentalitet. Problemet är att reglerna inte följs. De bemanningsföretag som är medlemmar i NHO Service är det för att de vill konkurrera på lika villkor.

 
Den kanadensiska forskaren Leah Vosko, som studerat bemanningsbranschen i 20 år, varnade för vad som kan ske om reglerna om att fast anställning ska vara normen inte följs:

- Om inte normen med fast anställning stärks genom att tillfällig arbetskraft begränsas, kommer norrmännen att uppleva en press nedåt på lönerna och arbetsvillkoren, i samma omfattning som det som skett i Ontario, sa hon.