Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2018 i Dags för ny PIAAC-undersökning - för att mäta vad vuxna förmår
Nyhet

Dags för ny PIAAC-undersökning - för att mäta vad vuxna förmår

| Text: Gunhild Wallin

Kunskapsgapet mellan hög- och lågutbildade ökar under ett arbetsliv. Ett sätt att komma till rätta med det växande gapet är mer kunskap om var styrkor och svagheter finns i det livslånga lärandet. Därför sjösätts nu den andra omgången av OECD:s PIAAC som undersöker läs-, räkne- och problemlösningsförmågor hos vuxna.

– De stora skillnaderna i vuxnas kompetens finns inom länderna, inte mellan länderna, sa statssekreterare Irene Wennemo, när hon den 21 november öppnade konferensen ”Nordic PIAAC Expert Seminar” i Stockholm.

Seminariet, arrangerat av de svenska Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen, var en upptakt till den andra omgången av OECD:s stora undersökning PIAAC, som undersöker vuxnas kunskaper och förmåga till problemlösning.

PIAAC står för ”Programme for the International Assessment of Adult Competencies” och brukar ofta omnämnas som en PISA-undersökning för vuxna. Undersökningen, som första gången presenterades 2013, är den största undersökningen av vuxnas kompetens som någonsin gjorts och bygger på intervjuer med sammanlagt 166 000 personer i 23 OECD-länder.

Samtidigt som OECD drog igång arbetet med PIAAC bildades ett nordiskt nätverk av forskare. De har kunnat lägga till olika datorregister för att skapa en fylligare bild av vad som påverkar vuxnas kompetens och lärarande och 2015 publicerades en analys av de nordiska PIAAC-resultaten, som jämförde vuxnas kunskaper i Danmark, Finland, Norge, Sverige och Estland. Ett sjuttiotal experter från dessa fem länder deltog på det svenska expertmötet.  

Ett verktyg i demokratins tjänst

Mötet var också en avslutning på den serie konferenser om vilka kunskaper som kommer att behövas i ett allt mer digitaliserat arbetsliv, som hållits under det svenska ordförandeskapet. Vilken kompetens kommer att krävas när arbetsmarknaden förändras och vem ska ta ansvar för att arbetstagarna har den kunskap som behövs för att klara omställningar?

– PIAAC visar vilken kompetens som behövs, men också att välutbildade klarar arbetslivets omvandling bättre än dem med lägre utbildning, sa Irene Wennemo. Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

– PIAAC är viktigt för att den rymmer många data, så att vi kan jämföra oss med andra länder och finna både vår styrka och våra svagheter. Det som definierar demokrati är att minska skillnader och PIAAC är ett verktyg för detta, sa statssekreterare Erik Nilsson. 

Han påpekade också att den stora flyktingströmmen 2015 utmanar utbildningssystemen, både för vuxna och för de som ännu är skolpliktiga. De som kom har en mycket blandad utbildningsbakgrund. 30 procent av de nyanlända har ungefär samma utbildning som svenskar, men det finns också de som har ingen eller bara några få års utbildning. Frågan är då vad de behöver för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, som kännetecknas av att de finns få så kallade okvalificerade jobb. 

Skolresultaten avgörande även i vuxen ålder

Hur den stora flyktingströmmen kommer att påverka Sveriges resultat i nästa PIAAC-undersökning, som beräknas vara färdig 2021/2022, är svårt att säga. Andra undersökningar visar att om utlandsfödda barn går igenom hela den svenska skolan, så når de resultat som är jämförbara med svenskfödda barn vad gäller utbildning. Svårare är det för dem som kommer in i det svenska skolsystemet senare. Vuxenutbildning tycks inte kunna kompensera en dålig grundutbildning och att få jobb med fyra, fem års grundutbildning är nästan omöjligt på den svenska arbetsmarknaden. 

Foto: Vita Thomsen– Forskningen visar att vuxenutbildning har svårt att reparera skador från grundskolan. Går det dåligt vid femton års ålder, så går det också ofta dåligt också när man än 30 år, säger Erik Mellander, docent i nationalekonomi och verksam vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 

Erik Mellander var också en av moderatorerna under konferensen och deltar också i det nordiska nätverket för PIAAC sedan dess start 2010. Han har också deltagit i andra studier som rör vuxnas lärande och är bekymrad över att gapet mellan hög- och lågutbildade ökar, liksom att de som har lägst utbildning är de som får minst vuxenutbildning.

 – De får väldigt lite och det är ett allvarligt problem, som visar att vi fortfarande har mycket att arbeta med, konstaterar han.

Vem äger frågan?

Jämfört med många andra länder går det relativt bra för Sverige i mätningarna som rör vuxnas förmåga att läsa, räkna och lösa problem med hjälp av datorer. Men de yngre släpar efter och drar ner resultatet. De som har svaga resultat tenderar också att få allt sämre resultat ju mer tiden går. Också skillnader i kunskap mellan olika skolor ökar. Förklaringarna är olika, beroende på vem som tolkar.

– Utbildningsforskarna träter om detta. Pedagogers förklaring till att yngre tappar mark är kommunaliseringen av skolan och det fria skolvalet, men vi ekonomer tror inte att det är den enda förklaringen. Det har inte satsats mindre pengar på skolan, däremot har statusen på läraryrket försämrats vilket försvårar rekryteringen till läraryrket, säger Erik Mellander. 

Vad gäller kompetensutveckling i arbetslivet varierar det mycket mellan olika branscher och mellan olika regioner. Politikerna är medvetna om problemet, enligt Erik Mellander, men äger inte frågan om kompetensutveckling i arbetslivet annat än i de offentliga sektorerna. Där visar det sig också att det ofta sker mer kompetensutveckling än inom den privata sektorn. Till exempel får vårdsektorn mer kompetensutveckling än i många andra branscher. 

– Inom privat sektor måste det skapas incitament för kompetensutveckling, till exempel genom skatterna. Det måste bli mer lönsamt för arbetsgivarna att satsa på livslångt lärande, säger Erik Mellander. 

De nordiska länderna kan lära av varandra

Han har flera förslag på förändringar på sin önskelista. På kort sikt är det viktigt att styra utbildningsresurserna för vuxna till de som mest behöver dem. På medellång sikt anser han det vara viktigt att förbättra resultaten i grundskolan.

– Det är helt avgörande, anser Erik Mellander.

Vad gäller de nyanlända med svag utbildning är det viktigt att acceptera att de kommit av humanitära skäl och skapa system för att hjälpa dem få en adekvat grundutbildning. För de unga som kommer in i mitten av grundutbildningen är det viktigt med massivt stöd att lära sig svenska. Han efterlyser också en utveckling av SFI, där inte högskoleutbildade blandas med dem som kanske bara har några få års utbildning. SFI behöver differentieras mer. 

– Jag önskar också ett bra valideringssystem för dem som kommer. Här har vi mycket att lära av Norge, säger han och efterlyser större intresse för att inspireras av grannländerna.

Också Estland är inspirerande. De satsar inte lika mycket på utbildning, men får nästan lika bra utfall som Sverige, trots att Sverige satsar mycket mer, berättar Erik Mellander. 

– De visar att det finns möjligheter att använda de svenska utbildningsresurserna mer effektivt.

Resultaten från den andra PIAAC-rapporten kommer att börja publiceras från 2023. Huvudundersökningen genomförs under 2021 och 2022.

 

166 000 intervjuer

PIAAC står för ”Programme for the International Assessment of Adult Competencies” och är en OECD-undersökning som mäter vuxnas kompetens. Det är den största utredningen i sitt slag någonsin och bygger på intervjuer med 166 000 personer i 23 OECD-länder mellan 16-65 år. Utredningen kom 2013 och följdes upp två år senare med en nordisk PIAAC-analys som omfattade Danmark, Finland, Norge, Sverige och Estland.

I PIAAC testas vuxnas läsförmåga, kunskaper i räkning samt förmåga att lösa problem med hjälp av IT. Ett nordiskt nätverk av forskare inom området bildades 2010 och har kompletterat PIAACs data med registerdata, som innebär att analyserna kan förfinas.

Den nordiska analysen visade att sammanlagt cirka två miljoner personer i de deltagande länderna hade svaga kunskaper i läsning, räkning och problemlösning. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment