Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2017 i Från opera till Slush - så ändrar #metoo Norden
Från opera till Slush - så ändrar #metoo Norden
Nyhet

Från opera till Slush - så ändrar #metoo Norden

| Text Marcus Floman, foto Cata Portin

Den globala kampanjen #metoo, som uppmärksammat sexuella trakasserier och vill bryta tystnadens kultur kring trakasserier har varit synlig i Norden. I Sverige har många branscher, från skådespelare och journalister till jurister och fackligt aktiva skrivit på upprop. Vi tar en närmare titt på läget i Danmark och Finland.

Förra året hade världen inte hört ett ord om #metoo kampanjen, men att det förekom sexuella trakasserier då, ja det vet alla. I Sverige förekom trakasserier på många festivaler och i Finland vittnade kvinnor om att de upplevt fula närmanden och sexuella trakasserier på startup- och teknologieventet Slush. De ansvariga för Slush reagerade och tog kraftigt avstånd från de män som betett sig illa.

I år hade Slush fördubblat antalet säkerhetsvakter och utlyst noll tolerans mot trakasserier. Varje besökare måste förbinda sig till respekt – och att "inte bete sig som ett svin".

Foto: Sami Välinkangas, Slush

Marianne Vikkula, VD för Slush. Foto: Sami Välikangas.

Hittills har det inte kommit rapporter om trakasserier under årets evenemang, men vd Marianne Vikkula säger att de inte kommenterar vilken respons de fått av besökarna förrän senare i december.

Tiden efter #metoo i Finland…

Efter #metoo har kvinnor i Sverige i bransch efter bransch gått ut i ett kollektivt ”nu räcker det”. I Norge har både skådespelare och musiker undertecknat upprop medan det på Island varit politiker och skådespelare som vittnat om övergrepp.

Också i Finland har över 1000 kvinnor inom kulturbranschen undertecknat ett upprop och vittnat om övertramp och kränkande beteenden från män inom kulturbranschen.

Med tanke på hur framtidens arbetsliv och arbetsmarknad ska se ut är skolan i nyckelposition. I Finland tog utbildningsförvaltningen, skolor, lärare och elever gemensamt ställning mot trakasserier.

”Alla barn ska garanteras integritet, trygghet och möjlighet att utvecklas och vara sig själva, skyddade från trakasserier. Skolans och utbildningsanordnarens uppgift är att säkerställa en trygg lärmiljö för alla barn och unga”, säger den finländska undervisningsministern Sanni Grahn-Laasonen.

Logo

#DAMMENBRISTER är ett finlandssvenskt upprop mot sexuella trakasserier som 6111 kvinnor skrivit under.

I Katedralskolan i Åbo berättar läraren Mikaela Korin-Niemi att eleverna diskuterat aktivt kring var gränsen mellan lämpligt och inte accepterat beteende går.

- I skolan har vi under de senaste veckorna haft många djuptgående diskussioner om hur det inte är en slump att det är på arbetsplatser och skolor som problem kan uppstå och hur problematiskt det är när personer i förmansställning gör olämpliga saker.

- Vi har haft bra samtal om hur det är personen i maktposition som har ansvaret.

Korin-Niemi tillägger att hon upplever att skolan nu har en bra utgångspunkt att kunna fortsätta arbetet för en trygg skolmiljö - en miljö där det ska finnas goda förutsättningar att ta upp eventuella övertramp till tals.

Tölö gymnasium i Helsingfors har sedan tidigare en jämställdhetsplan som är skriven i samarbete med de som studerar i skolan och lärarna.

– Särskilt kränkande ord och var gränsen går till det som inte längre ska accepteras – det var något som eleverna ville att vi tar tag i. Om det sker överträdelser av gränserna så ska både lärare och elever som bevittnar beteendet sätta stopp för det.

Det säger Marina Sjöholm, rektor på skolan.

Har ni under de gångna åren fått information om att det skulle förekomma sexuella trakasserier på er skola?

–Vi har ingen kännedom om att det skulle finnas problem på vår skola. Men jag upplever att våra elever är väldigt medvetna om sina rättigheter, säger Sjöholm.

En av de centrala slutsatserna som kan dras av metoo-kampanjen är att trakasserier och ovälkommen närhet särskilt gentemot flickor och kvinnor är mer allmänt utbredd än vad många tidigare trott.

–Det är mycket möjligt att många elever under åren har accepterat sådant som de inte borde acceptera. Därför är det så viktigt att vi fortsätter pratat om de teman som metoo – kampanjen lyft upp.

Varje skola behöver en plan

På elev- och studerandeorganisationen Finlands svenska ungdomsförbund, FSS, säger ordförande Bicca Olin, att varje skola behöver en jämställdhetsplan.

- Den behövs både med tanke på eleverna men också för den övriga personalen. Dessutom måste alla i skolan veta vad som ska göras om något inträffar. Det är viktigt att tröskeln att anmäla är låg, säger Olin.

Finländska tidningar har skrivit om några skolor, där det enligt en lång rad vittnesmål från både tidigare och nuvarande elever förekommit sexuella trakasserier från lärare. Gällande en av skolorna, ett konstgymnasium i Helsingfors, har polisen lagt ner förundersökningen mot en utpekad manlig lärare i scenkonst. Undervisningsministeriet kräver att Helsingfors stad säkerställer att alla elever studerar i en trygg studiemiljö.

I de allra flesta skolor diskuteras det kring metoo-kampanjens teman, men många skolor menar att de inte har kännedom om att det finns problem i den egna skolan. Har du kommentarer kring detta? 

-Om det finns skolor i Finland där de lyckats – där det inte finns några problem med sexuella trakasserier, ja då säger jag grattis. Jag ser en sådan situation som väldigt osannolik. Tyvärr. Via metoo-kampanjen har vi sett hur utbrett problemet är, säger Bicca Olin.

Olin understryker det viktiga i att det finns en beredskap om det uppstår problem.

- Skolan har en fostrande roll och har som uppgift att se till att de som går ut skolan inte någonsin gör sig skyldigt till sexuella trakasserier.

Efter en tids tystnad kom metoo till Danmark

Reaktionen efter metoo –kampanjen kom med viss fördröjning till arbetsplatserna i Finland och det samma kan sägas om Danmark.

Foto: Anna Carina Sundstedts promotionbild

Anna Carina Sundstedt, opera- och klassisk sångerska i Danmark, följde noga den svenska debatten och frågade sig: när syns detta i Danmark?

-Först var det bara helt tyst. Så tänkte jag att jag kunde göra en liten undersökning och frågade förs 40 sångerskor som jag kände. Efter en tid växte gruppen och sakta började vittnesmålen om övergrepp och trakasserier att komma in, berättar Sundstedt.

Slutligen undertecknade 132 sångerskor ett upprop - #visyngerud - mot trakasserier och krav på att trakasserierna måste upphöra – manifestet riktade sig mot en patriarkal maktkultur i Danmark.

-Det är tydligt att det finns de som vill utnyttja sin maktposition. Problemet i Danmark är att danska kvinnor traditionellt inte vill se sig som offer. Men de vittnesmål som vi samlat in visar att det finns offer.

I den danska debatten är det många som skeptiskt frågar varför en del kvinnor nu, efter så många år av tystnad kommer ut med sina vittnesmål.

-Detta är en del av problemet. Folk har varit tysta i rädsla för att förlora sina jobb. De här, ofta unga kvinnorna i början av sina karriärer, har inte velat ha ett rykte om sig att vara ”besvärliga personer” säger Sundstedt.

Hon kräver en total professionalism av de som utnyttjar sin position fel.

- När vi är på jobb och inom utbildningen då får man lov att skärpa sig och bete sig.

Kungliga teaterns operachef Morten Hesseldahl har reagerat på uppropet och sagt att han ska utreda om det finns medarbetare som känt utsatta.

-Jag tycker det var bra att han tog saken på allvar och underströk att frilansare är i en särskilt utsatt position.

Anna Carina Sundstedt berättar att ytterligare tre branscher i Danmark är i färd med att gå samman för att gå ut med ett upprop mot trakasserier.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment