Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2018 i Kritik i Finland: Arbetslösa bestraffas för inaktivitet – oavsett situation
Kritik i Finland: Arbetslösa bestraffas för inaktivitet – oavsett situation
Nyhet

Kritik i Finland: Arbetslösa bestraffas för inaktivitet – oavsett situation

| Text: Marcus Floman, foto Cata Portin

Den finländska aktiveringsmodellen för arbetslösa var tänkt att just aktivera arbetslösa, men resultaten låter vänta på sig. – Alla arbetslösa kritiserar modellen, säger de arbetslösa AIN talat med.

Aktiveringsmodellens syfte var att förkorta de arbetslösas perioder av arbetslöshet samt att matcha arbetssökande och lediga arbetsplatser. I Finland finns tack vare det ekonomiska uppsvinget just nu många lediga jobb – problemet är att arbete och arbetstagarnas kompetens i nuläget inte matchar i tillräcklig grad. Det är oklart om aktiveringsmodellen är rätt medicin för att komma åt matchningsproblematiken.

Politisk storm kring nyår

Ibland vaknar en politisk opinion till liv när det egentligen redan är för sent. Så gick det strax efter att den finska regeringen före julen 2017 drev igenom aktiveringsmodellen för arbetslösa. Kort efteråt blossade debatten upp, med en framtida ny riksdagsbehandling som resultat.

På några dagar ruskade fackförbund och den politiska oppositionen om Finland gällande vad aktiveringsmodellen i värsta fall kan innebära: arbetslösa bestraffas ekonomiskt om de inte visat tillräcklig aktivitet – oavsett om den arbetslöse själv kunnat påverka sin situation eller inte. Vi ska gå tillbaka till den politiska processens framtid lite senare.

Foto: Cata Portin

Först besöker vi Helsingin Työkanava Hety, ett kurscenter och en träffpunkt som organiserar arbetslösa i Helsingfors.

Arbetslösa motsätter sig modellen

 

– Alla arbetslösa jag talar med är negativt inställda till aktiveringsmodellen. Det beror på att det nya systemet bestraffar en person som inte fyller den nya lagens kriterier – istället för att belöna dem som lyckas, säger Petri som jag träffar i Hetys cafeteria invid Södra hamnen i Helsingfors.

Petri och hans bekanta är inte ensamma om sin kritik. Hela vintern har de finländska tidningarna fyllts av inlägg från arbetslösa, av oppositionspolitiker och experter på arbetslivsfrågor. Att en arbetslös person kan mista en del av sitt arbetslöshetsbidrag av skäl som står utanför personens makt – just den frågan har väckt mycken irritation.

– Beroende på livssituation och var i Finland du bor, så är det helt enkelt inte möjligt för alla att visa sin aktivitet. Det finns inte jobb och kursutbud överallt. Jag tycker att arbets- och näringsbyråerna borde erbjuda betydligt mer möjligheter åt de arbetslösa. Jag har i år inte blivit erbjuden en enda fortbildnings- eller arbetsmöjlighet. Jag tycker att den här modellen, som hotar att bestraffa arbetslösa –egentligen passiverar mänskor mer än den aktiverar.

Det är arbets- och näringsbyrån som beslutar om du får delta i sysselsättningsfrämjande service – de bestämmer om servicen främjar dina möjligheter till sysselsättning. Ingen har alltså automatiskt rätt till sysselsättningsfrämjande service, utan det avgörs efter en prövning av vad som är "ändamålsenligt ur arbetskraftspolitiskt hänseende".

Petri arbetar som volontär på Hety, men den nya lagen godtar inte frivilligarbete som tillräckligt aktivt arbete. Godkända former av aktivitet är avlönat arbete, arbetspraktik, vissa typer av utbildningar och företagarinkomst; däremot godkänns inte frivilligarbete. 

– Jag tycker verkligen att frivilligarbete borde godkännas som en form av aktivering. Din yrkesskicklighet utvecklas också via frivilligarbete.

På lunchpausen på träffpunkten Hety möter jag också Sara. Hon berättar att hon under hela sina karriär arbetat på olika snuttkontrakt. Sedan hösten 2016 har hon varit utan arbete.

– När den här aktiveringsmodellen kom så tänkte jag att jag måste göra något. Jag har alltid varit intresserad av fotografering och så lyckades jag fixa en kort praktikperiod här på Hety. Jag tar bilder på olika evenemang för organisationens kanaler i de sociala medierna. På lång sikt hoppas jag att jag ska kunna få ett arbete inom fotografering, berättar Sara. 

Foto: Cata Portin

Tack vare praktikperioden kommer Sara tillsvidare att undgå aktiveringsmodellens nedskärning. I likhet med Petri har hon inte träffat på en enda arbetslös som är positivt inställd till aktiveringsmodellen. Själv ser hon en fördel.

– Jag tror att jag själv ändå haft nytta av aktiveringsmodellen och via min praktikperiod har jag skapat nya nätverk. Men helt klart borde man få en högre ekonomisk ersättning för att man visat aktivitet, säger Sara.

På arbets- och näringsbyråerna har man inte fått några nya uppgifter efter att aktivieringsmodellen trädde i kraft.

– Precis som förr erbjuder vi arbetsmöjligheter och har goda rutiner som vi följer. Den största skillnaden i den nya modellen är att det finns ett hot om lägre bidrag om du inte är aktiv. Så det blir en slags extra knuff som ska höja på sysselsättningsgraden, säger Jarmo Ukkonen chef för Nylands arbets- och näringsbyrå.

Det faktum att närings- och arbetsbyråerna inte från årets början fått nya resurser med vilka de exempelvis kunde erbjuda mer stöd och träffar med de arbetslösa har i Finland lyfts upp som en öm punkt. I jämförelse med Danmark, som också har en egen aktiveringsmodell, satsar de finländska arbetskraftsmyndigheterna flerfallt mindre resurser på att aktiv möta och söka upp dem som är utan jobb.

– Alla de kurser som vi kan erbjuda är fullbokade, så vad jag kan se så är aktiviteten nu betydligt högre än förr bland de arbetslösa. Det finns också en ökning på 24 000 arbetstagare inom tidsbundna arbeten jämfört med förra året – men det är alltför tidigt att säga om detta är ett resultat av aktiveringsmodellen eller något annat, säger Ukkonen.

I mitten av april beslöt den finska regeringen i sin vårbudget att satsa 11,2 miljoner euro för att anställa drygt 200 personer till arbets- och näringsbyråerna, så att byråerna i högre grad än förr ska kunna vara i kontakt med arbetslösa. 

Över hälften fick mindre bidrag

 

Folkpensionsanstalten Fpa, som ansvarar för socialförsäkringsutbetalningarna, meddelade i början av april 2018 att hälften av de arbetslösa som betalas de lägsta arbetslöshetsbidragen, går miste om 4,65 procent av bidraget under de kommande tre månaderna. Detta enligt Fpa:s preliminära siffror. Dessa personer har under tiden januari till mars 2018 inte visat tillräcklig aktivitet.

De flesta forskare anser att det i nuläget är för tidigt att dra långtgående slutsatser om aktiveringsmodellen fungerat eller ej. Men Pasi Pajula på Fpa säger till Yle att ingenting tyder på att aktiveringsmodellen ändrat på de arbetslösas beteende. Enligt Pajula har knappt under hälften av de som får arbetslöshetsbidrag via Fpa varit aktiva under årets första kvartal – det är i stora drag samma andel som var aktiva för ett år sedan.

– Det verkar som om unga och kvinnor generellt är mer aktiva än äldre och män. Så var det före aktiveringsmodellen och så verkar det vara även nu, säger Pajula till Yle.

Riksdagen behandlar saken pånytt

 

Den politiska storm som blåste upp kring nyår i finländsk politik sattes igång den långtidsarbetslöse helsingforsaren Martin-Éric Racine. Han skrev några dagar före jul texten till ett elektroniskt medborgarinitiativ vars uttryckliga syfte var att upphäva lagen om aktiveringsmodellen. Om ett medborgarinitiativ samlar mer än 50 000 underskrifter ska riksdagen ta saken till behandling. På lite mer än en vecka hade initiativet nått över riksdagsspärren och landade i mars på 140 000 namn.

Initiativet fick medvind i de sociala medierna främst via de arbetslösas nätverk och de stora fackorganisationerna och riksdagens opposition.

När frågan senare tas upp i riksdagen har regeringspartierna där en knapp majoritet. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment