Het debatt i Nordiska rådet om anställdas villkor i sjö- och luftfarten

Att det därmed kan se ut som om Nordisk rådet stöder sjömän, men inte piloter i deras kamp för goda arbetsvillkor, var något som flera talare reagerade kraftigt emot. I omröstningen vann förslaget mot social dumpning i sjöfarten med 53 som röstade för och 14 som avstod. Förslaget om att samordna luftfartspolitiken röstades däremot ned med 38 mot 27 röster, samt en röst som avstod.

- Jag ser en tydlig tråd från debatten om sjöfarten, där de konservativa vill avstå från att rösta, till debatten om luftfarten där de vil förhindra en utredning, sa Martin Kolberg från Arbeiderpartiet i Norge.

- Kan ni förklara vad det egentligen är ni är emot och låta bli att använda skenargument?

Lönerna påverkar inte säkerheten

Nils Aage Jegsted, från Høyre, som är ordförande i arbetsmarknadsutskottet, var lika tydligt upprörd över att frågan sågs på det sättet:

- Vad det handlar om är at vi gång på gång behandlat frågan i utskottet. Någon gång måste det vara nog, sade han.

Enligt honom finns det ingenting som visar ett samband mellan lönevillkoren och flygsäkerheten. Lågprisbolag har lika hög flygsäkerhet som andra flygbolag.

- Det enda utländska språket du behöver kunna för att flyga med Norwegian är svenska. Det finns en konkurrens inom luftfarten, men det är inte social dumpning när Norwegian flyger från Alicante till andra städer i Europa. Då ska det ske till spanska och inte norska löner, sa Nils Aage Jegsted.

Det är utskottet för tillväxt och utveckling inom Nordiska rådet som behandlat frågan om social dumpning påverkar säkerheten i luftfarten. Den har bjudit in såväl flygbolag som myndigheter att redogöra för om arbetsvillkoren påverkar flygsäkerheten.

Svenska Transportstyrelsen pekade på vissa problem kopplat till ”de nya affärsmodellerna”:

• Bristande kontroll över underleverantörer.
• Snabba omställningar ger brister i förmågan att upptäcka risker i verksamheten.
• Kostnadspress skapar möjliga brister i flygsäkerhetskultur inom ett givet flygbolag.

Men Transportstyrelsen påpekade samtidigt att man inte har kunnat finna någon direkt koppling mellan arbetsvillkor och flygsäkerhet. Det finns olika flygledningssystem som möter upp med kontroller och rutiner som minimerar sådana risker.

Olika konkurrensvillkor

SAS ansåg ändå att det ”låg i farans riktning att det kunde dyka upp incidenter i framtiden”. Flygbolaget reagerade också på att länder i Mellanöstern subventionerade sina flygbolag.

Norwegian beklagade att det finns ett avtal mellan de skandinaviska länderna och Ryssland från 1956, som endast ger ett enda skandinaviskt flygbolag rätt att flyga över Ryssland österut (Sibirienkorridoren). Denna rätt innehas nu av SAS. Detta är en fråga som de gärna ser att Nordisk rådet lyfter med regeringarna.

Efter att ha hört nämnda parter i frågan, tillkännagav Konservativa gruppen, Mittengruppen och Nordisk Frihet på utskottets möte den 24 januari 2018, att man inte önskar arbeta vidare med frågan. De övriga partigrupperna reserverade sig mot det.

När det gällde sjöfarten finns det också spänningar mellan de nordiska länderna och mellan olika företag. I Norge föreslog regeringen i sin statsbudget att färjerederiet Color Line ska få registrera sig i det internationella norska sjöfartsregistret NIS. Det upprättades för att norska fartyg skulle kunna ha utländsk arbetskraft när de seglade mellan utländska hamnar. Nu vill regeringen att även färjerederierna ska ha den möjligheten.

Norsk politik påverkar danska sjöfolk

För de 700 anställda inom Color Line innebär det en risk för att de ersätts med billigare arbetskraft. Facken på det danska rederiet DFDS har också protesterat mot att konkurrensvillkoren i så fall blir olika. 1000 danska jobb inom färjerederierna är också i fara, eftersom de danska rederierna i så fall kan registrera sig i norska NIS.

Den danske näringsministern Rasmus Jarlov svarade på en fråga i Folketinget att det vore olyckligt om det blev ett kapplopp mot botten som försvagade löne- och skattevillkoren för de anställda och skapade olika konkurrensvillkor.

Han var samtidigt glad för att det norska förslaget ändrats så att det bara gäller färjetrafik som är 300 sjömil, eller mer, istället för 175 sjömil. Därmed berörs inte färjetrafiken mellan Danmark och Norge.

Ingen definition

Oenigheten mellan de nordiska parlamentarikerna handlade här inte om de är för eller emot social dumpning. Men enligt Cecilie Tenfjord-Toftby från Moderaterna i Sverige finns det ingen gemensam nordisk definition av vad social dumpning är:

- Jag motsätter mig insinuationerna om att vi har positiva åsikter om social dumpning. Vi är självklart emot det.

- Det vi är emot är att förslaget börjar i fel ände. Vi tar gärna del i den fortsatta diskussionen om detta ärende, men vi tycker att vi borde börja med att definiera de gemensamma spelreglerna samt den definition som förslaget bygger på.

- Jag tycker att det är olyckligt att ni väljer att markera på detta sätt och inte delta i arbetet, som vi rekommenderar att man ska göra, för att se över hur den sociala dumpningen kan motverkas, sa Johan Andersson, från Socialdemokraterna i Sverige.