Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2017 i Akut brist på arbetskraft i Island
Akut brist på arbetskraft i Island
Nyhet

Akut brist på arbetskraft i Island

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir, foto: Friðrik Friðriksson, Sigrún Júnía Magnúsdóttir

Island upplever en enorm tillväxt. Tusentals utlänningar kommer till Island för att hjälpa islänningarna på arbetsmarknaden. Turismen står för den största tillväxten men byggnadsbranschen har också vuxit enormt. Engelska används i allt större utsträckning inom båda näringarna. Många islänningar oroar sig för isländskans ställning i det multikulturella samhället.

tt Byggnadsföretaget Fjarðaverks ägare Benedikt Hilmarsson har haft polska arbetare under en längre tid. Han säger att arbetsspråket för det mesta är polska. Han behöver utländska medarbetare och tycker att det hade varit bäst om alla hans byggnadsarbetare hade kommit från Polen. Han har en polsk medarbetare, gift med en isländska, som fungerar som tolk på arbetsplatsen, men arbetskamraterna lyssnar inte alltid på de yngres instruktioner. Benedikt Hilmarsson har ibland varit så frustrerad på kommunikationsproblemen att han funderat på att lära sig polska.

- Det är det enda som saknas. Om jag vore 30 år så skulle jag göra det, men jag har fyllt 60. Det är lite för sent nu, säger han.

Islänningar blir otåliga

Sigrún Hólm Þórleifsdóttir är chef för bensinstationen N1 i Egilsstaðir på östra Island. Sigrún Hólms jobb är att anställa personal. Hon beskriver svårigheterna med bemanningen, eftersom Island nästan inte har någon arbetslöshet. Hon har just nu arbetskraft från Tyskland, Sverige, Polen, Ungern och Moldavien. Hon har tidigare haft medarbetare från Irland och Azerbajdzjan.

Foto: Foto: Sigrún Júnía Magnúsdóttir

Chefen för bensin- och servicestationen N1 i Egilsstaðir, Sigrún Hólm Þórleifsdóttir tillsammans med sina medarbetare.

Sigrún Hólm berättar att isländskspråkiga kunder ibland blir otåliga och oförskämda, till och med aggressiva, när servicen inte går på isländska. Men de flesta visar förståelse.

- Situationen är svår eftersom vi inte har tillräckligt med inhemsk arbetskraft. Vi är tvungna att anställa utlänningar för att klara av högsäsongen, säger hon.

Rättigheten till service

Ofta säger man att alla islänningar talar engelska, men professor Eiríkur Rögnvaldsson vid Islands universitet hävdar att äldre islänningar inte alltid förstår engelska och inte vågar tala engelska. Han tror det som ligger bakom är att islänningar anser sig ha rätt att tala isländska på Island. Isländskan är ju islänningarnas modersmål och därför kan de bli irriterade när de inte får service på isländska.

Professor Eiríkur Rögnvaldsson anser att islänningar inte har varit tillräckligt duktiga på att lära invandrare isländska. Utbudet av språkkurser är begränsat, Island har inte tillräckligt många språklärare och läromaterialet är bristfälligt. Han kritiserar dessutom det faktum att högutbildade invandrare studerar isländska tillsammans med invandrare som fullständigt saknar formell utbildning.

Har inte behov av isländskan

N1:s Sigrún Hólm Þórleifsdóttir anser sig inte ha möjlighet att lära arbetstagarna isländska eftersom de flesta endast stannar en kort tid på Island. De talar dessutom engelska sinsemellan så de har inte alltid behov av att lära sig isländska.

- Vi skickar personalen på kurs i isländska om de stannar åtminstone ett halvt år på Island, säger hon. 

Eiríkur Rögnvaldsson understryker också att den som arbetar 10-12 timmar om dagen inte har lust att läsa isländska på sin fritid. 

För stora språksvårigheter

Sveinn Reynisson har erfarenhet av utländsk personal genom sitt  byggnadsföretag Norðanmenn. Sveinn Reynisson har tidigare anställt utlänningar från Östeuropa men gör inte längre det. Han menar att språksvårigheterna är för stora. Enligt hans mening talar östeuropéer dålig engelska. Norðanmenns byggnadsprojekt kräver att medarbetarna förstår det som Sveinn säger, eftersom det annars kan leda till problem för honom.

- De är bra byggarbetare men deras arbetsmetoder är annorlunda än hos oss. När de inte kan språket fungerar samarbetet inte, säger Sveinn Reynisson.  

De jobbar bara där

Benedikt Hilmarsson på Fjarðaverk anställer huvudsakligen polacker, men ibland också islänningar. Han säger att han inte vet något om polackerna förutom att de jobbar på företaget. Han vet ingenting om dem och deras privatliv. De är alltid mycket trevliga när han besöker byggarbetsplatsen, men han har, av naturliga skäl, bara kontakt med arbetsledaren som talar isländska.

- Det är trist att komma till fikarummet och träffa tio män, men bara kunna tala med en av dem, säger han.

Fasta i ond cirkel

VD:n för Samiðn, Islands motsvarighet till Sveriges Byggnads, Þorbjörn Guðmundsson uttrycker sin oro för att utlänningar har sämre löner än islänningar och att de tvingas betala högre bostadshyra eftersom de är så beroende av sin arbetsgivare.

Professor Eiríkur Rögnvaldsson oroar sig för att det ska bildas två grupper i samhället, de högutbildade islänningarna som har högavlönade jobb och de lågutbildade invandrarna som endast talar bristfällig isländska och hela livet sitter fast i en fattigdomsfälla, i en ond cirkel av dåliga löner, låg utbildning och begränsade utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen.

Han oroar sig också för att språkkritiken kan vara ett uttryck för växande rasism på Island.

Byggarbetare fattas

Benedikt Hilmarsson tillsammans med en av de få isländska byggarbetarna han lyckats anställa, Ívar Örn Þráinsson (till vänster ovan).

Fakta

Knappt 200 000 personer är aktiva på den isländska arbetsmarknaden.

Utländsk personal utgör ungefär 11 procent.

Den utländska arbetskraften har växt med 4 procent sedan ifjol.

Arbetstagare inom turismen är 30 500 till antalet. Antalet har växt med 8 procent på ett år. Aldrig tidigare har så många jobbat inom turismen på Island.

Under det gångna året har tillväxten varit störst inom byggnadsnäringen.

14 procent fler personer jobbar nu inom byggverksamheten jämfört med ifjol.

Drygt 13 000 personer jobbar inom byggnadsnäringen.

I augusti 2017 var arbetslösheten enligt arbetsförmedlingen 1,9 procent. Islands statistikbyrå mätte den till 2,5 procent.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment