Send denne siden

Statsminister Juha Sipilä och hans regering avgick den 8 mars i år på grund av att den misslyckades få igenom sin hälso- och landskapsreform. Ännu har ingen ny regering efter valet den 14 april bildats.

I ett politiskt vakuum är det viktigt att det finns riktlinjer för vilka prioriteringar som ska göras av departement och ämbetsverk. 

I Finland har det utvecklats en praxis att  alla regeringar ska ha en majoritet bakom sig i Riksdagen.  Mest troligt blir det en av valets vinnare, Socialdemokraterna, som bildar regering tillsammans med några av de andra partierna.

Hur lång tid det kommer ta är svårt att veta. Risken finns för blockeringar på samma sätt som i Sverige, där det tog 134 dagar efter valet att bilda ny regering.

”Finland ärver svenskt huvudvärk” var rubriken på en analys i danska Politiken, som påpekar att Sannfinländarna inte längre anses kunna delta i en regering på grund av att partiledaren Jussi Halla-aho har gjort partiet ännu mer högerpopulistiskt, efter att det splittrades 2017. Alla partiets ministrar bildade då ett nytt parti, Blå framtid, som emellertid bara fick en procent av rösterna i valet och därför försvunnit ut i den politiska ödemarken.

"Värdegrunden hos Sannfinländarna skiljer sig så markant från andras och då den samtidigt är utgångspunkt för allt annat kan inte partiet i nuvarande form och med nuvarande partiordförande bli ett regeringsparti", skriver Tommy Westerlund i Hufvudstadsbladet.