Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2019 i Inkomster är inte allt på lyckliga Island
Inkomster är inte allt på lyckliga Island
Nyhet

Inkomster är inte allt på lyckliga Island

| Text Guðrún Helga Sigurðardóttir, foto: Yadid Levy/Norden.org

Inkomster är viktiga för att familjerna ska ha råd med allt som behövs. Men höga inkomster betyder inte nödvändigtvis att familjerna är lyckliga.

Det finns ingen direkt koppling mellan pengar och lycka om inte familjen har ekonomiska problem. Nyckeln till lycka ligger främst i samvaro med familj och vänner. De som är lyckliga på Island har starka band till sina närmaste, familjemedlemmar och vänner.

Islänningar anses vara världens lyckligaste människor tillsammans med andra nordbor. Internationell forskning visar att Island under flera år har rankats bland världens fem lyckligaste länder. Forskaren Dóra Guðrún Guðmundsdóttir vid Hälsodirektoratet på Island säger att lycka är det som finns kvar när man har upplevt både glädje och sorg.

Foto: Privat

Lycka är inte bara att le och ha det trevligt. Det är nödvändigt för oss att uppleva svåra känslor, sorg och tristess. Vi måste ha gått igenom hårda slag för att kunna uppleva lycka. Vi kan inte bli lyckliga genom att utestänga andra känslor, förklarar Dóra Guðrún Guðmundsdóttir.

Undersökningar av lyckan i världen började redan under 1960-talet. I början presenterade amerikanska forskare hypotesen att de lyckligaste är de som inte har upplevt några motgångar. Men så är det inte alls. Undersökningar visade att de människor som utgjorde den lyckligaste 10 procenten, alla hade upplevt svåra motgångar och bearbetat sin erfarenhet på ett konstruktivt sätt.

Viktigt hur motgångar hanteras

På Island är det forskaren Dóra Guðrún Guðmundsdóttir som under de senaste 15 åren har undersökt hur lyckliga islänningarna i allmänhet anser sig vara. Hon poängterar att det viktigaste är hur man hanterar motgångar och att man gör det på ett konstruktivt sätt. På det sättet hittar individerna en högre och djupare mening med livet och blir lyckligare i fortsättningen.

-Dagens generation kritiseras ofta för att överbeskydda sina barn. Men vi måste lära barnen att hantera det svåra i livet. Om barnen inte lyckas bemöta motgångar på ett konstruktivt sätt så är sannolikheten mindre för att de ska bli lyckliga senare i livet, säger Dóra.

Foto: Björn Lindahl

Konjunkturerna har alltid gått upp och ned i fisket och sjöfarten.  I bakgrunden Harpas fasad. Operahuset var den enda byggnaden som byggdes färdigt under krisen.

Islänningarna visade under den ekonomiska krisen för drygt tio år sedan att ekonomin inte spelar en lika stor roll som många tycks tro. 40 procent av den vuxna befolkningen var lika lycklig som tidigare, 30 procent var lyckligare än tidigare och 30 procent var olyckligare än tidigare. De unga blev däremot lyckligare, eftersom de fick mer tid tillsammans med sina föräldrar och familj efter finanskraschen.

- De som har meningsfulla relationer har någonting som är starkare än det som händer i samhället, säger Dóra.

Förenta staterna har inskrivet i sin grundlag att alla har rätt att uppleva lycka. Island har ingenting om rätten att uppleva lycka i sin grundlag, men Dóra poängterar att om många upplever olycka måste man ta en närmare titt på den orättvisa fördelningen av rikedomarna, för att kunna utveckla ett system som ökar välbefinnandet. Det är oroväckande om många anser sig vara olyckliga.

- Vi på Direktoratet är intresserade av välbefinnande för alla. På samma sätt vill vi utveckla ett samhälle där alla mår bra. Trots att man ibland upplever motgångar, ska man generellt sett ha ett lyckligt liv, menar hon.

Sociala kontakter viktiga

 Island är ett litet samhälle där de flesta familjemedlemmar bor nära varandra, så kontakten med familj och vänner är vanligen stark. Dóra förklarar att det är lätt för islänningarna att upprätthålla goda sociala kontakter. Det tror hon att är den största orsaken till varför islänningar är så lyckliga.

Men ensamheten är ett ökande problem inom folkhälsan, möjligen också på Island. Ensamheten är sämre för kroppslig hälsa än cigarettrök enligt Dóra. I Norden är ensamhet inte ett lika stort problem som på många andra håll i världen. Orsaken ligger i det nordiska tankesättet att prioritera familjen, att inte arbeta för mycket utan att ge familjen möjlighet till samvaro och tid tillsammans.

- Det är förklaringen till varför de unga blev lyckligare efter finanskraschen här på Island. De fick omtanke och mer tid tillsammans med sina föräldrar, betonar Dóra.

Kontrollerar sitt liv

 

Island är en fredlig nation med hög tillit bland befolkningen. Isländska barn leker fritt i parken utan att föräldrarna upplever hot om kidnappning eller andra brott. Islänningar upplever också att de har stora möjligheter att utveckla och påverka sitt eget liv.

Foto: Björn Lindahl

De flesta har tillgång till utbildning. Systemet stödjer alla som är intresserade av att utbilda sig, så det är inte bara vissa familjer som kan skaffa sig en utbildning. Om någon gör stora förändringar i sitt liv så betraktas det som positivt och produktivt. 

- Islänningar anser att de har ett bra liv på Island och att de lätt kan kontrollera sitt eget liv, säger Dóra.

- Islänningarna har alla förutsättningar för att vara en lycklig befolkning. De lyckas hantera motgångar på ett konstruktivt sätt och har bra kontakt med dem som de älskar och tycker om, fortsätter hon.

Undersökningarna visar att inkomster utgör bara en procent som orsak till islänningarnas lycka. Men på Island spelar det inte så stor roll om man har stora inkomster utan vad man gör med sina pengar.  Inkomster har naturligtvis en betydande roll i ett lyckligt liv, men det är de ekonomiska problemen som har direkt negativ inverkan på familjens lycka, enligt lyckoforskaren Dóra Guðrún Guðmundsdóttir.

arkivert under:
Lyckan i de små tingen

Isländska barn leker fritt i parken utan att föräldrarna upplever hot om kidnappning eller andra brott, påpekar lyckoforskaren Dóra Guðrún Guðmundsdóttir.

39 sätt att mäta lycka

Den isländska regeringen vill införa fler mått på invånarnas välfärd än de traditionella ekonomiska måtten, som bnp. En kommitté fick i uppdrag av statsministern att undersöka vad islänningarna anser är de viktigaste faktorerna för att ha ett lyckligt liv.

Kommittén har därefter föreslagit 39 mått som täcker sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner av livskvalitet.

De nya måtten är kopplade till FN:s mål för en hållbar utveckling, de är baserade på officiell statistik och de är jämförbara med internationell statistik.

Enligt undersökningen som gjordes anser islänningarna att hälsa är den viktigaste faktorn för livskvalitet, följt av nära relationer, boförhållanden och inkomster.

Läs hela rapporten här (på engelska):

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment