Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2017 i Nordiska rådet i Helsingfors: Löften om fördjupat samarbete på arbetsmarknaden
Nordiska rådet i Helsingfors: Löften om fördjupat samarbete på arbetsmarknaden
Nyhet

Nordiska rådet i Helsingfors: Löften om fördjupat samarbete på arbetsmarknaden

| Text: Marcus Floman, foto: Magnus Fröderberg/Norden.org

När Nordiska rådet samlades till sin 69:e session skedde det i en jubileumsinramning tack vare firandet av Finlands hundra år som självständig demokrati. Arbetslivsfrågorna löpte som en råd tråd genom sessionen.

Som alltid när Nordiska rådet samlas finns det de som frågar vad nordiskt samarbete är bra för. I år hade Nordiska rådet inför den årliga sessionen förberett sig väl genom att man redan på sessionens öppningsdag drämde till med en pinfärsk undersökning om vad de nordiska medborgarna tycker om nordiskt samarbete.

Det visade sig att upp till 90 procent av de som svarat tycker att samarbetet mellan de nordiska länderna är mycket eller väldigt viktigt. Sannolikt delvis på grund av världsläget är det säkerhetssamarbetet som ses som det viktigaste samarbetsområde. På ett individplan anser nästan hälften av de som svarade på enkäten att den största  fördelen med nordiskt samarbete är att invånarna då kan utnyttja hela Norden att arbeta, studera och bo i.

Löfte om fördjupat arbetsmarknadssamarbete

Många av diskussionerna på Nordiska rådets sessioner fördes kring politiska initiativ som är i sin linda. På arbetslivsfronten lyfte nordiska parlamentariker bland annat frågor som ett utökat nordiskt arbete mot utbrändhet i arbetslivet och ett nordiskt likalönscertifikat enligt modell från Island.

I likhet med tidigare Nordiska rådets sessioner sammankommer också det nordiska ministerrådet under mötesdagarna, exempelvis via ett nordiskt toppmöte mellan statsministrarna. I Helsingfors behandlades också politiska förslag på ministernivå. Ett exempel är det nordiska samarbetsprogram inom arbetslivssektorn som förberetts i några år; i Helsingfors fick de nordiska parlamentarikerna en chans att komma med slutliga kommentarer till ministrarna.

Nyinflyttade en utmaning

Den svenska socialdemokraten Pyry Niemi sade att den socialdemokratiska gruppen ger samarbetsprogrammet sitt stöd. Han påminde om de många utmaningar som finns för de nordiska arbetsmarknaderna gällande anställning av nyinflyttade.

- Många som kommer hit får jobb väldigt snabbt; andra kan hamna väldigt långt utanför arbetsmarknaden. Därför måste vi också titta på de frågorna extra noggrant, sade Pyry Niemi.

Foto: Johannes Jansson/norden.org

Anniken Hauglie. Foto: Johannes Jansson/norden.org

Den norska arbets- och socialministern Anniken Hauglie, från høyre, presenterade betänkandet i den finska riksdagens nyrenoverade plenisal.

- Programmet blev väldigt väl mottaget i plenum. Det är ett gott bakgrundsarbete som har gjorts så det är ett dokument som det är tacksamt att jobba vidare med, sade Anniken Hauglie.

Arbetet med samarbetsprogrammet finslipas under ett sista ministerrådsmöte i mitten av november i Oslo.

Bra balans

Under det senaste året har samarbetsprogrammet inom arbetslivssektorn förankrats med arbetsgivarna och facket i de nordiska länderna.

- Jag upplever att vi i programmet har funnit en bra balans mellan de olika parternas synpunkter. Det här bekräftades också i hur dokumentet blev mottaget av de nordiska parlamentarikerna här i riksdagen i Helsingfors.

Som brukligt är i politiska sammanhang är det nu godkända programmet en kompromiss mellan politiska viljor. Ett centralt dokument som låg till grund för samarbetsprogrammet var den danske socialdemokraten Poul Nielsons rapport "Arbejdsliv i Norden - utfordringer og forslag" från ifjol. Ett av de mest omdiskuterade av Nielsons förslag var initiativet om obligatorisk  vuxenutbildning i de nordiska länderna. Det har de konservativa partierna inte kunnat godkänna. Socialdemokraterna gick med på att frångå kravet på obligatorisk vuxenutbildning. Socialdemokraterna är ändå nöjda med att livslångt lärande har en stark roll i samarbetsprogrammet, något som de ser som ett av målen med Poul Nielsons rapport.

- Att öka kunskapsnivån är en av de viktigaste målsättningarna som socialdemokraterna har haft i Finland och också i andra nordiska länder, säger Ville Skinnari från finländska SDP.

De verkligt stora frågorna för framtidens nordiska och europeiska arbetsmarknad handlar om hur det ska bli möjligt att täcka det kompetensgap som vi redan kan se framför våra ögon.

- Det handlar om ett gap mellan de arbetstagare som har kompetens och de som inte har den kompetens som krävs. Arbetslivets behov är i ständig förändring.

Vilka punkter gäller det särskilt att satsa på när det gäller att underlätta möjligheterna för utrikesfödda att få tillträde till arbetsmarknaden?

Kvalificeringen av utländsk arbetskraft för dålig

-Den stora diskussionen sattes igång i samband med flyktingkrisen 2015. Den situationen synliggjorde för de flesta länder att de finns flera brister i arbetsmarknadspolitiken och gällande integreringen av flyktingar.

Anniken Hauglie tar Norges utmaningar som exempel.

-Vi har inte varit tillräckligt bra ifråga om språkinlärningen och kvalificeringen av flyktingar har varit för dålig. På många håll har det varit svårt att integrera flyktingar i arbetslivet. Det här beror bland annat på att många saknar den rätta kompetensen och språkkunskaperna. Vi måste försäkra oss om att våra nya landsmän får en rättvis möjlighet att få arbete.

Anniken Hauglie understryker att det just nu sker omfattande förändringar på den nordiska arbetsmarknaden, bland annat i och med digitaliseringen. Både under Nordiska rådets session i Helsingfors och i samhällsdebatten överlag, varnar politiker för att det inte får uppstå parallella samhällen i Norden eller A och B-lag på arbetsmarknaden.

Sverige tar över stafettpinnen

Under de kommande fyra åren ska det nordiska samarbetsprogrammet på arbetslivsområdet gå från teori till praktiken. Vilka kommer de största utmaningarna att vara?

- Jag tror att den största utmaningen är att jobba för att arbetstagarna har den kompetens som krävs i det nya arbetslivet. Det är alltför många arbetstagare som saknar kompetenser och många som har fel slags kompetens.

Anniken Hauglie lyfter i det här sammanhanget upp det ofta upprepade trendbegreppet livslångt lärande.

 -Det är väldigt viktigt att arbetstagare hänger med i den snabba digitala utvecklingen.

Från januari 2018 är det Sverige som tar över stafettpinnen som ordförande i nordiska ministerrådet. I Helsingfors presenterade statsminister Stefan Löfven de svenska målsättningarna inför det kommande året. Det kommer att arrangeras en rad nordiska konferenser, bland annat om digitaliseringens och robotiseringens effekter på arbetsmarknaden och om svårigheten för utrikesfödda kvinnor att få tillträde till arbetsmarknaden i Norden.

 

Nyinflyttade och arbetsmarknaden

- Många som kommer hit får jobb väldigt snabbt; andra kan hamna väldigt långt utanför arbetsmarknaden. Därför måste vi också titta på de frågorna extra noggrant, sade Pyry Niemi, svensk socialdemokrat, under debatten i Nordiska rådets session (bilden ovan).

Dessa områden prioriteras

Under perioden 2018 - 2021 vill Nordiska ministerrådet särskilt satsa på dessa områden inom den nordiska arbetsmarknaden:

  • Stärka matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetent arbetskraft samt öka sysselsättningen särskilt bland utsatta grupper.
  • Stärka en god arbetsmiljö på arbetsplatserna för både kvinnor och män genom att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och skador, samt genom att avskaffa icke-acceptabla arbetsförhållanden.
  • Säkra en god balans mellan arbetstagarskydd och flexibilitet inom ramen för den nordiska trepartsbaserade arbetslivspolitiken.
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment